Richard Wagner

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Richard Wagner (cirka 1871), fotogravyr av Franz Hanfstaengl.
Richard Wagner (cirka 1871), fotogravyr av Franz Hanfstaengl.
Avtäckande av Wagnermonumentet i Berlin. Målning Die Enthüllung des Richard-Wagner-Denkmals in Berlin av Anton Werner.
Avtäckande av Wagnermonumentet i Berlin. Målning Die Enthüllung des Richard-Wagner-Denkmals in Berlin av Anton Werner.

Wilhelm Richard Wagner (född 22 maj 1813 i Leipzig, Sachsen, Tyskland, död 13 februari 1883 i Venedig, Italien) var en tysk musikdramatiker, tonsättare, dirigent och författare. Hans föräldrar var Friedrich Wagner och Johanna Pätz.

Innehåll

[redigera] Liv

[redigera] Fram till landsflykten

Wagner fick i ungdomen en gedigen praktisk teaterutbildning i kringresande teatersällskap, vilket lade grunden för hela hans fortsatta verksamhet. Sin karriär som musikdirektör inledde han i Magdeburg (1834-1836) (där han gifte sig med skådespelerskan Minna Planer) Königsberg (1837) och Riga (1837-1838). De tidiga operorna Die Feen (Feerna;1833-34) och Das Liebesverbot (Kärleksförbudet; 1836) influerades av Carl Maria von Weber och Heinrich Marschner respektive av fransk och italiensk opera. Under sin vistelse i Paris (1839-1842) arbetade han med "Rienzi" och med Den flygande holländaren medan han försökte etablera sig i kretsen kring Giacomo Meyerbeer. Tack vare Meyerbeers rekommendation uppfördes Rienzi i Dresden 1842 och gav Wagner en musikdirektörsplats i staden. I Dresden uruppfördes "Holländaren" (1843) och Tannhäuser (1845), och därmed uppmärksammades Wagner som en förnyare av operakonsten, medan bedömningen av förnyelsens värde varierade.

[redigera] I landsflykt

Efter ha deltagit i revolutionsoroligheterna i Dresden 1848 blev Wagner landsförvisad från tysk jord tiden 1848-1861. Större delen av tiden i landsflykt tillbringade han i Schweiz, där han passade på att utveckla sina åsikter och teorier om musik och dramatik i böcker och artiklar. Han komponerade också stora delar av tetralogin Nibelungens ring (som kom att omfatta delarna Rhenguldet, Valkyrian, Siegfried och Ragnarök och blev färdig först 1874). 1864 fick han amnesti av den 18-årige Ludwig II von Wittelsbach av Bayern och flyttade till München.

[redigera] Efter landsflykten

1871 lämnade Wagner München för den lilla staden Bayreuth, där han grundade ett eget Festspielhaus - festspelshus - specialbyggt enligt hans idéer och till hans egna verk. Han ville själv inte att dessa skulle kallas "operor", utan allkonstverk eller musikdramer. Huset invigdes 1876, då "Ringen" uruppfördes med kejsar Wilhelm som en av de prominenta gästerna.

Efter mastodontarbetet med Ringen skrev Wagner endast ett musikdrama till, Parsifal, som fick premiär 1882. Under en vistelse i Venedig i februari 1883, drabbades Wagner av en hjärtattack och avled. Hans stoft fördes till Bayreuth och begravdes där.

[redigera] Privatliv

Wagner var gift två gånger - först med skådespelerskan Minna Planer (äktenskapet fungerade dåligt eftersom de skilde sig för mycket intellektuellt), och senare med Cosima, som var dotter till Franz Liszt och som hade skilt sig från Hans von Bülow för att gifta sig med honom. Däremellan hade Wagner en vänskaps- och troligen kärleksrelation med Mathilde Wesendonck. Mathilde Wesendonck var hustru till en förmögen köpman i Zürich, som paret Wagner mer eller mindre bodde hos mellan 1852 och 1858, och inspirerade honom till Wesendonck-sångerna.

[redigera] Skapande

[redigera] Litteratur

Richard Wagner skrev själv librettona till sina musikdramer. Hans övriga litterära verk fyller 10 band. Det omfattar teaterpjäser, recensioner, kulturanalys, tysk nationalism, framförande- och kompositionsideologi, memoarer, polemik- och debattartiklar med mera. Wagner var idémässigt sett en mysticistiskt inriktad romantiker och nationalist; han var starkt influerad av Schopenhauer och ett led i samma idétradition som Nietzsche, som han ofta kopplas ihop med. Ett betydande inslag är också Wagners starka antisemitism, särskilt mot judiska musiker och tonsättare (bland annat sin gamle läromästare Meyerbeer). Femtio år efter sin död förlänades han i Nazityskland närmast rangen av kultfigur. Detta har legat hans verk i fatet på sina håll, bland annat i Israel.

[redigera] Musikdramatik

Man kan urskilja tre mognadsstadier i Wagners musikdramatiska skapande:

[redigera] Wagners arv i Bayreuth

Festspelshuset i Bayreuth har alltsedan Wagners död drivits av hans familj, för närvarande (2005) av hans sonson Wolfgang Wagner. Se Bayreuthfestspelen.

[redigera] Musikinstrument

Wagner lät konstruera wagnertuban (en variant av tuban) och bastrumpeten.

[redigera] Verklista

[redigera] Musik (urval)[1]

[redigera] Litteratur (urval)

  • Dramatiska verk, idéer, skisser och fragment (10 stycken)
  • Kunst und Revolution (Konst och revolution)
  • Das Kunstwerk der Zukunft (Framtidens konstverk)
  • Eine Mittleitung an meine Freunde (Meddelande till mina vänner)
  • Das Judenthum in der Musik (Judarna i musiken)
  • Mein Leben (Mitt liv - självbiografi)


[redigera] Berömda Wagnersångare

[redigera] Kuriosa

[redigera] Källor

  • Hannu Salmi, Wagner and Wagnerism in Nineteenth-Century Sweden, Finland, and the Baltic Provinces: Reception, Enthusiasm, Cult. Eastman Studies in Music. University of Rochester Press, Rochester NY 2005.
  • The Metropolitan Opera Enyclopedia
  • Richard Wagner My Life
  • Z.Jachimecki Wagner

[redigera] Noter

  1. ^ The Metropolitan Opera Enyclopedia

[redigera] Litteratur

  • Norlind, Tobias, Wagner, Hugo Gebers förlags serie De största märeksmännen nr. XVI, Stockholm, 1923.
  • Richard Wagner Mein Leben / My Life (1911)
  • Cosima Wagner Dagböckerna 1869-1883 (1976/1983)

Wagners barnbarnbarnens analys och uppgörelse med sin familj:

  • Gottfried Wagner He Who Does Not Howl with the Wolf - The Wagner Legacy (1997)
  • Nike Wagner The Wagners - The dramas of a Musical Dynasty (1998)

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Richard_Wagner
Personliga verktyg