Roland Sandberg
| Roland Sandberg | |||
| Personlig information | |||
|---|---|---|---|
| Smeknamn | Lyckebyexpressen | ||
| Födelsedatum | 16 december 1946 | ||
| Födelseort | (Jämjö),  Sverige |
||
| Längd | 183 cm[1] | ||
| Position | Anfallare | ||
| Juniorklubbar | |||
| Jämjö GoIF Lyckeby GoIF |
|||
| Seniorklubbar* | |||
| År 1965–1969 1970–1973 1973–1977 1979–1981 1981 |
|
||
| Landslag** | |||
| År 1969–1976 |
|
||
| Klubbar som tränare | |||
| 1977–1978 1982–1985 |
 FC Kaiserslautern (juniortr.) IFK Malmö |
||
| * Antal matcher och mål i seniorklubbar räknas endast för de inhemska ligorna | |||
Roland Sandberg, född 16 december 1946 i Karlskrona, är en svensk före detta fotbollsspelare (anfallare) och tränare, mest känd som Allsvensk skyttekung 1971 och 1972 och som en av Sveriges vassaste målskyttar under första delen av 1970-talet. Sandberg förknippas ofta med sin roll som "radarpartner", i både klubblag och landslag, till en annan av 1970-talets stora svenska spelare – Ralf Edström.
Innehåll |
Karriären[redigera]
Tidiga år[redigera]
Sandberg började som liten pojke att spela fotboll i blekingska Jämjö GoIF. Därifrån hamnade han via spel i Lyckeby GoIF år 1965 i Kalmar FF. Ett köp som kostade smålänningarna 5000 kr[2].
Genombrott och åren som proffs[redigera]
Sandbergs målfarlighet i FF-tröjan gick inte obemärkt förbi och som 23-åring såldes han vidare till Åtvidabergs FF som var på stark frammarsch i svensk fotboll. Han etablerade sig nu på allvar som en riktig "måltjuv" och bildade tillsammans med Ralf Edström ett fruktat radarpar både i klubblaget och landslaget.
Sandberg vann den allsvenska skytteligan två gånger, 1971 och 1972, och blev svensk mästare med Åtvidaberg 1972 innan han 1973 blev proffs i tyska FC Kaiserslautern. Här blev den snabbe svensken med det goda målsinnet snabbt en publikfavorit på klubbens hemmaarena Betzenberg[3]. Redan på hösten var Sandberg med om bragdmatchen då Kaiserslautern i ligan, efter ett underläge med 1-4, besegrat storfavoriterna Bayern München med 7-4. Sandberg hyllades efteråt stort för sin insats och sina djupledslöpningar i andra halvlek som rivit stora hål i Münchens försvar; detta är en match som FCK:s fans än i dag (2011) gärna minns tillbaka på[3]. Under sammanlagt 4 år i Bundesliga gjorde Roland Sandberg 60 mål på 118 matcher.
I landslaget[redigera]
Sandberg spelade under sin karriär också 37 matcher i svenska landslaget och gjorde 15 mål. Här är Sandberg, för gemene man, förmodligen mest känd som spelaren som sköt Sverige till VM 1974 genom sitt 2-1-mål i den avgörande kval-matchen mot Österrike senhösten 1973. Detta på en klassisk, snötäckt plan i Gelsenkirchen. Han var sedan en av de stora svenska profilerna i det följande lyckade slutspelet 1974, där Sverige slutade på en femteplats.
Skadad, invalid och comeback[redigera]
Dessvärre drabbades Sandberg, som det skulle visa sig, i sin sista landskamp, år 1976 (16 juni, VM-kval mot Norge), av en allvarlig skada då han kolliderat med en motståndare och vridit sönder höger knä. Han opererades "hemma" i Västtyskland med följd att knäet blev en aning "glappt". Trots detta kunde han spela följande säsong innan knäet helt sade ifrån. Blott 30 år gammal var han nu klassad som "fotbollsinvalid" och kunde lösa ut sin proffsförsäkring[4]. Han stannade dock i Kaiserslautern som juniortränare i klubben under hösten 1977 till våren 1978.
Sandberg genomgick under denna vår en ny operation, denna gång i Sverige, och nu med bättre resultat. Han flyttade hem till Sverige och började försiktigt träna upp knäet. På nyåret 1979 kändes det så bra att han bestämde sig för en comeback, i klubben där allting tog fart - småländska Kalmar FF. Försäkringen han som invalid redan löst ut gällde bara proffsspel, så något juridiskt hinder förelåg inte.
Första året tillbaka i Sverige blev lyckosamt. Sandberg spelade alla 26 matcher för KFF och hamnade på en delad 5:e plats i skytteligan med sina 11 mål. Man började nu t.o.m. prata om en comeback i landslaget för honom.
Slutet[redigera]
Av detta blev det dock intet. Knät började besvära honom genom att återkommande svullna upp. Speltiden blev sporadisk under det följande året, och än mer klent blev det målmässigt för den gamla skyttekungen. Senhösten 1981 gjorde han sin sista match på hög nivå - för BK Häcken i div 2.
Sandberg var känd för sitt lugna sätt och sportsmannaanda. Under hela sin karriär var han varnad endast 2 gånger.
Tränarkarriär[redigera]
Sandberg kunde, som många andra storspelare, inte låta fotbollen vara helt. 1982-1985 var han tränare för IFK Malmö.
Meriter[redigera]
I klubblag[redigera]
- SM-guld (2): 1972, 1973
- Svenska Cupen (2): 1970, 1971
- Tyska Cupen-finalist (1): 1976
I landslag[redigera]
- 37 A-landskamper, 15 mål
- VM-slutspel (1): (1974)
Individuellt[redigera]
- Allsvensk skyttekung (2): 1971 (17 mål), 1972 (16) (delad med Ralf Edström)
- Stor Grabb i Svensk Fotboll
Övrigt[redigera]
Sandberg är känd för att, som svar på frågan hur han "kunde missa öppet mål från en halvmeter" ha yttrat: "Det var motgräs..."
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ Sandberg på PES databas
- ^ http://www.blis.nu/hostmote2000_b.htm
- ^ [a b] Sandbergfakta på der-Betzte-brennt.de
- ^ http://www.textograf.com/articles/idrott/comebacker04.pdf
Externa länkar[redigera]
|
|||||
|
|||||||
- Svenska fotbollsspelare
- Mottagare av Stora Grabbars och Tjejers Märke
- Män
- Födda 1946
- Levande personer
- Spelare i Åtvidabergs FF
- Spelare i FC Kaiserslautern
- Spelare i Kalmar FF
- Spelare i BK Häcken
- Svenska mästare i fotboll
- Personer i Sverige under 1900-talet
- Personer från Karlskrona
- Svenska landslagsspelare i fotboll
