Romani
| Romani Romani chib |
|
| Talas i | Talarna är spridda över världen. |
|---|---|
| Region | Asien, Europa, Afrika |
| Antal talare | uppskattningsvis över 20 miljoner |
| Klassificering | indoeuropeiskt indoiranskt |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Šuto Orizari (kommun i Makedonien), 79 kommuner i Rumänien och en stad (Budeşti), samt officiellt minoritetsspråk i Sverige, Finland och Tyskland. |
| Språkmyndighet | Språkrådet i Sverige (officiell) |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | - |
| ISO 639-2 | rom |
| SIL | ingen Uppgift |
Romani (romani chib) hör till den indoariska språkgrenen bland de indoeuropeiska språken. Det gör att romani (tillsammans med hindi, urdu, bengali och marathi) är besläktat med sanskrit.
Romani chib är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk och har talats i Sverige sedan 1500-talet. Språket som har ett flertal dialekter talas av romer och resande. Romani talas i många länder över hela världen. Antalet talare uppskattas till mellan 14 och 17 miljoner personer i Europa.[1]
Innehåll |
[redigera] Dialekter
Språket delar sig i olika dialekter (beroende på land), vilka alla trots stark uppblandning med de särskilda ländernas språk, omisskänneligt röjer sitt gemensamma från sanskrit härstammande och med de nyindiska språken (särskilt urdu) besläktade ursprung. Av dessa dialekter är de asiatiska och afrikanska ganska okända, men 13 europeiska (turkisk-grekiska, rumänska, ungerska, tjeckiska, tyska, polska, ryska, finska, skandinaviska, engelska, italienska, baskiska, spanska) ganska fullständiga genom ordsamlingar, grammatik, språkprov och vetenskapliga bearbetningar (företrädesvis av Miklosich). Den viktigaste och mest kända dialekten är den turkisk-grekiska. [källa behövs]
Flera av dessa dialekter avviker betydligt från varandra. Traditionellt har romer inte bara talat sitt modersmål utan även landets majoritetsspråk, och ofta flera andra.
I Sverige är de vanligaste dialekterna arli, kale, kalderaš, lovara och resanderomani (ibland kallat svensk rommani).[2]
[redigera] Litteratur på romani
Den enda romska litteratur som finns är sagor och sånger, till en del översatta från andra språk, samt översättningar av några kapitel ur evangelierna. Flera barnböcker finns översatta från svenska, bland annat Katitzi skriven av den svenska författarinnan Katarina Taikon, som var rom.
[redigera] Ord från romani i svenskan
Några ord med romani-ursprung har tagit sig in som lånord i rikssvenskan. Ett exempel är tjej, flicka, av romani tjaj, tjej som betyder dotter. Jycke, hund, med troligt ursprung från ett zigenarord. Lattjo, rolig, (adj.), roligt (adv.) ursprung från ordet lačo som betyder god, ur något zigenarspråk .[3]
haja (förstå), pröjsa (betala), kirra (ordna, fixa) och vischan (landsbygden). På svenska har dessa ord fått en slang-karaktär som de inte har i ursprungsspråket svensk romani.[källa behövs]
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ http://www.sprakradet.se/GetDoc?meta_id=2332 läst 2011-08-25
- ^ http://www.sprakradet.se/GetDoc?meta_id=2332 läst 2011-08-25
- ^ Wessén 1960 1973 1998 2003
[redigera] Källor
Wessén, Elias (1998[1973]). Våra ord: deras uttal och ursprung : kortfattad etymologisk ordbok. Stockholm: Norstedts ordbok. Libris 7626428. ISBN 91-7227-053-5 (inb.)
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
http://www.sprakradet.se/romanichib
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
