Robert Stigell
| Robert Stigell | |
 | |
| Född | Robert Konstantin Stigell 14 maj 1852[1][2][3] Sveaborg[2] |
|---|---|
| Död | 1 december 1907[2] (55 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Storfurstendömet Finland och Finland |
| Sysselsättning | Skulptör, bildkonstnär[4][5][6] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen (1902)[7] | |
| Redigera Wikidata | |
Robert Konstantin Stigell, född 14 maj 1852 på Sveaborg utanför Helsingfors, död 1 december 1907 i Helsingfors, var en finlandssvensk skulptör. Han var far till Jarl Stigell.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Stigell arbetade 1868 i Sankt Petersburg hos en stenhuggare, besökte där även en ritskola och studerade 1869–70 för Carl Eneas Sjöstrand vid Finska Konstföreningens ritskola i Helsingfors, var 1870 ornamentsskulptör i London, for som matros på en västindiefarare i 13 månader och kom som sjöman till Neapel 1872.
Sedan studerade han vid Accademia di San Luca i Rom till 1876. Sistnämnda år utförde han statyn Amor med rosen. Han for samma år till Paris, var 1877 elev vid École des beaux-arts där och vistades sedan där ofta och länge. Han vann bland annat statspriset vid skulpturtävlingarna i Helsingfors 1887 och guldmedalj vid världsutställningen i Paris 1900.
Stigells arbeten visar inflytande av modern fransk skulptur, men även av italiensk barock. De är kraftiga, livfulla, verksamma i linjer och rörelse. Märkas bör Slungkastare (1877), Vellamo (liggande 1878), Slavinna (1883), Bågskytt (1887), gruppen De skeppsbrutna (en familj på en flotte, figurerna utförda med våldsam styrka, 1889–91, omarbetad i större skala 1895–97, i brons på Observatorieberget i Helsingfors) och statyettgruppen Vem vinner? (brons 1903, i galleriet i Helsingfors, som även äger flera av Stigells övriga arbeten, bland annat några porträttbyster som Axel Lille (1901) och Herman Antell (1904).
Stigell utförde även flera dekorativa arbeten för byggnader i Helsingfors, däribland Väinämöinen spelande kantele och Ilmarinen slöjdar Sampo (på studenthusets fasad). I Helsingfors intog Stigell under sina sista år en ledande ställning inom konstnärsvärlden och var bland annat ordförande i Konstnärsgillet.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Stigell, Robert Konstantin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- ”Stigell, Robert”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4828-1416928957434
- ”Robert Stigell”. Albert Edelfelts brev. Elektronisk brev- och konstutgåva. Maria Vainio-Kurtakko & Henrika Tandefelt & Elisabeth Stubb, Svenska litteratursällskapet i Finland. 2014−2020. http://edelfelt.sls.fi/personer/1383/stigell-robert/.
|
- ^ Robert Stigell, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Finska konstnärsgillets konstnärsmatrikel.[källa från Wikidata]
- ^ Robert Stigell, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
- ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 14 januari 2024.[källa från Wikidata]