Riksarkivet (Finland)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Det finländska Riksarkivets byggnad vid Fredsgatan i Helsingfors.

Riksarkivet är en finländsk statlig myndighet under undervisningsministeriet med säte i Helsingfors. Riksarkivet är centralmyndighet för arkivverket, som förutom Riksarkivet omfattar sju landsarkiv.

Funktioner[redigera | redigera wikitext]

Riksarkivets syfte är att bevarar Finlands nationella kulturarv och se till att kulturarvet står till forskares förfogande. En central del av det material som förvaras utgörs av myndigheters, organisationers och ett flertal privatpersoners handlingar.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Riksarkivet leds av en generaldirektör, som är den statliga arkivarietiteln. Den verkställande direktören är biträdd av Arkivrådet och förvaltningsledare. Riksarkivet är indelat i datahantering, informationstjänster, forskning och utveckling. Riksarkivet har cirka 120 anställda.

Kontor[redigera | redigera wikitext]

Riksarkivets material förvaras i fyra byggnader. Det material som förvaras i huvudbyggnaden samt i filialerna i Sörnäs och i Broberget kan användas i forskarsalarna i huvudbyggnaden. Ministeriernas nyaste material kan beställas fram i forskarsalen i filialen vid Regeringsgatan.

Kundservicen på Fredsgatan är öppen för alla besökare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Historisk översikt[redigera | redigera wikitext]

Riksarkivet har sina rötter i freden i Fredrikshamn år 1809, då Finland inörlivades i Ryssland. Enligt fredsfördraget överlät Sverige handlingar rörande Finland till det nybildade storfurstendömet Finland. Dessförinnan hade det inte funnits något eget centralarkiv i Finland, eftersom rikets regering och centrala ämbetsverk var belägna i Stockholm. I och med den egna centralförvaltningen bildades Senatens arkiv som år 1869 fick namnet Statsarkivet.

Riksarkivarier[redigera | redigera wikitext]

Riksarkivet byggnad år 1896. Taket master är synliga åskledare.

Stegen i huvudbyggnaden av Riksarkivet.[redigera | redigera wikitext]

Riksarkivet Byggnaden representera Renässans arkitektur stil.I och med den egna centralförvaltningen bildades Senatens arkivsom år 1869 fick namnet Statsarkivet.År 1939 ändrades namnet till Riksarkivet. Riksarkivets finskspråkiga namn ändrades år 1994 till Kansallisarkisto. Riksarkivet huvudbyggnad på Fredsgatan, som har planerats av Gustav Nyström,färdigställdes år 1890.

Riksarkivet byggnad representera nyrenässansstil. Kuva: Riksarkivet digitalarkiv.

Uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Riksarkivet bevarar Finlands nationella kulturarv och ser till att det står till forskarnas förfogande. En central del av det material som förvaras utgörs av myndigheters, organisationers och ett flertal privatpersoners handlingar. Riksarkivet fungerar även somsakkunning inom arkivfunnktionen,utvecklare av den elektroniska informationshanteringen och som sakkunning heraldisk myndinghet.

Dokumentation[redigera | redigera wikitext]

Under fortsättningskriget Finlandsk Bank till gården området sjonk till den sovjetiska luftbomb, som ett resultat, var en stor del av fönstret bruten.

Riksarkivet arkivbestånd omfattar maaterial från medeltidtill nutid. Största delen av materialen från medeltid till nutid. Största delen av materialet utgörsav myndigheters arkiv.Til det mest populära materialet hör Detektiva centralpolisens/Statspolisens arkiv, militärstamkorten, handlingar från år 1918 och olika privatarkiv. Kung Birgers skyddsbrv till karelens kvinnor från å 1316är den äldste handlingen.

Kartdata[redigera | redigera wikitext]

Bild från Senaten atlases av Södra Finland av 1900-talet i Riksarkivet. Bild: Riksarkivet digitalarkiv.

Kartdata har större enheter från 1600-talet.Kartdata var planerade för skatte ändamål.Viktigt kartdata som fastighet register kartor, atlaser av Senaten och National jordreform Arkiv som innehaller över en milljon kartor från hela Finland 1700-talet 1900-talet fram till sent.

Undersökning av dokumentationen[redigera | redigera wikitext]

I princip Riksarkivet av lagrade data offentlig och gratis till alla nyfikna manniskor. Vissa uppgifter användning är begränsad till lag, material med givaren avtal eller materiella villkor för de fattiga.

Bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Riksarkivets Bibliotek är den nationella arkiv, dokument diplomatiikan och sigillografian specialiserad vetenskapligt bibliotek.

Publikationer[redigera | redigera wikitext]

Den störta delen av dokument i Riksarkivet är om vanliga människor . Den berrätelse är om piga Maija Nissinen, som bor i Sveaborg Slott i början av 1800-talet .

De flesta av de handlingarna i Riksarkivet av vanliga medborgare.

Riksarkivet har tre huvudsakliga publikation serie sarjajulkaisut, monografiat ja muut julkaisut.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Riksarkivets digitalarkiv

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Literatur[redigera | redigera wikitext]

  • Forssell Christina ja Nuorteva Jussi: Kansallisarkisto. Teoksessa Itkonen Satu ja Kaitavuori Kaija (toim.): Kansalliset kulttuurilaitokset. SKS, Helsinki 2007, s. 27-37.
  • Kerkkonen Martti: Suomen arkistolaitos Haminan rauhasta maan itsenäistymiseen. Valtionarkisto, Helsinki 1988.
  • Lukkarinen Ville: Valtionarkiston satavuotias rakennus. Valtionarkisto, Helsinki 1990.
  • Narva Aila: Tiedon jyväsiä. Asiakirja-aineistojen käyttäjän opas. Kansallisarkisto, Helsinki 2002.