Robotsystem 77 HAWK

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den amerikanska versionen (MIM-23) laddas på en lavett med hjälp av laddbandvagn.

Robotsystem 77 HAWK, RBS 77, är i dag Sveriges enda luftvärnsrobotsystem inom kategorin medeldistans med en maximal räckvidd på 40 km. Roboten kan verka genom både direktverkan och luftbrisad, då roboten briserar i närheten av målet. Uppgiften är att skydda högt prioriterade mål från flyganfall. Systemet används mot kryssningsrobotar och attack-/bombflygplan.

Namnet "HAWK" är förkortning av Homing All the Way Killer, med vilket menas att roboten söker efter målet under hela flygningen. Roboten är 4,98 meter lång och väger 638 kg.

RBS 77 har i Sverige vidareutvecklats till Robotsystem 97, denna utveckling medför bland annat möjlighet till flermålsskjutning samt möjligheten att transportera systemet utan att behöva plundra robotarna från lavetten, detta är en mycket viktig egenskap då man efter skott måste omgruppera så fort som möjligt på grund av att man med stor sannolikhet har röjt sin position med den starka radareffekten. Dessutom har horisonteringen av lavetterna effektiviserats genom att använda dragfordonets pneumatik till att manövrera cylindrarna istället för handkraft.

HAWK-plutoner utbildas vid Luftvärnsregementet i Halmstad.

Systemets delar[redigera | redigera wikitext]

Robotsystem 77 HAWK
Räckvidd: 40 km
Max topphöjd: 18 000 m
Sökmetod: Semiaktiv radar
Grupperingstid: ca 30 min
Antal system i Sverige: 8 st
Tillverkare: Raytheon
Fakta Robot (MIM-23B)
Längd: 4,98 m
Diameter, robotkropp: 38,4 cm
Spännvidd mellan vingspetsarna: 127 cm
Max hastighet: >800 m/s, Mach 2+
Vikt: 640 kg
Motor typ: 2-stegs krutraketmotor
Drivmedel 295 kg Ammoniumperklorat
Motor vikt: 400 kg
Acceleration: Mach 1 på <5 sek
Max belastning: 20 G
Stridsdel: 135 kg (~35 hexotol, 100 kg splitter (fyrkantiga))
Skadeverkan: skador på materiel inom 404 m
Fakta Belysningsradar PE-541
Räckvidd: >40 km
Frekvensområde: K-bandet
Fakta Spaningsradar PS-707
Räckvidd: 40 km
Antennhöjd: 12,8 m
Toppeffekt: 60 kW
Frekvensområde: 5,45 - 5,85 GHz (G-bandet)
Antenntyp: Cosec2 med 60º öppningsvinkel. Lobbredd 2º
Tillverkare: Saab Microwave

Eftersom systemet är så stort så används bara ett system per kompani bestående av 170 soldater. Som skydd under gruppering är en RBS 70 tropp tilldelad mot lågflygande attackflygplan. Ett robotsystem 77 består av:

  • 1 Belysningsradar PE-541
  • 1 Spaningsradar PS-707
  • 2 Lavetter
  • 2 Elverk
  • 1 Laddbandvagn
  • 1 APLv (Anslutningspunkt Luftvärn)(Radiolänk)

Belysningsradar PE-541 (HPI)[redigera | redigera wikitext]

PE-541 är systemets viktigaste komponent och består av två radarantenner, en för sändning och en för mottagning. Radarns uppgift är att belysa målet med radarenergi och sända styrdata till roboten. I det amerikanska grundutförandet av systemet kallas PE-541 för HPI (High Power Illuminator) och den använder sig av så kallad Continious Wave, CW (betyder ständig sändning).

Belysningsradarn är idag fortfarande hemligstämplad av USA och kräver ständigt skydd i fält. Mycket lite data finns om den i öppna källor men den är mycket kraftfull, effekten kan liknas vid ungefär 10 000 vanliga hushållsmikrovågsugnar. Förbudsområdet är 65 m och riskområdet 300 m.

När man använder radar röjer man även sin position, då fienden lätt kan pejla den starka signalen. Detta medför att man oftast omgrupperar så fort man har aktiverat den, vare sig man skjutit eller ej.

PS-707[redigera | redigera wikitext]

PS-707 är en specialversion av spaningsradarn PS-70 där en eldledningsplats har byggts in. Till skillnad mot belysningsradarn PE-541 pulserar PS-707 ut radarvågorna. I det amerikanska systemet ingår en CWAR (Continuous Wave Acquisition Radar) och en PAR (Pulse Acquisition Radar), samt en separat eldledningshytt. I PS-707 har det integrerats och eldledare, skytt och befäl sitter runt ett eldledningsbord.

Radarns räckvidd är på 40 km, vilket innebär man kan verka mot alla mål på radarskärmen. Övrig information tar man emot i en vanlig bärbar dator via LuLIS (LuftLägesInformationsSystem).

Lavetten[redigera | redigera wikitext]

En eldenhet, dvs ett komplett system, har två lavetter som vardera kan bära tre robotar, en tredje kan anslutas men ingår inte i eldenheten. Lavetten i RBS 77 horisonteras med hjälp av tre hydrauliska stödben vilka handpumpas manuellt, i RBS 97 horisonteras lavetten med hjälp av tryckluft från dragbilens, Tgb 30, bromssystem och laddas/plundras med hjälp av laddbandvagnen. I lavetten matas skjutfältsbegränsningar in för att hindra att roboten skjuts in i hinder runt om grupperingsplatsen, detta på grund av att roboten inte har någon egen radar för att läsa av hinder. En annan skillnad mellan RBS 77-lavetten och RBS 97-lavetten är signalkabeln, i RBS 77 består den av en mångledad grov kabel som måste läggs ut med hjälp av en kärra, i RBS 97 har denna kabel ersatts med vanlig DL-tråd av samma typ som används till telekommunikation. Robotarna kan avfyras i snabb följd med ett tre sekunders intervall. Anledningen till intervallen är att lavetten skall riktas om mot målet efter varje avfyrning. Roboten kan avfyras i alla vinklar i sida och 0° till 78° i höjdled (elevation). Inställningar av avfyrningsbegränsningen är dock reglementerade att minsta vinkel är 200 mils (ca 11°).

Laddbandvagnen[redigera | redigera wikitext]

Laddbandvagnen har som uppgift att flytta robotar från robotkärran till lavetten och vice versa. Armen som bär robotarna kan justeras i roll och elevation, vilket medför att laddning av lavett kan ske i backar som lutar +/- 10 grader. Terrängegenskaperna är mycket goda och maxhastigheten är 26 km/h. Tiden för laddning och plundring av robotkärran beror till stor del på föraren, men tar bara några minuter om denne är skicklig.

Till skillnad från lavetten kan inte robotkärran justeras i sidled, därför måste man köra "rätt" på kärran så att armen kan kroka tag i dess fästen.

Robotkärra[redigera | redigera wikitext]

Robotkärran används för att frakta färdigmonterade robotar mellan grupperingsplatserna. Här lastas även färdigmonterade robotar som monteras efterhand när systemet är grupperat. Därefter hämtas de av laddbandvagnen och laddas på den lavett som har behov av påfyllning. Robotkärran består av ett stativ som även kan användas för att leverera robotar in i stridsställningen med helikopter. Stativet är monterat på en vanlig militär släpkärra.

Roboten[redigera | redigera wikitext]

MIM-23A som hade en räckvidd på 26 km hade en större stridsladdning och mindre motor. Utvecklingen av MIM-23B medförde större motor och mindre stridsladdning. Rodren fick även en annan utformning.

Första steget av krutraketmotorn används för acceleration vilket för roboten till dess maxhastighet under de första sekunderna motorn brinner. Steg två används för att bibehålla farten och har en förbränningstid på 25 sekunder, därefter glidflyger roboten mot sitt mål.

Belysningsradarn, som mäter målets avstånd och hastighet, beräknar hela tiden vart roboten kommer att genskjuta målet. Gör målet undanmanövrar så beräknas en ny framförpunkt där kollisionsögonblicket skall inträffa.

Roboten kan göra direktverkan på målet, men mot mål som flyger i rote eller är av typen tyngre transportflygplan så är det lämpligt att roboten briserar strax bredvid och använder sig av splitter för att bekämpa målet.

Skulle målet använda sig av störning så kopplar roboten automatiskt på sin "home-on-jam"-funktion. Den söker sig till störkällans centrum och detonerar där. Detta gör att systemet är i det närmsta ostörbart.

Mot högmanövrerande mål, till exempel andra robotar, som presterar mer än 30G, så briserar roboten även i närheten så fort den är nära och är på väg att förlora målkontakt. Normalt när roboten skall bekämpa mål långt bort så stiger roboten till 10 000 meter och därefter glidflyger den in över målet.

Mot mål som flyger högt har systemet en räckvidd på 35 km, i jämförelse mot 40 km mot lågflygande mål.

Elverk[redigera | redigera wikitext]

RBS 77 är ett mycket strömkrävande system, största förbrukaren är PE-541. Ett elverk klarar inte av att driva hela systemet, därför kopplar spaningsradarn upp sig på ett eget elverk. Spaningsradarn PS-707 har även ett eget internt mindre elverk.

Fördelarlådan (FÖL)[redigera | redigera wikitext]

Som "säkring" av systemet så finns en fördelarlåda (FÖL) mellan lavetter och belysningsradarn. Fölposten har till uppgift att ställa lavetterna i säkrat-/avvaktande-/skarpt läge (SAFE/OPERATE/ALERT).

I SAFE kan inte spaningsradarn använda och styra lavetterna. I OPERATE så kan man skjuta med en 10-30 sekunders fördröjning efter att hydrauliken i lavetten har startats upp. I ALERT så är lavetternas hydraulik påslagen och lavetterna står riktade i beredskapsriktningen. Avfyrning kan omedelbart ske. På fölet ser man även eventuella fel och status över lavetterna. Som skydd för belysningsradarns strålning, då man endast är 100 meter ifrån, så finns en radardeflektor i form av en aluminiumplåt som posten sitter bakom. Normalt så står även en Ksp 58 i Mark-Lv-stativ vid fölet som skydd från luft och mark.

Skjutförlopp[redigera | redigera wikitext]

  1. Efter order från Flygvapnet via LuLIS beslutar skjutledaren (officer) att systemet osäkras och målspaning från spaningsradarn sker.
  2. Målet hittas och identifieras. Belysningsradarn aktiveras. Belysningsradar och lavetter riktas mot målet.
  3. Belysningsradarn belyser målet med hög radarenergi. Målsökaren i roboten låser sig på målets radareko.
  4. Roboten avfyras och styrs med hjälp av data från belysningsradarn och sin målsökare.
  5. Ett av följande moment inträffar:
    1. Roboten styr in mot direkträff och träffar målet.
    2. Roboten detonerar bredvid målet för att skada ett eller flera mål med dess splitterverkan.
    3. Roboten självdetonerar om målet är för litet eller om målkontakt förloras i 30 sekunder.
  6. Nytt skjutförfarande kan ske.

Framtiden och RBS 97 HAWK[redigera | redigera wikitext]

För tillfället så bedrivs försöksverksamhet om inköp av RBS 97 HAWK. RBS 97 är en uppgraderad version av RBS 77 och mer anpassat för svenska förhållanden, bl.a. är lavetterna förstärkta så att robotar kan transporteras på dem mellan grupperingarna. Belysningsradarn benämns PE-542. Spaningsradarn är ersatt med en stridsledningshytt som tar emot radardata från UndE 23 (PS-2301). RBS 97 har kapacitet att skjuta ner kryssningsrobotar och UAV:er, samt kan skjuta mot nio olika mål samtidigt.

RBS 77 beräknas tas ur drift år 2004.

Ytterligare en enhet är laddbandvagn 912A, som används för att flytta robotarna från robotkärran till lavetten. Det går dock lika bra att göra med till exempel en kran på en lastbil, med skillnaden att laddbandvagnen laddar alla tre robotar i ett moment, medan en kranbil endast kan ladda en robot åt gången.

I RBS 77 använde man PS-707 som spaningsradar och i RBS 97 så använder man UndE 23 för att få information om luftbilden.