Ripvide

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ripvide
Salixglauca.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Malpigiaordningen
Malpighiales
Familj Videväxter
Salicaceae
Släkte Videsläktet
Salix
Art Ripvide
S. glauca
Vetenskapligt namn
§ Salix glauca
Auktor L.
Hitta fler artiklar om växter med

Ripvide (Salix glauca) är 0,5-2,5 meter hög buske i videsläktet (Salix). Bladen som saknar stipler hos vanligt ripvide (ssp. glauca) men finns (och är lansettlika) hos ryssvide (ssp. stipulifera) är täckta av vita hår vilket ger hela växten en typisk gråluden färg. Även årsskott är ludna medan de äldre grenarna som har brun bark är helt kala. Ripvide blommar i juni och honliga exemplar får sedan 5-10 centimeter långa hängen som sitter på bladiga skaft.[1]

Förväxlingsarter[redigera | redigera wikitext]

Ripvide liknar närmast lappvide (S.lapponum) som också har gråludna blad och ett liknande växtsätt. Denna saknar dock blad på hängeskaften. Detta gäller även den likaledes gråludna ullvidet (S.lanatum) som dessutom har karaktäristiskt breda blad och tydliga stipler.[1]

Växtplats och ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten växer på blöt-fuktig mark som stränder, myrar och sumpskogar men också på lite torrare platser som fjällhedar.[1] Den är indifferent till kalk.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Ripvide är en vanlig art i större delen av Norrland med undantag för kustområdena där den är sällsynt. Vanligast är den i fjällkedjan där den tillsammans med lappvide ofta bildar stora svårgenomträngliga snår.
I övriga Norden är den vanlig i större delen av Norge, i norra Finland men saknas helt i övriga länder.[2]Underarten ryssvide (ssp. stipulifera) finns i de nordöstligaste delarna av Norden samt i de södra delarna av fjällkedjan.[1]
Världsutbredningen är nordligt cirkumpolär men det finns sydliga utposter i berskedjor som Alperna, Pyrenéerna och Klippiga Bergen. Den delas ofta upp i flertalet geografiskt avgränsade underarter. [2]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Den nya Nordiska Floran, 2003,ISBN 91-46-17584-9
  2. ^ [a b] Den virtuella floran