Ridderstolpe

Från Wikipedia
Grevliga ätten Ridderstolpe
UrsprungSverige Sverige
Upphöjd14 juni 1800
StamfarPeter von Frischen
HuvudmanFredrik Vilhelm Ridderstolpe
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad14 mars 1812
GradGrevlig ätt nr 119

Ridderstolpe är en svensk friherrlig och grevlig adelsätt.

Ättens stamfader Peter von Frischen kom från Livland, men inträdde i svensk tjänst och blev 1687 löjtnant vid Livregementet till häst. Hans hustru Sara Clerck tillhörde adliga ätten 433 och var dotter till underlagmannen Thomas Clerck och Anna Geijer. Deras son Carl von Frischen (1684-1762) adlades den 6 augusti 1715 av Karl XII med namnet Ridderstolpe och introducerades 1719 på nummer 1492. Till valspråk tog han Et Deus et Patria testes (Med Gud och Fosterlandet som vittnen). Den 21 november 1751 upphöjdes han emellertid till friherre av Adolf Fredrik, varmed den adliga ätten utgick. Ätten introducerades som friherrlig den 8 juni 1752 på nummer 228. Friherrebrevet kom dock inte att utfärdas förrän den 27 december 1778 på Stockholms slott av Gustav III.[1]

Friherrliga ätten Ridderstolpe
UrsprungSverige Sverige
Upphöjd21 november 1751
StamfarPeter von Frischen
HuvudmanCarl von Frischen
Besläktade ätterClerck, Gyllenkrok, Dohna, von Berchner
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad8 juni 1752
GradFriherrlig ätt nr 228

Karl von Frischen adlad Ridderstolpe var gift med Margareta Gyllenkrok, vars mor tillhörde ätten Wattrang. Deras enda dotter Ulrika Eleonora var gift två gånger, första gången von Berchner och andra med greve Stackelberg; en dotter i första äktenskapet var Ulrika Eleonora von Berchner. Ulrika Eleonora Ridderstolpe hade två bröder. Karl Johan Ridderstolpe (1719-1785) gjorde Fiholm, Västmanland till fideikommiss, men med sin hustru fick han bara två barn som avled späda. Den andre brodern Fredrik Vilhelm Ridderstolpe (1730-1816) kom därför att ärva Fiholm, och bli den ende som förde ätten vidare på svärdssidan.[1]

Adliga ätten Ridderstolpe
UrsprungLivland Sverige
StamfarPeter von Frischen
Adlad6 augusti 1715
ValspråkEt Deus et Patria testes
HuvudmanCarl Ridderstolpe
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1719
GradAdlig ätt nr 1492
† Utslocknad i Sverige
UtslocknadIntroducerad som friherrlig 8 juni 1752

Fredrik Vilhelm Ridderstolpe var gift med grevinnan Eleonora Lovisa Antoinetta Dohna (släkten Dohna) och hennes mor var friherrinnan Fredrika Sture. Han upphöjdes till greve den 14 juni 1800 på Norrköpings slott av Gustav IV Adolf med primogenitur, varigenom endast huvudmannen för ätten har grevlig värdighet och de övriga är friherrar. Grevebrevet undertecknades den 16 januari 1812 på Stockholms slott av Karl XIII och introducerades i denna värdighet den 14 mars samma år under nummer 119. En yngre son till Fredrik Vilhelm, Fredrik Ludvig Ridderstolpe, var landshövding och gift med Caroline Ridderstolpe. Sedan äldre broderns son avlidit barnlös blev Fredrik Ludvig greve och huvudman för ätten. Äldre grenen av ätten ägde en tid Tidö slott.[2]

Vapensköld beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Hjärtskölden består av tre fastställda lika fördelade fält i längd. I mellersta fältet som består av guld står en blå stolpe (pelare). I de båda blå yttersta fältet står det molletter (sporrklingor) av silver, vilket återfinns också vid flaggorna, vilket var vanliga symboler för rytteri. Dessa två symboler blir tillsammans blir en rebus för namnet.

Huvudskölden är fyrstyckad genom ett utböjt gyllene andreaskors. Den övre delen består av blått fält med tre flytande silverströmmar med tre rader gyllende kulor, första raden uppefrån består av sex, andra raden fem och sista raden närmst hjärtskölden av fyra kulor. Rykten säger att de gyllene kulor symboliserar sänkta skepp till havs. Sidofälten är röda och de högra fältet består av två kors ställda kommandostavar av guld, andra fältet består av upprättstående ankare som trätts genom en gyllene krona. Symbolerna i dessa fält liksom den blåa treudden. Även kallad Neptun gaffel som placeras mellan vingarna av silver på den högra hjälm kronan som eller mitten hjälm kronan på det grevliga vapnet. Liksom de två örlogsflaggorna på den vänstra hjälmkronan anspelar alla på Carl Ridderstolpes sjömilitära karriär. Detta gäller även de två sjöhästarna av silver som fungerar som sköldhållare och skeppen som skjuter fram från skölden.[3]

Det nedersta fältet är kluvet och innehåller hälften av de Clerckiska vapnet som syftar på hans mor Sara Clerck tillhörande den adliga ätten Clerck nr 433. Andra hälften syftar på hans hustru Margareta Gyllenkrok tillhörande den adliga ätten Gyllenkrok nr 862.

Vid Fredrik Vilhelm Ridderstolpe upphöjning till grevlig värdighet la tydligare en hjälmkrona till med de grevliga rang på den återfinns ett gyllene lejon som uppstiger och håller ett blått Signum Martias (järmärke) detta syftar på hans ämbete i Bergskollegium.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
  • Riddarhusets ätt- och vapendatabas

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Ridderstolpe”. Minerva. https://minerva.riddarhuset.se/att/ridderstolpe-2/. Läst 23 oktober 2023. 
  2. ^ ”Ridderstolpe”. Minerva. Ridderhuset. 23 mars 2023. https://minerva.riddarhuset.se/att/ridderstolpe/. Läst 23 oktober 2023. 
  3. ^ Bäckmark, Magnus (11 september 2019). Riddarhusets vapensköldar. Band II. Riddarhuset. sid. 402-403. ISBN 9789151914473. https://www.riddarhuset.se/webbutik/bocker-och-tidskrifter/riddarhusets-vapenskoldar-utan-kassett/. Läst 21 oktober 2023  Arkiverad 2 december 2023 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Bäckmark, Magnus (11 september 2019). Riddarhusets vapensköldar. Band III. Riddarhuset. sid. 130-131 & 386-387. ISBN 9789151914473. https://www.riddarhuset.se/webbutik/bocker-och-tidskrifter/riddarhusets-vapenskoldar-utan-kassett/. Läst 21 oktober 2023  Arkiverad 2 december 2023 hämtat från the Wayback Machine.