Rikskrets

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tysk-romerska riket på början av 1500-talet.
  Burgundiska kretsen
  Nederrhensk-westfaliska kretsen
  Nedersachsiska kretsen
  Översachsiska kretsen
  Frankiska kretsen
  Kurrhenska kretsen
  Överrhenska kretsen
  Schwabiska kretsen
  Bayerska kretsen
  Österrikiska kretsen
  Kretsfria territorier

En rikskrets[1] (latin: Circulus imperii; tyska: Reichskreis) var en regional gruppering av territorier i Tysk-romerska riket ämnad för organiserandet av gemensamt försvar, skatteindrivning samt representation i Rikskammarrätten och kejserliga riksdagen. Systemet skapades i och med 1495 års riksreform under kejsar Maximilian I för att åstadkomma effektivare förvaltning av riket.

Varje rikskrets hade en egen regional församling, kretsdagen, där alla ingående staters ständer var representerade.[2]

Uppdelning[redigera | redigera wikitext]

Efter riksreformen i slutet av 1400-talet fastställde en kejserlig riksdag i Augsburg år 1500 sex rikskretsar. Ursprungligen fick dessa kretsar enbart siffror men gavs senare namn efter sin geografiska indelning. De ursprungliga sex rikskretsarna var:

Ursprungligen lämnades huset Habsburgs och kurfurstarnas länder utanför uppdelningen men en riksdag år 1512 inkluderade flera av dessa territorier i fyra nya rikskretsar, så att det totala antalet uppgick till 10:

Exkluderade områden[redigera | redigera wikitext]

Territorier i Tysk-romerska riket som inte omfattades av uppdelningen i rikskretsar var:

Kretsarnas sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Tysk-romerska rikets rikskretsar hade inte kontinuerlig storlek och inflytande utan förändrades över tid allteftersom rikets olika furstendömen förändrades. Flera av kretsarna bestod av en dominerande och ett antal mindre stater, t ex bestod Burgundiska kretsen år 1532 av det dominerande Hertigdömet Burgund samt fyra mindre grevskap. Då furstehus tog över tidigare självständiga staters rättigheter kunde de bli representerade i flera kretsar samtidigt. Exempelvis var från år 1614 huset Hohenzollern, med sin bas i Markgrevskapet Brandenburg i Överrhenska kretsen, också i Westfaliska kretsen genom det övertagna Hertigdömet Kleve.[4]

Med tiden blev ett antal icke-tyska furstar representerade i olika rikskretsar: Som hertig av Holstein var kungen av Danmark ledamot i den nedersachsiska kretsdagen.[5] Efter trettioåriga kriget företräddes kungen av Sverige i Översachsiska kretsen genom Svenska Pommern och Nedersachsiska kretsen genom Bremen-Verden.

När Förenade Nederländerna blev en självständig republik 1581 och efter freden i Nijmegen år 1678 gick stora områden i väster förlorade vilket påverkade de drabbade kretsarnas utformning markant. Därefter dröjde det till franska revolutionskrigen och Napoleonkrigen innan lika stora förändringar av kretsarna skedde. Under 1790-talet förlorade Överrhenska kretsen ständigt territorier till Franska republiken och 1806 försvann uppdelningen av de tyska furstendömena i rikskretsar då Napoleon Bonapartes skapande av Rhenförbundet direkt ledde till Tysk-romerska rikets upplösning.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Akademiens Ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/215/23.html#RIKS-KRETS
  2. ^ http://svenskuppslagsbok.se/tag/riket/page/2/
  3. ^ http://runeberg.org/nfcn/0036.html
  4. ^ http://runeberg.org/nfag/0754.html
  5. ^ http://runeberg.org/sverhist/4/0249.html