Riddar Blåskäggs borg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Scen ur Riddar Blåskäggs borg som motiv på ungerskt frimärke från 1967

Riddar Blåskäggs borg (ungerska: A Kékszakállú herceg vára) är en ungersk opera i en akt med musik av Béla Bartók. Libretto av Béla Balázs efter Charles Perraults version av sagan om Blåskägg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bartók komponerade Riddar Blåskäggs borg mellan mars och september 1911 som ett bidrag till en ungersk operatävling, men verket refuserades av juryn.[1] Stycket ansågs länge ospelbart, men uruppfördes den 24 maj 1918Budapestoperan under ledning av dirigenten Egisto Tango.

I Sverige uppfördes operastycket första gången 1953 i radio med Bernhard Sönnerstedt som Riddar Blåskägg och Birgit Nilsson som Judith. Texten var översatt till tyska. Orkestern leddes av dirigenten Ferec Fricsay. 1958 gjordes en nyöversättning av Börje Lindell, som även regisserade en ny radiouppsättning med Kim Borg och Aase Nordmo-Lövberg i rollerna. Svensk scenpremiär hade operan på Kulturhuset i Stockholm 1981 och den gavs även i en tv-version i Sveriges Television1987. Med premiär den 4 februari 2012 spelades stycket i en översättning av Ola Beskow på Stockholmsoperan i regi av Mathias Clason och med Gregor Bühl som orkesterledare. Rollerna Riddar Blåskägg och Judith spelades av Terje Stensvold och Paulina Pfeiffer.

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Riddar Blåskägg (bas eller basbaryton)
  • Judith (sopran)

Handling[redigera | redigera wikitext]

Judith följer Riddar Blåskägg till hans borg. Hon är hans fjärde hustru. För honom har hon brutit upp från sin trolovade och sina föräldrar. Hon ämnar lysa upp den mörka bogen med sin kärlek. Hon kräver att Blåskägg ska ge henne nycklarna till de sju låsta dörrarna inne i borgen, något han gör: han överlämnar dem en efter en trots en ökande motvilja. Bakom de två första upptäcker Judith en tortyrkammare respektive ett vapenförråd. Det ljusnar i borgen. Bakom de följande dörrarna döljer sig en skattkammare, en trädgård samt Blåskäggs hela rike. Sedan dessa dörrar ställts på vid gavel är borgen helt ljus, men bakom varje dörr är detaljerna blodsbesudlade. Blåskägg varnar Judith inför de båda sista dörrarna, men nyfikenheten driver henne att öppna även dem. En sjö av tårar uppenbarar sig bakom den nästsista dörren. Ut genom den sista dörren träder Riddar Blåskäggs tre tidigare hustrur. Var och en förkroppsligar dygnets tider: morgonen, dagen och aftonen. Judith tvingas fullborda kvartetten som natten varefter hon tillsammans med de andra fruarna stängs in bakom den sjunde dörren. Därefter sänker sig mörkret åter över riddarborgens inre.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rabe, Julius; Hellquist Per-Anders, Estreen Per (1966). Opera. Stockholm: Sveriges radio. Libris 1258354 
  2. ^ Törnblom, Folke H. (1965). Operans historia. Stockholm: Bonnier. Libris 7959 
  • Gammond, Peter (1982). Opera-handbok. Göteborg: Wezäta. sid. 18. Libris 7745312. ISBN 91-8507491-8 
  • Wenzel Andreasen, Mogens (1990). Operans värld : ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 14. Libris 7236411. ISBN 91-29-59233-X