Sveriges riksmarskalk

Hans Majestät Konungens Riksmarskalk
	Hans Majestät Konungens Riksmarskalk
	Riksmarskalkens heraldiska ämbetsvapen
	Nuvarande; Fredrik Wersäll; sedan den 1 september 2018
	Kungliga Hovstaterna; Riksmarskalksämbetet
Titel	Hans Excellens
Säte	Stockholms slott
Utses av	Sveriges konung
Underställd	Sveriges konung
Mandatperiod	Efter konungens förordnande
Förste innehavare	Göran Claesson Stiernsköld
Inrättat	1607
Webbplats	www.kungahuset.se

Hans Majestät Konungens Riksmarskalk^[1] är i Sverige den högste ämbetsmannen vid de Kungliga Hovstaterna och utses av statschefen. Riksmarskalken är ansvarig för hovstaternas verksamhet inför Konungen och sköter kontakterna med riksdagen och regeringen. Riksmarskalken bär titeln excellens (förkortad H. Exc.), som till 1974 även bars av stats- och utrikesministrarna.

Vid högtidliga tillfällen bär riksmarskalken hovuniform och en ämbetsstav, vilket är en lång stav i vars topp syns en förgylld kunglig krona.^[2]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Riksmarskalken leder Riksmarskalksämbetet (RMÄ) som omfattar en expeditionschef och ett kansli som handlägger juridiska och konstitutionella frågor. I Riksmarskalksämbetet ingår även hovets personalavdelning, ekonomiavdelning samt press- och informationsavdelning. Under riksmarskalken sorterar även Läkarstaten och Kleresistaten samt hovauditören och överhovmästarinnan.

Nära medarbetare till riksmarskalken är förste hovmarskalk som leder Hovmarskalksämbetet (HMÄ) och ansvarar för förberedelser och genomförande av kungafamiljens offentliga framträdanden, audienser och resor samt statsbesök.

Sedan 2012 har ämbetet ett vapen bestående av stora riksvapnet lagd över två korslagda riksmarskalkstavar.^[3] Riksmarskalken kan även lägga stavarna bakom sitt personliga vapen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ordet marskalks ursprungliga betydelse är ’hästsven’ och har förekommit i Sverige sedan medeltiden i dess sammandragna form, marsk. Riksmarskalksämbetet inrättades i Sverige 1607 då riksrådet Göran Claesson Stiernsköld utnämndes av Karl IX. I 1634 års regeringsform fastslogs att riksmarskalken ska vara ett riksråd, tillhöra de lägre riksämbetena och vara chef för hovet. År 1680 ändrades titeln till överstemarskalk för att 1722 ändras tillbaka till riksmarskalk. Fram till 1844 var riksmarskalken ordförande i borgrätten. Riksmarskalken rekryterades från början från högadliga ätter och den förste på posten som inte tillhörde adeln var Axel Vennersten (1936–1946).

Lista över Sveriges riksmarskalkar sedan 1607[redigera | redigera wikitext]

	Namn	Levnadsår	Ämbetsperiod	Anmärkningar
1.	Göran Claesson Stiernsköld	1552–1611	1607–1611	först på denna post
2.	Henrik Carlsson Horn af Kanckas	1578–1618	1611–1618
	vakans		1618–1634
3.	Axel Gustafsson Banér	1594–1642	1634–1641
	vakans		1641–1643
4.	Åke Axelsson Natt och Dag	1594–1655	1643–1651
5.	Magnus Gabriel De la Gardie	1622–1686	1651–1653
6.	Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken	1629–1689	1653–1654
7.	Johan Oxenstierna af Södermöre	1611–1657	1654–1657
8.	Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa	1619–1673	1657-?
9.	Johan Gabriel Stenbock	1640–1705	1673–1705	riks- & överstemarskalk
10.	Carl Piper	1647–1716	1705–1716	överstemarskalk
11.	Nicodemus Tessin den yngre	1654–1728	1717–1727	överstemarskalk
12.	Magnus Julius De la Gardie	1669-1741	1727–1741	överstemarskalk
13.	Samuel Åkerhielm af Margrethelund	1684–1768	1741–1747	överstemarskalk
14.	Wilhelm Ludvig Taube af Odenkat	1690–1750	1747–1750	överstemarskalk
15.	Claes Ekeblad den yngre	1708–1771	1750–1761	överstemarskalk
16.	Adam Horn af Kanckas	1717-1778	1761–1769	överstemarskalk
17.	Nils Adam Bielke	1724-1792	1769–1772	överstemarskalk
18.	Hans Henrik von Liewen den yngre	1704–1781	1772–1781	från 1772 riksmarskalk
19.	Göran Gyllenstierna	1724–1799	1781–1788
20.	Carl Bonde af Björnö	1741–1791	1788–1791
21.	Johan Gabriel Oxenstierna	1750–1818	1792-1801
22.	Axel von Fersen den yngre	1755–1810	1801–1810
23.	Magnus Stenbock (1763-1822)		1810
24.	Hans Henric von Essen	1755–1824	1810–1824
25.	Claes Adolf Fleming	1771–1831	1824–1831
26.	Magnus Brahe	1790–1844	1831–1844
27.	Arvid Mauritz Posse	1792–1850	1845–1849
28.	Mauritz Axel Lewenhaupt	1791-1868	1849–1860
29.	Nils Gyldenstolpe	1799–1864	1860–1864
30.	Gustaf Sparre	1802–1886	1864–1886
31.	Gillis Bildt	1820–1894	1886–1894
32.	Fredrik von Essen	1831–1921	1894–1911
33.	Ludvig Douglas	1849–1916	1911–1916
34.	Otto Hack Roland Printzsköld	1846–1930	1916–1930
35.	Eric Trolle	1863–1934	1930–1934
36.	Oscar von Sydow	1873–1936	1934–1936
37.	Axel Vennersten	1863–1948	1936–1946
38.	Birger Ekeberg	1880–1968	1946–1959
39.	Nils Vult von Steyern	1887–1966	1959–1966
40.	Stig H:son Ericson	1897–1985	1966–1976
41.	Gunnar Lagergren	1912-2008	1976–1983
42.	Sten Rudholm	1918-2008	1983–1986
43.	Per Sköld	1922-2008	1986–1996
44.	Gunnar Brodin	1931–2009	1996–2003
45.	Ingemar Eliasson	1939–	2003–2009
46.	Svante Lindqvist	1948–	2010–2018
47.	Fredrik Wersäll	1951-	2018-