Ripor
- Uppslagsordet Ripa leder hit. För småorten, se Ripa (ort).
| Ripor | |
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj | Fälthöns Phasianidae |
| Underfamilj | Skogshöns Tetraoninae |
| Släkte | Ripor Lagopus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lagopus | |
| Auktor | Brisson, 1760 |
| Arter | |
| Vitstjärtad ripa | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ripor (Lagopus) är ett litet släkte med medelstora fälthöns vars arter är specialiserade att leva i kallt klimat.
Innehåll |
[redigera] Taxonomi, utbredning och biotop
Riporna tillhör familjen fälthöns i ordningen hönsfåglar och delas idag upp i tre arter:
- Dalripa (L. lagopus)
- Fjällripa (L. muta)
- Vitstjärtad ripa (Lagopus leucura)
Både dalripa och fjällripa delas ibland upp i mellan 20 och 30 underarter medan vitstjärtad ripa brukar delas upp i fem underart.
Förr kategoriserades beståndet av moripa, som lever i norra och västra Storbritannien och på Irland, som en egen art Lagopus scoticus, men de kategoriseras idag som en underart till dalripa (Lagopus lagopus scoticus).
De tre arterna är alla specialiserade att leva i kalla regioner och vistas på öppna marker, såsom hedar och skoglösa fjäll, men drar sig på vintern ned till busk- och skogstrakter. Dalripan är en skogsfågel med en cirkumpolär utbredning. Fjällripa häckar i både arktiska regioner och bergsområden i Eurasien och Nordamerika. Den vitstjärtade ripan förekommer i alpina regioner i Nordamerika. Endast underarten moripa (L. l. scotica) uppehåller sig i mera tempererad klimat.
Alla populationer är stannfåglar eller kortflyttare då vissa populationer förflyttar sig till lägre nivåer under vintern.
[redigera] Utseende, anatomi och fältkännetecken
Riporna är en medelstor fälthöna som har en rund kroppsform med lång hals, litet huvud med kort, grov och mörk näbb. Den har fjäderklädda tarser och tår och en kort stjärt som den spärrar ut i flykten. Könen är lika varandra men går att särskilja i alla dräkter.
Hela världens bestånd av ripa, förutom moripan, kännetecknas av att de har en helvit vinterdräkt och att de till skillnad från merparten av fåglarna, aktivt ruggar vi tre till fyra tillfällen om året.[1] Från den helvita vinterdräkten ruggar riporna sedan vid flera tillfällen vilket ger fågeln en allt mer brunfärgad dräkt. Allt för att dräkten ska vara så väl anpassad till miljön som möjligt vilket ökar dalripans kamouflerande skydd mot rovdjur.[1]
[redigera] Ekologi
De lever i par och uppehåller sig mest på marken, där de söka sin föda, som utgörs av frön, späda blad, knoppar och bär. På vintern utgör björkknopp den huvudsaklige födan. Ungarnas föda består till stor del av insekter.
Hos fjällripa och vitstjärtad ripa tar endast honan hand om ungarna, vilket är vanligast hos skogshön, medan dalriporna delar på detta ansvar. De lägger alla sitt bo dirket på marken.
[redigera] Namn
Det vetenskapliga släktnamnet Lagopus härstammar från klassiska grekiskans lagos (λαγως), vilket betyder "hare", och pous (πους), vilket betyder "fot", vilket refererar till arternas fjäderklädda fötter. Artnamnen muta och leucura skrevs länge felaktigt som mutus och leucurus, då man antog att ändelsen på Lagopus betecknade maskulinum. Men genuset på den klassiska grekiska termen λαγωπους är femininum vilket medför att muta och leucura också måste skrivas i femininum. (David & Gosseiln 2002[2]).
[redigera] Bildgalleri
-
Dalripa
-
Vitstjärtad ripa
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ [a b] Alexander Hellquist (2007) Det hänger på fjädrarna, Roadrunner, nr.3, 2007, sid:41
- ^ David, Normand & Gosselin, Michel (2002): The grammatical gender of avian genera. Bulletin of the British Ornithologists' Club 122(4): 257-282.
[redigera] Källor
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (utgåva första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 102. ISBN 91-34-51038-9
- Delar av informationen är hämtad från artikeln Ripsläktet (1916) Nordisk familjebok, Uggleupplagan, vol.23, sid 461-462
- Delar av informationen är hämtad från engelska wikipedias artikel Lagopus där följande källor anges:
- Madge, Steve; McGowan, Philip J. K. & Kirwan, Guy M. (2002): Pheasants, partidges and grouse : a guide to the pheasants, partridges, quails, grouse, guineafowl, buttonquails and sandgrouse of the world. Christopher Helm, London. ISBN 0-7136-3966-0
