Roger Storm

Från Wikipedia
Roger Storm
FöddRoger Gustav Herbert Storm
12 september 1956 (67 år)
Västerås, Sverige
Betydande roller
Fenton Spadrig i Ducktales
Phoebus i Ringaren i Notre Dame
IMDb SFDb

Roger Gustav Herbert Storm, född 12 september 1956 i Västerås, är en svensk skådespelare och röstskådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Storm studerade vid Teaterhögskolan i Stockholm 1978–1981. Efter att ha varit verksam vid Åbo svenska teater i ett år kom han 1982 till Örebro länsteater.[1] Därefter har han bland annat varit verksam vid Norrbottensteatern. Han har varit berättarröst i flera musiksagor och ljudböcker riktade till barn samt speaker i Disneys videoreklamer. Han har likaså gjort rösten till Fenton Spadrig (även känd som Gizmokvack) samt Phoebus i Ringaren i Notre Dame.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Röstroller i urval[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1980 Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Lars Göran Carlson Parkteatern[2]
1982 Mannen från La Mancha (Man of La Mancha)
Mitch Leigh, Joe Darion och Dale Wasserman
Georg Malvius Örebro länsteater[3]
1983 Utsikt från en bro (A View From the Bridge)
Arthur Miller
Georg Malvius Örebro länsteater[4]
Hjalmar Bergman Mitt hjärta har ingen sköld
Thomas Lindroth
Örjan Herlitz Örebro länsteater[5]
1984 Cliff Bradshaw Cabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Georg Malvius Örebro länsteater[6]
Florindo Två herrars tjänare (Il servitore di due padroni)
Carlo Goldoni
Alfred Meschnigg Örebro länsteater[7]
1985 Robert Maratondansen (They shoot horses, don't they?)
Ray Herman
Örjan Herlitz Örebro länsteater[8]
1986 Jonatan Bröderna Lejonhjärta
Astrid Lindgren
Roland Klockare Örebro länsteater[9]
1987 The Show Must Go On
Tomas Tengby
Lis Vibeke Kristensen Örebro länsteater[10]
1988 Mitch Linje Lusta (A Streetcar Named Desire)
Tennessee Williams
Georg Malvius Folkan[11]
1989 Larsson Melodien som kom bort (Melodien, der blev væk)
Kjeld Abell, Sven Mölle Kristensen, Bernhard Christensen och Herman Koppel
Karin Parrot-Jonzon Helsingborgs stadsteater
1990 Ragnar Brovik Byggmästare Solness (Bygmester Solness)
Henrik Ibsen
Marianne Rolf Helsingborgs stadsteater
Hawkins Förvillande lik (Busybody)
Jack Popplewell
Stig Olin Helsingborgs stadsteater
1991 Huck Huck Finn (The Adventures of Huckleberry Finn)
Mark Twain
Thomas Oredsson Örebro länsteater[12]
1992 Ejlert Løvborg Hedda Gabler
Henrik Ibsen
Terje Mærli Örebro länsteater[13]
1999 Herr Snawley
Sir Mulberry Hawk
Brooker
Nicholas Nickleby (The Life and Adventures of Nicholas Nickleby)
David Edgar
Georg Malvius Stockholms stadsteater
2001 Gletkin Natt klockan 12 på dagen (Darkness at Noon)
Sidney Kingsley
Georg Malvius Stockholms stadsteater
Kulygin Systrarna
Per Olov Enquist
Benny Fredriksson Stockholms stadsteater

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Teatrarna spelar nygammalt i höst”. Dagens Nyheter: s. 11. 3 augusti 1982. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-08-03/207/11. Läst 8 mars 2018. 
  2. ^ Thore Soneson (20 juni 1980). ”Scenskolans utbildning: Horor och tiggare i parken”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1980-06-20/166/12. Läst 8 mars 2018. 
  3. ^ Marcus Boldemann (6 oktober 1982). ”Fullträff i Örebro”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-10-06/271/20. Läst 5 mars 2018. 
  4. ^ Bengt Jahnsson (19 april 1983). ”Riksteaterns repertoar i landsorten: Våra problem speglas i gårdagens”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-04-19/105/20. Läst 6 mars 2018. 
  5. ^ Lars Linder (21 september 1983). ”Hjalmar Bergman i Örebro: Originellt äreminne”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-09-21/256/24. Läst 8 mars 2018. 
  6. ^ Marcus Boldemann (26 mars 1984). ”'Cabaret' i Örebro: Fullödig satsning”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-03-26/84/24. Läst 8 mars 2018. 
  7. ^ Bengt Jahnsson (16 december 1984). ”'Två herrars tjänare' på Örebro länsteater: Festlig fart och fläng utan like”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-12-16/342/26. Läst 8 mars 2018. 
  8. ^ Peter Ferm (5 november 1985). ”'Maratondansen' i Örebro: Slätstruket och insmickrande”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1985-11-05/301/22. Läst 8 mars 2018. 
  9. ^ Elisabeth Södernson (30 september 1986). ”'Bröderna Lejonhjärta' i Örebro: Vacker och generös uppsättning”. Svenska Dagbladet: s. 15. https://www.svd.se/arkiv/1986-09-30/15. Läst 9 mars 2018. 
  10. ^ Ingegerd Waaranperä (10 november 1987). ”The show must go on: Jämntjockt och utan charm”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1987-11-10/305/22. Läst 8 mars 2018. 
  11. ^ Lars Linder (19 oktober 1988). ”Linje Lusta på Folkan: Kvinnorna leder spelet”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1988-10-19/285/26. Läst 2 december 2017. 
  12. ^ Lars Linder (10 februari 1991). ”Musikal med hjärta landar rätt i tiden”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1992-02-10/39/16. Läst 29 maj 2016. 
  13. ^ Tove Ellefsen (12 oktober 1992). ”Ståtlig Hedda skjuter skarpt”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1992-10-12/278/15. Läst 8 mars 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]