Romersk-katolska kyrkan i Kroatien
| Romersk-katolska kyrkan i Kroatien | |
| Typ | Kristet samfund |
|---|---|
| Plats | Zagreb |
| Betjänad region | Kroatien |
| Officiella språk | Kroatiska |
| Nyckelpersoner | Ärkebiskop Josip Bozanić |
| Moderorganisation | Romersk-katolska kyrkan |
| Webbplats | www.hbk.hr |
Romersk-katolska kyrkan i Kroatien är en del av den världsomspännande Romersk-katolska kyrkan under andlig ledning av påven och kurian i Rom. Kroatien är en egen kyrkoprovins med huvudsäte (metropolit) i Zagreb. Kroatien är indelat i fem ärkestift och elva stift. Zagrebs ärkebiskop är den Romersk-katolska kyrkans överhuvud i Kroatien. Kyrkan leds för närvarande kardinalen Josip Bozanić.
Romersk-katolska kyrkan är Kroatiens största trossamfund och i den senaste folkräkningen 2011 uppgav 3 697 143 (86.28%) av landets invånare att de var katoliker.[1] En överväldigande majoritet av dessa är kroater och bland de nationella minoriteterna som likaledes bekänner sig till den romersk-katolska tron märks italienarna och ungrarna.
Enligt ett beslut fattat av det kroatiska parlamentet Sabor 1687 är Josef från Nasaret kroaternas skyddshelgon.[2]
Innehåll |
Historia [redigera]
600-1000-talet [redigera]
Kroaterna antog kristendomen redan för tretton århundraden sedan. 641 fick kroaterna de första kontakterna med Heliga stolen i Rom då påven skickade delegaten Martin för att köpa reliker av kroaterna. Kristnandet av kroaterna var en process som fortgick 600-800-talet och historiska krönikor vittnar om att medeltida kroatiska härskare, däribland Porga, Borna och Ljudevit Posavski, antog kristendomen. I slutet av 800-talet uppförde de kroatiska härskarna kyrkor och kloster i sina domäner och i ett brev till påven daterat 879 bedyrade den kroatiska fursten Branimir sin trohet och lojalitet.[3]
Organisation [redigera]
Ärkestift och stift [redigera]
Historiska stift [redigera]
| Stift | Kroatiskt namn | Ingår idag i | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Biograds stift | Biogradska biskupija | Zadars ärkestift | |
| Bistuans stift | Bistuanska biskupija | Ej aktivt | Ligger i Banja Lukas stift i Bosnien-Hercegovina. |
| Bračs stift | Bračka biskupija | Hvars stift | Slogs ihop med Hvars stift 1889. |
| Duvnos stift | Duvanjska biskupija | Mostar-Duvnos stift | Ligger i dagens Mostar-Duvnos stift Bosnien-Hercegovina. |
| Knins stift | Kninska biskupija | Šibeniks stift | |
| Korčulas stift | Korčulska biskupija | Dubrovniks stift | Införlivdes med Dubrovniks stift 1828. |
| Makarskas stift | Makarska biskupija | Split-Makarskas stift | Slogs ihop med Splits stift 1828. |
| Marčas eparkat | Marčanska eparhija | Ej aktivt. | |
| Modruš stift | Modruška biskupija | Gospić-Senjs stift | Kallades först Krbavas stift och hade tre biskopssäten: Udbina (1185-1460), Modruš (1460) och Otočac (1461-1534). Modruš slogs ihop med Senjs stift 1836. |
| Naronas stift | Naronska biskupija | Ej aktivt. | |
| Nins stift | Ninska biskupija | Zadars stift | |
| Novigrads stift | Novigradska biskupija | Poreč-Pulas stift | Införlivades med Trieste-Kopers stift 1828 men tillhör idag Poreč-Pulas stift. |
| Osors stift | Osorska biskupija | Krks stift | Införlivades med Krks stift 1828. |
| Pićans stift | Pićanska biskupija | Poreč-Pulas stift | Införlivades med Triestes stift 1784. |
| Porečs stift | Porečka biskupija | Poreč-Pulas stift | Slogs ihop med Pulas stift 1828. |
| Pulas stift | Pulska biskupija | Poreč-Pulas stift | Slogs ihop med Porečs stift 1828. |
| Rabs stift | Rapska biskupija | Krks stift | Införlivades med Krks stift 1828. |
| Salonas stift | Salonska biskupija | Split-Makarskas stift | Bytte namn till Split och slogs ihop med Makarskas stift 1828. |
| Senjs stift | Senjska biskupija | Gospić-Senjs stift | Senj slogs ihop med Modruš stift 1836. Gospić-Senjs stift bildades 2000 genom utbrytning från Rijekas ärkestift. |
| Skradins stift | Skradinska biskupija | Šibeniks stift | Införlivades med Šibeniks stift 1828. |
| Stons stift | Stonska biskupija | Dubrovniks stift | Införlivades med Dubrovniks stift 1828. |
| Trogirs stift | Trogirska biskupija | Split-Makarskas stift | Införlivades delvis med Šibeniks stift 1828. Tillhör idag till största del Split-Makarskas stift. |
| Umags stift | Umaška biskupija | Poreč-Pulas stift | |
| Vis stift | Viška biskupija | Hvars stift | Slogs ihop med Hvars stift 1889. |
Kroatiska vallfärdsmål [redigera]
- Aljmaš
- Ludbreg
- Marija Bistrica
- Međugorje (i Hercegovina)
- Sinj - Gospa Sinjska
- Trsat
Framstående personer (urval) [redigera]
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”4. Population by ethnicity and religion”. http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/E01_01_12/E01_01_12.html. Läst 16 mars 2013.
- ^ Katolici.org (kroatiska)
- ^ Kroatiska biskopskonferansen - Officiell webbplats (kroatiska)