Richard Smalley
(Omdirigerad från Richard E. Smalley)
Richard Smalley  | |
 | |
| Född | Richard Errett Smalley 6 juni 1943[1][2][3] Akron, Ohio, USA |
|---|---|
| Död | 28 oktober 2005[4][3][5] (62 år) Houston, Texas, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Princeton University, filosofie doktor, University of Chicago University of Michigan, bachelor of science, Hope College Southwest High School Southwest Early College Campus  |
| Sysselsättning | Kemist[6], professor[7][8], forskare[9][10][11] |
| Arbetsgivare | Rice University |
| Utmärkelser | |
| Irving Langmuir-priset (1991)[12][13] Ernest Orlando Lawrence-priset (1991)[14] James C. McGroddy-priset för nya material (1992)[15] Welch's kemipris (1992)[16] William H. Nichols Medal Award (1993)[17] John Scott-medaljen (1993) Richtmyer Memorial-priset (1993)[18] Nobelpriset i kemi (1996)[19][20] Franklinmedaljen (1996) Kol-medaljen (1997)[21] Glenn T. Seaborg Medal (2002)[22] Medlem av American Physical Society | |
| Redigera Wikidata | |
Richard E. Smalley, född 6 juni 1943 i Akron, Ohio, död 28 oktober 2005 i Houston, Texas, var en amerikansk kemist. Han tilldelades, tillsammans med Harold Kroto och Robert Curl, Nobelpriset i kemi 1996 "för deras upptäckt av fullerener."
Curl, Kroto och Smalley upptäckte 1985 två nya former av kol, s.k. fullerener, där kolatomerna sitter i slutna skal. Antalet kolatomer i skalen kan variera och ytterligare fullerener har sedan upptäckts. De tidigare kända formerna av kol var grafit (2 former), diamant (2 former), kaoit och kol(VI).
Fullerener bildas då förgasat kol kondenseras i en atmosfär av heliumgas. De förgasade kolatomerna slår sig samman till grupper med upp till några hundra kolatomer. Gasen leds in i en vakuumkammare, där den expanderar och kyls ned till några grader över den absoluta nollpunkten. Man fann att kluster med 60 kolatomer var speciellt stabila, vilket tydde på en molekylstruktur med hög symmetri. Man föreslog därför att molekylen kunde vara en s.k. trunkerad ikosaeder, en polyeder med 20 regelbundna sexhörningar och 12 regelbundna femhörningar jämförbart med mönstret på en fotboll. Genom ytterligare forskning under slutet på 1980-talet och början på 1990-talet kunde Curl, Kroto och Smalley visa att den föreslagna strukturen var riktig.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Richard E. Smalley, 62, Dies; Chemistry Nobel Winner (på engelska), The New York Times, 29 oktober 2005, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Richard Smalley (på engelska), Theguardian.com, 8 november 2005, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Richard E. Smalley, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Richard E. Smalley (6 June 1943–28 October 2005), vol. 243, 13, Physica Status Solidi B, november 2006, s. 2979-2979, 10.1002/PSSB.200690024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Richard Smalley, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Will small be beautiful? Making policies for our nanotech future, vol. 21, 2, History and Technology, juni 2005, s. 177-203, 10.1080/07341510500103735, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Appreciation of Nanotech Pioneer Richard Smalley (på engelska), National Science Foundation, 2 november 2005, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Rice engineers make first pure nanotube fibers (på engelska), 10 december 2003, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ IITs strategise for more PhD scholars (på engelska), Business Standard, 7 september 2009, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Awesome allotropy, vol. 9, 11, Nature Materials, 1 november 2010, s. 867, 10.1038/NMAT2895, 20966924, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Higher Educational Transformation of China and Its Global Implications, vol. 34, 4, The World Economy journal, april 2011, s. 516–545, 10.1111/J.1467-9701.2011.01344.X, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Irving Langmuir Award in Chemical Physics, American Physical Society, läs onlineläs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, science.osti.gov .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, welch1.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.newyorkacs.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, aapt.org .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 1996, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize amounts, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.americancarbonsociety.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.seaborg.ucla.edu .[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
|