Riksdagsvalet i Sverige 2014

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Val till Sveriges riksdag för mandatperioden 2014–2018
Sverige
2010 ←
14 september 2014
→ 2015

Riksdagens 349 platser
  Första parti Andra parti Tredje parti
  Stefan Löfven edited and cropped.jpg Fredrik-reinfeldt-alliance-cropped.jpg Jimmie Åkesson 2014.jpg
Ledare Stefan Löfven Fredrik Reinfeldt Jimmie Åkesson
Parti Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna
Allians Oberoende Alliansen Oberoende
Föregående val 112 107 20
Erhållna mandat 113 84 49
Mandatförändring 1 23 29
Röster 1 932 711 1 453 517 801 178
Andel 31,01 % 23,33 % 12,86 %

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
  Gustav Fridolin, Asa Romson.jpg 130211 Annie30.jpg Jonas Sjöstedt 02.JPG
Ledare Gustav Fridolin
Åsa Romson
Annie Lööf Jonas Sjöstedt
Parti Miljöpartiet Centerpartiet Vänsterpartiet
Allians Oberoende Alliansen Oberoende
Föregående val 25 23 19
Erhållna mandat 25 22 21
Mandatförändring 0 1 2
Röster 429 275 380 937 356 331
Andel 6,89 % 6,11 % 5,72 %

  Sjunde parti Åttonde parti
  Jan Bjorklund 0c225 3310 (cropped).jpg Goran Hagglund 0c225 3305-cropped.jpg
Ledare Jan Björklund Göran Hägglund
Parti Folkpartiet Kristdemokraterna
Allians Alliansen Alliansen
Föregående val 24 19
Erhållna mandat 19 16
Mandatförändring 5 3
Röster 337 773 284 806
Andel 5,42 % 4,57 %

Statsminister före valet

Fredrik Reinfeldt
Moderaterna

Statsminister efter valet

Stefan Löfven
Socialdemokraterna

Riksdagsvalet i Sverige 2014 ägde rum söndagen den 14 september 2014, då ledamöter av Sveriges riksdag för mandatperioden 2014–2018 valdes.

Det var första gången som riksdagsval hölls den andra söndagen i september, i stället för som tidigare den tredje, detta då riksdagen för mandatperioden 2010–2014 genomförde en grundlagsreform.[1] Anledningen till denna grundlagsändring är att en ny regering från och med 2014 skulle ha ytterligare en vecka på sig innan statsbudgetpropositionen ska ha lämnats till riksdagen. Vidare hade personvalsspärren sänkts från 8 procent till 5 procent och det kommer att äga rum en obligatorisk omröstning i riksdagen efter valet om statsministerposten vilket tidigare inte var obligatoriskt.[2]

Det var också första gången sedan Sverige blev medlem av Europeiska unionen (EU) 1995, som val till Sveriges riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige hölls samma år som val till Europaparlamentet. Det hände också 1979 och 1994, men då var Sverige inte med i EU.

I riksdagsvalet 2014 var 7 330 432 personer röstberättigade. Valdeltagandet var 85,81 procent, en uppgång med 1,24 procentenheter från 2010 års val.[3]

Valresultatet 2014 ledde till en förändring i riksdagen där Alliansen fick färre mandat än rödgröna blocket SocialdemokraternaVänsterpartietMiljöpartiet. Sverigedemokraterna blev tredje största parti och Feministiskt initiativ lyckades inte komma in i riksdagen. Inget av blocken fick majoritet. Riksdagen valde efter valet Stefan Löfven som statsminister med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som regeringspartier, vilka endast hade 39% av mandaten.

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Parti Partiledare Röster Mandatfördelning
Antal +− % Antal +−
  Socialdemokraterna Stefan Löfven 1 932 711 31,01 +0,35 113 +1
  Moderata samlingspartiet Fredrik Reinfeldt 1 453 517 23,33 –6,73 84 –23
  Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson 801 178 12,86 +7,16 49 +29
  Miljöpartiet de gröna Gustav Fridolin och Åsa Romson (språkrör) 429 275 6,89 –0,45 25 0
  Centerpartiet Annie Lööf 380 937 6,11 –0,44 22 –1
  Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt 356 331 5,72 +0,11 21 +2
  Folkpartiet liberalerna Jan Björklund 337 773 5,42 –1,63 19 –5
  Kristdemokraterna Göran Hägglund 284 806 4,57 –1,03 16 –3
  Feministiskt initiativ Gudrun Schyman, Stina Svensson och Sissela Nordling Blanco (talespersoner) 194 719 3,12 +2,72 0 0
  Piratpartiet Anna Troberg 26 515 0,43 –0,22 0 0
  Enhet Krister Segergren, Agneta Oreheim, Martin Larsson och Annika Wesche (språkrör) 6 277 0,1 +0,09 0 0
  Svenskarnas parti Stefan Jacobsson 4 189 0,07 +0,06 0 0
  Djurens parti Elin Pöllänen och Jonas Paulsson 4 093 0,07 0 0
  Kristna Värdepartiet Per Kronlid 3 553 0,06 0 0
  Landsbygdspartiet oberoende Claes Littorin 3 450 0,06 +0,03 0 0
  SPI Välfärden Göran Dandelo 3 369 0,05 –0,13 0 0
  Direktdemokraterna Partiledarpost saknas 1 417 0,02 0 0
  Klassiskt liberala partiet Emil Tisell 1 210 0,02 +0,01 0 0
  Vägvalet Theo Papaioannou 1 037 0,02 0 0
  Rättvisepartiet Socialisterna Per-Åke Westerlund 791 0,01 –0,01 0 0
  Sveriges kommunistiska parti Victor Diaz de Filippi 558 0,01 0 0 0
  Framstegspartiet Allan Jönsson 196 <0,01 0 0
  Europeiska arbetarpartiet Hussein Askary 140 <0,01 0 0 0
  Hälsopartiet Nicklas Kristensson 131 <0,01 0 0
  Fredsdemokraterna Reza Aghapoor 56 <0,01 0 0
  Gula partiet Stefan Bader 35 <0,01 0 0
  Nya partiet Ingen vald innan riksdagsvalet [4] 32 <0,01 0 0
  Frihetliga rättvisepartiet Bernt Bäckström 32 <0,01 0 0 0
  Skånepartiet Carl P. Herslow 28 <0,01 0 0 0
  De nya svenskarna (uppgift saknas) 18 <0,01 0 0
  Reformist Neutral Partiet Zahra Heidari 11 <0,01 0 0
  Republikanerna (uppgift saknas) 9 <0,01 0 0 0
  Djurägarpartiet Barbro Bruhn 3 <0,01 0 0
  Humandemokraterna (uppgift saknas) 2 <0,01 0 0
Röster på partier som inte beställde valsedlar 3 174 0,05 0 0
Antal giltiga röster 6 231 573 100 349
Blanka ogiltiga röster 56 287
Övriga ogiltiga röster 2 156
Totalt antal som röstade 6 290 016
Totalt antal röstberättigade 7 330 432

Föregående mandatperiod[redigera | redigera wikitext]

Efter riksdagsvalet 2006 befann sig Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i regeringsställning genom regeringen Reinfeldt.

Mandatfördelning valet 2010[redigera | redigera wikitext]

Opinionsmätningar[redigera | redigera wikitext]

Not: Trendlinje där varje punkt är baserat på medelvärdet av opinionsundersökningar under en femtondagarsperiod, från september 2010 till september 2014. Varje färglinje motsvarar ett riksdagsparti enligt färgkodning som beskrivs ovan i denna artikel.

Riksdagspartiernas valaffischer[redigera | redigera wikitext]

Parti Slagord
Socialdemokraterna Ett bättre Sverige. För alla.
Moderaterna Alla behövs
Miljöpartiet Politiken måste bli varmare. Inte klimatet. (m.fl.)
Folkpartiet Feminism utan socialism. (m.fl.)
Centerpartiet Närodlad politik (m.fl.)
Sverigedemokraterna Förändring på riktigt! (m.fl.)
Vänsterpartiet Välfärden är inte till salu (m.fl.)
Kristdemokraterna Värna patienterna, inte landstingen. (m.fl.)

Övriga partiers valaffischer[redigera | redigera wikitext]

Parti Slagord
Piratpartiet Se längre än fyra år framåt (m.fl.)
Feministiskt initiativ Sätt feministerna på plats (m.fl.)
Djurens parti Djurens parti tar djurens parti. För en politik som inkluderar djur, människa och miljö.
Enhet Politik på människans och naturens villkor

Partiledardebatter i TV och radio[redigera | redigera wikitext]

Under valrörelsen hölls följande debatter i TV och radio med medverkan av dåvarande riksdagspartiernas partiledare:

Titel Moderator(er) Kanal Datum
""Världens bästa skitskola" Partiledardebatt [5]" Natanael Derwinger, Isabella Grybe SVT2 27 Augusti 2014
Medverkande partiledare: Stefan Löfven (S), Jan Björklund (FP), Jonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (MP) och Jimmie Åkesson (SD)
"Statsministerduellen [6]" Monica Saarinen, Lasse Johansson Sveriges Radio P1 5 september 2014
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M), Stefan Löfven (S)
"Partiledardebatt[7]" Monica Saarinen , Lasse Johansson Sveriges Radio P1 10 september 2014
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M), Stefan Löfven (S), Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C), Göran Hägglund (KD), Jonas Sjöstedt (V), Åsa Romson (MP) och Jimmie Åkesson (SD)
"Duellen [8] [9]" Karin Hübinette SVT1 7 september 2014
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M) och Stefan Löfven (S)
"Debatten[10]" Jenny Strömstedt och Anders Pihlblad TV4 11 september 2014
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M), Stefan Löfven (S), Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C), Göran Hägglund (KD), Jonas Sjöstedt (V), Åsa Romson (MP) och Jimmie Åkesson (SD)
"Slutdebatten[12]" Mats Knutson och Anna Hedenmo SVT 12 september 2014
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M), Stefan Löfven (S), Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C), Göran Hägglund (KD), Jonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (MP) och Jimmie Åkesson (SD) [11]
"Din nästa statsminister [13]" Jenny Strömstedt TV4 13 september 2014
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M) och Stefan Löfven (S)

Vallokalsundersökningar[redigera | redigera wikitext]

När vallokalerna stängdes klockan 20:00 på kvällen den 14 september 2014, visade SVT (VALU) och TV4 sina vallokalsundersökningar.

Parti SVT (VALU) [14] TV4 [15]
Procent Ändring i procent Procent Ändring i procent
Socialdemokraterna 31,1 +0,4 30,7 0
Moderata samlingspartiet 22,2 -7,9 22,8 -7,3
Sverigedemokraterna 10,5 +4,8 8,3 +2,6
Miljöpartiet de gröna 7,1 -0,2 8,1 +0,8
Centerpartiet 6,5 -0,1 7,7 +1,1
Vänsterpartiet 6,6 +1,0 5,2 -0,4
Folkpartiet liberalerna 6,0 -1,0 6,8 -0,3
Kristdemokraterna 5,0 -0,6 5,7 +0,1
Feministiskt initiativ 4,0 +3,6 4,4 +4,0
Övriga 1,0  ? 0,3 -0,7
Block SVT TV4
Procent Ändring i procent Procent Ändring i procent
Alliansen (M,FP,C,KD) 39,7 -9,58 43,0 -6,28
Rödgröna (S,MP,V) 44,8 +1,2 44,0 +0,4
Blockskillnad 5,1 - 1,0 -

Röstberättigade till Riksdagsvalet 2014 [16][redigera | redigera wikitext]

Ålder
Antal Procent
18–29 1 417 156 19,3 %
30–49 2 336 399 31,9 %
50–64 1 700 198 23,2 %
65– 1 876 679 25,6 %
Kön


Antal Procent
Män 3 615 263 49,3 %
Kvinnor 3 715 169 50,7 %
Väljargrupp
Antal Procent
Förstagångsväljare 450 979 6,2 %
Utlandssvenskar 161 279 2,2 %
Alla röstberättigade 7 330 432

Upplösning av riksdagen och nytt riksdagsval 2015[redigera | redigera wikitext]

Statsminister Stefan Löfven meddelade den 3 december 2014 på en presskonferens, efter den parlamentariska situation som uppstått efter att regeringens budgetproposition inte fått stöd i Sveriges riksdag, sin avsikt att den 29 december utlysa nytt riksdagsval till söndagen den 22 mars.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Proposition 2009/2010:80 En reformerad grundlag, 5.2 Valdagen tidigareläggs
  2. ^ ”Ny grundlag - historiskt beslut utan debatt (24 november 2010)”. SVT Nyheter-Svt.se. http://www.svt.se/nyheter/sverige/ny-grundlag-historiskt-beslut-utan-debatt. Läst 31 Augusti 2014. 
  3. ^ Val till riksdagen – Slutresultat
  4. ^ ”Svenska småpartier 4: Nya partiet”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/kultur/aagard/article19371075.ab. 
  5. ^ http://urplay.se/Produkter/182807-Varldens-basta-skitskola-Partiledardebatt läst 2014-10-27
  6. ^ http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/433196?programid=4657 läst 2014-10-27
  7. ^ http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/433198?programid=4657 läst 2014-10-27
  8. ^ http://www.svt.se/nyheter/val2014/comeback-for-hubinette-i-rutan läst 2014-10-27
  9. ^ http://www.dagensmedia.se/nyheter/tv/article3845618.ece läst 2014-10-27
  10. ^ http://www.dn.se/valet-2014/sa-var-partiledardebatten-i-tv4/
  11. ^ http://www.svt.se/nyheter/val2014/de-blev-mest-angripna-i-debatten
  12. ^ http://www.svt.se/nyheter/val2014/slutdebatt-i-svt-detaljerna-hemliga-in-i-det-sista
  13. ^ http://www.dagensmedia.se/nyheter/tv/article3847402.ece
  14. ^ http://www.svt.se/nyheter/val2014/valu-rodgrona-klart-storre läst 2014-10-04
  15. ^ http://www.expressen.se/nyheter/val2014/valundersokningen-blir-regeringsskifte/ läst 2014-10-04
  16. ^ http://www.val.se/val/val2014/alkon/R/rike/alderkon.html läst 2014-09-24