Richard Dybeck
Richard Dybeck, född 1 september 1811 i Odensvi i Västmanland, död 28 juli 1877 i Södertälje, var en svensk jurist som mest är berömd som amatörfornforskare, folkminnesforskare och diktare som skrev texten till den svenska nationalsången, "Du gamla, du fria").
Richard Dybecks släkt kommer enligt traditionen från Tyskland eller är av vallonsk härkomst, och har bott i Sverige sedan åtminstone 1575 när anfadern Simon Dybecken omtalas i Arboga. En ättling till honom var kyrkoherden Gustaf Dybeck i Orsa som med hustrun Maria Netzer fick sonen kontraktsprosten och kyrkoherden i Odensvi församling Carl Dybeck,[1] som också var riksdagsman för prästeståndet. Med sin hustru Marie Ulrica Remmer blev han far till Richard Dybeck som föddes på prästgården i Odensvi 1811 som föräldrarnas sjätte barn av sju. Han fick en gedigen utbildning. Först gick han Västerås trivialskola, sedan Västerås gymnasium och inskrevs 1831 vid Uppsala universitet där han tre år senare tog hovrättsexamen. Sedan han varit auskultant vid Svea hovrätt var han en tid verksam som jurist i Stockholm och Eskilstuna, samt var borgmästare i Eskilstuna och Torshälla, tills han 1842 lämnade juristbanan bakom sig och ägnade sig på heltid åt sitt stora intresse, fornforskning och folklivsforskning.
För sina studier om fornsaker i Sverige företog Dybeck flera resor i landet vilket betalades av allmänna medel. Han publicerade sina fynd i Antikvarisk tidskrift och utgav en egen tidskrift, Runa åren 1842-1876. Han var tydligt påverkad av idéerna från Götiska förbundet som han torde ha kommit i kontakt med under Uppsalaåren och andra tankar från Uppsalaromantikerna. Han är följaktligen mera upptagen av naturbilden och stämningen runt fornsakerna, än fornsakernas historiska implikationer ur ett vetenskapligt perspektiv. I synnerhet tecknade han ner runstenar. Han drabbades av ett slaganfall 1845 varefter han var fysiskt svag. Från 1858 fick han en årlig pension av Vitterhetsakademien.
Dybeck insamlade också en mängd icke-materiella minnesverk, som folksagor, folkvisor, danser och folktro. Hans betydelse i detta fält ligger snarare i att han väckte ett större intresse för dessa saker än att han noggrant redovisade vad han snappat upp. Folkmusiken är dock ett område där hans insatser varit bestående, där han sparat vallåtar från sin faders barndomsbygd Dalarna. Han nedtecknade dessa, men tog inte alltid hänsyn till lokala variationer. Många av dessa folkvisor spelade han upp vid de populära musikaftnarna som hölls i salonger i bland annat Stockholm.
Uruppförandet av "Du gamla, du fria" skedde vid en av dessa musikaftnar i Stockholm. Musiken hade Dybeck tagit från en folkvisa som han hade hört i Västmanland, till vilken han diktade en text. Texten trycktes första gången i Runa 1865. Ett annat verk som Dybeck förknippas med är "Mandom, mod och morske män" som han skrev till en marsch från faderns barndoms Orsa.
Hans popularitet till trots gick befordringarna vid Riksantikvarieämbetet honom förbi, vilken kan ha berott på att samtidens ämbetsmän, med Hans och Bror Emil Hildebrand i spetsen, ansåg att han var alltför litet praktiskt lagd. På grund av de uteblivna befordringarna började Dybeck på äldre dagar ägna sig åt kritik av fornforskning och av riksantikvarieämbetet i stället för att själv forska och insamla material.
1860 gifte han sig med Maria Leontine Charlotte Forsbom som avled efter fem års äktenskap. Dybeck själv avled 1877 i Södertälje. Han ligger begraven på Norra begravningsplatsen i Stockholm.
Innehåll |
[redigera] Musikografi
- "Du gamla, du fria" (1844)
- "Mandom, mod och morske män" (1858)
[redigera] Bibliografi (urval)
- Svenska vallvisor och hornlåtar (1846)
- Svenska visor (1847-48)
- Svenska fornsaker (1853-55)
- Svenska folkmelodier (1856)
- Sveriges runurkunder (1860-76)
- Mälarens öar (1861)
[redigera] Källor
- ^ Svenska släktkalendern 1918 del 1, s 223
- Gösta Berg, Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1945
[redigera] Externa länkar
- Wikisource har verk av eller om Richard Dybeck.
- Wikimedia Commons har media som rör Richard Dybeck.
