Rolls-Royce plc

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Artikeln handlar om flygmotor- och propellertillverkaren Rolls-Royce.
För bilmärket och övriga betydelser se Rolls-Royce (olika betydelser).


Rolls-Royce Group plc
A380-trent900.JPG
Rolls-Royce Trent 900 på en prototyp av Airbus A380.
Typ Publikt aktiebolag
Huvudkontor Buckingham Gate, City of Westminster, London,  Storbritannien
Nyckelpersoner Simon Robertson (styrelseordförande)
John Rishton (vd)
Bransch Verkstadsindustri
Flygteknik
Försvarsindustri
Produkter Flygmotorer för civilt och militärt bruk
Marina system för framdrivning (propellrar, vattenjet etc)
Utrustning för kraftverk
Antal anställda 42 800 (2013)[1]
Historia
Grundat 1906 (som Rolls-Royce Limited)
1987 (privatiserat som Rolls-Royce plc) [2]
Grundare Charles Stewart Rolls and Sir Fredrick Henry Royce
Ekonomi
Omsättning £12,209 miljarder (2012)[1]
Rörelseresultat £2,072 miljarder (2012)[1]
Vinst efter skatt £1,429 miljarder (2012)[1]
Övrigt
Webbplats www.rolls-royce.com

Det multinationella företaget Rolls-Royce Group plc tillverkar bland annat motorer för flygplan och drivsystem för fartyg. Företagsnamnet förknippas ofta med bilmärket Rolls-Royce. Redan 1972 avknoppades dock biltillverkningen till bolaget Rolls-Royce Motor Cars Ltd som nu ägs av tyska BMW.[2]

Rolls-Royce Group har sitt huvudkontor i London, Storbritannien, och omsätter idag flerfaldigt mer pengar än när man tillverkade bilar.[3] Rolls-Royce är listat på Londonbörsen (London Stock Exchange) och är (maj 2013), det 24:e[4] största företaget listat där. I Sverige har Rolls-Royce en anläggning i Kristinehamn med cirka 400 anställda och omsätter 1,9 miljarder[5] (2011).[6]

PLC är en förkortning av Public Limited Company och motsvaras i Sverige av aktiebolag, AB.[7]

Produkter[redigera | redigera wikitext]

Rolls-Royce är indelat i fyra divisioner: Civil aerospace, Defence aerospace, Marine och Energy[1]. Företaget är världens tredje största tillverkare av flygmotorer med ungefär 50 000 motorer i drift.[8] 20 000 fartyg runtom i världen är utrustade med teknik från Rolls-Royce.[6] Division Energy producerar teknik för energiproduktion, bland annat turbiner i kraftverk.[1]

Den svenska fabriken ingår i Rolls-Royce Marine. Här tillverkas framdrivningssystem till fartyg, med det menas exempelvis propeller, vattenjet och så kallad POD. Produkterna används till fraktfartyg, kryssningsfartyg och krigsfartyg. En av de mer prestigefyllda beställningarna är propellrarna som levereras till hangarfartygen HMS Queen Elisabeth och HMS Prince of Wales. De är cirka sju meter i diameter och fartygen planeras vara i drift 2018.[9][10] Vattenjet är ett alternativ till traditionella propellrar. Sedan 1970-talet har tekniken blivit vanlig och är idag en viktig produkt för Rolls-Royce. Höghastighetsbåtar använder vattenjet, inte minst i militärt bruk där de ger en tystare gång och mindre djupgående.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sir Frederick Henry Royce startade sin verksamhet 1884 med elektrisk och mekanisk industri. Den första bilen byggdes i hans fabrik i Manchester 1904. Samma år visade Royce bilen för Charles Stewart Rolls, en återförsäljare av bilar. Resultatet blev att Rolls beställde alla bilar som Royce kunde tillverka. Avtalet innebar ett gemensamt namn på bilarna och det gemensamma företaget bildades. Deras företag Rolls-Royce Limited registrerades 15 mars 1906. Ett legendariskt varumärke var fött.[2][11]

Den första tiden tillverkade Rolls-Royce bilar, men under första världskriget började de även tillverka flygmotorer. Redan i slutet på 1920-talet gav flygmotorerna större intäkter än bilarna. Under 1960-talet drogs Rolls-Royce med ekonomiska problem och hotades av konkurs. 1971 togs därför företaget över av den brittiska staten. 1973 avknoppades bilproduktionen i ett annat bolag, Rolls-Royce Motors. Bilmärket Rolls-Royce lever kvar än idag, men ägs av tyska BMW. Rolls-Royce Limited fortsatte i brittiska statens ägo fram till 1987 då det privatiserades. Efter privatiseringen heter bolaget Rolls-Royce plc.[2]

Flygplansmotorer[redigera | redigera wikitext]

Efter första världskrigets utbrott inledde företaget även utveckling av flygmotorer, med de första färdiga motorerna levererade under 1915.[12] Omkring hälften av motorerna som användes av ententen (Storbritannien, Frankrike och Ryssland) under kriget tillverkades av Rolls-Royce. Under andra världskriget fick motorn Rolls-Royce Merlin en avgörande roll. Motorn satt i flera flygplanstyper, inte minst brittiska flygplan som enmotoriga Supermarine Spitfire och Hawker Hurricane, det tvåmotoriga De Havilland Mosquito, och det fyrmotoriga Avro Lancaster. Även det amerikanska flygplanet P-51 Mustang[13] hade en Merlinmotor licenstillverkad av Packard.[2]

Efter andra världskriget utvecklade Rolls-Royce allt fler flygmotorer för civilt bruk. Nya gasturbiner, turbopropmotorer och jet-motorer gjorde flygresor betydligt snabbare. Mest spektakulärt var överljudsplanet Concorde som utrustades med motorn Rolls-Royce Olympus. Ett stort antal av dagens passagerarflygplan drivs av motorer från Rolls-Royce, exempelvis Boeing 787 Dreamliner[14] som togs i drift 2011.[2]

Stridsvagnsmotorer[redigera | redigera wikitext]

Rolls-Royce tillverkade ett stort antal motorer till stridvagnar från 1943-1964.[2] Deras storsäljare var Meteor MK4 på 650 hk som utvecklades ur flygplansmotorn Merlin. Den användes i olika brittiska stridsfordon, men mest känd är stridsvagnen Centurion. Dessa stridsvagnar har spelat en viktig roll i det svenska försvaret.[15] Från 1953 till 1960 levererades 350 Centurion till Sverige och de sista var i tjänst fram till år 2000 då de ersattes av den tyska stridsvagnen Leopard.[16]

Rolls-Royce i Sverige[redigera | redigera wikitext]

1999 köpte Rolls-Royce industriföretaget KaMeWa (tidigare Karlstads Mekaniska Werkstads Aktiebolag), som - trots namnet - låg i Kristinehamn. 1849 startade där Christinehamns Jernvägs Mekaniska Werkstad. Kristinehamnsföretaget tillverkade från början lok och järnvägsvagnar. 1897 övertogs företaget av Karlstads Mekaniska Werkstad, som 1902 förlade sin tillverkning av vattenturbiner till verkstaden i Kristinehamn. Senare tillkom även tillverkning av fartygspropellrar. Propellrarna var revolutionerande då propellerbladens vinklar kunde justeras, så kallade KaMeWa-propellrar. Dessa användes bland annat i mindre minsvepare och gasturbindrivna torpedbåtar som kunde manövrera propellerbladen hydrauliskt. 1986 togs propellertillverkningen över av brittiska företaget Vickers. Produktionen i Kristinehamn var attraktiv för Rolls-Royce och passade i deras produktportfölj. Det ledde till att Rolls-Royce köpte anläggningen 1999 och fortsätter producera propellrar, vattenjet och andra system för framdrivning av fartyg. Idag tillverkas produkter nästan uteslutande för export.[17] [18][19]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Årsredovisning för Rolls-Royce 2012 (maj 2013) Annual Report 2012
  2. ^ [a b c d e f g] Pugh, Peter (2000). The Magic of a Name: The Rolls-Royce Story, Part 1, The First 40 Years. London: Icon Books. ISBN 1-84046-151-9 
    Pugh, Peter (2001). The Magic of a Name: The Rolls-Royce Story, Part 2, The Power Behind the Jets. London: Icon Books. ISBN 1-84046-284-1 
    Pugh, Peter (2002). The Magic of a Name: The Rolls-Royce Story, Part 3, A Family of Engines. London: Icon Books. ISBN 1-84046-405-4 
  3. ^ Rolls-Royce egen webbplats ”Rolls-Royce headquarters”. Rolls-Royce Group plc. http://www.rolls-royce.com/contact/headquarters.jsp. Läst 24 maj 2013. 
  4. ^ ”FTSE All-Share Index Ranking”. stockchallenge.co.uk. http://www.stockchallenge.co.uk/ftse.php. Läst 21 maj 2013. 
  5. ^ Nyckeltal för Rolls-Royce i Sverige, läst april 2013, Rating.se
  6. ^ [a b c] Värmland i världen, Svenskt Näringsliv, s 31 (2012)
  7. ^ Bolagsverkets webbplats (2013) [1]"Private and public limited companies"
  8. ^ Bloomberg, (19 februari 2013)
  9. ^ The Motorship, insight for Marine Technology Professionals (12 april 2010) [2]
  10. ^ IHS, Jane's Fighting Ships (2013)
  11. ^ Rolls-Royce - The History, Alexandru Dobai (2013), Pronetis
  12. ^ "Rolls-Royce". NE.se. Läst 10 november 2014.
  13. ^ Jackson, Robert. The Encyclopedia of Military Aircraft Bath, Storbritannien, Parragon Books (2006). ISBN 1-4054-2465-6.
  14. ^ Boeings tidning Aero, Q3-2012
  15. ^ Agrell, Wilhelm (2009) Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8
  16. ^ Det nya försvaret, Proposition 199/2000:30 (1999)
  17. ^ Kristinehamns historia, Arvid Löf och Axel Ernvik (1959)
  18. ^ Värmlands folkblad (2013) [3]"Kristinehamns Mekaniska Verkstad AB köps upp av KMW, Karlstads Mekaniska Werkstad"
  19. ^ KaMeWa 150 år 1849-1999, Jubileumsskrift, Peter Kaschner, Kjell Haglund m.fl. (1999).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]