Romersk-katolska kyrkan i Kroatien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Romersk-katolska kyrkan i Kroatien
Heliga stolens heraldiska vapen.
Typ Kristet samfund
Säte Kaptol
Plats Zagreb
Betjänad region Kroatien
Medlemmar 3 697 143 (2011)[1]
Officiella språk Kroatiska
Nyckelpersoner Ärkebiskop Josip Bozanić
Huvudorgan Kroatiska biskopskonferensen
Moderorganisation Romersk-katolska kyrkan
Webbplats www.hbk.hr

Romersk-katolska kyrkan i Kroatien är en del av den världsomspännande Romersk-katolska kyrkan under andlig ledning av påven och kurian i Rom. Kyrkans huvudsäte ligger i stadsdelen Kaptol i Zagreb. Även om det formellt inte görs någon åtskillnad mellan landets ärkebiskopar så är Zagrebs ärkebiskop och metropolit, ledare av Zagrebs kyrkoprovins och ärkestift, de facto den romersk-katolska kyrkans överhuvud i Kroatien. Sedan 2003 är kardinalen Josip Bozanić ärkebiskop av Zagreb.

Romersk-katolska kyrkan är Kroatiens största trossamfund och i den senaste folkräkningen 2011 uppgav 3 697 143 (86.28%) av landets invånare att de var katoliker.[1] En överväldigande majoritet av dessa är kroater och bland de nationella minoriteterna som likaledes bekänner sig till den romersk-katolska tron märks italienarna och ungrarna.

Enligt ett beslut fattat av det kroatiska parlamentet Sabor 1687 är Josef från Nasaret kroaternas skyddshelgon.[2] Till landets viktigaste pilgrimsort hör Marija Bistrica.

Historia[redigera | redigera wikitext]

600-1000-talet[redigera | redigera wikitext]

Kroaterna antog kristendomen redan för tretton århundraden sedan. 641 fick kroaterna de första kontakterna med Heliga stolen i Rom då påven skickade delegaten Martin för att köpa reliker av kroaterna. Kristnandet av kroaterna var en process som fortgick 600-800-talet och historiska krönikor vittnar om att medeltida kroatiska härskare, däribland Porga, Borna och Ljudevit Posavski, antog kristendomen. I slutet av 800-talet uppförde de kroatiska härskarna kyrkor och kloster i sina domäner och i ett brev till påven daterat 879 bedyrade den kroatiska fursten Branimir sin trohet och lojalitet.[3]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Den romersk-katolska kyrkan delar in Kroatien i 4 kyrkoprovinser, 5 ärkestift och fyra stift.

Kyrkoprovinser[redigera | redigera wikitext]

Den Romersk-katolska kyrkans 4 kyrkoprovinser i Kroatien är Zagrebs kyrkoprovins (Zagrebačka metropolija), Đakovo-Osijeks kyrkoprovins (Đakovačko-osječka metropolija), Rijekas kyrkoprovins (Riječka metropolija) och Split-Makarskas ärkestift (Splitsko-makarska metropolija). Ärkestiften är de centrala stiften i kyrkoprovinserna.

Ärkestift, stift och Militärordinariatet[redigera | redigera wikitext]

Ärkestift/stift Kroatiskt namn Upprättat Ärkebiskop/biskop Domkyrka Hyperlänk
Zagrebs ärkestift Zagrebačka nadbiskupija 1094 Josip Bozanić Zagreb [1]
Bjelovar-Križevcis stift Bjelovarska-križevačka biskupija 2009 Vjekoslav Huzjak Bjelovar [2]
Sisaks stift Sisačka biskupija 2009 Vlado Košić Sisak [3]
Varaždins stift Varaždinska biskupija 1997 Josip Mrzljak Varaždin [4]
Križevcis eparkat1 Križevačka eparhija 1777 Slavomir Miklovš   [5]
Đakovo-Osijeks ärkestift Đakovačka-osiječka nadbiskupija 1773 Marin Srakić Đakovo/Osijek [6]
Požegas stift Požeška biskupija 1997 Antun Škvorčević Požega [7]
Srijems stift2 Srijemska biskupija 1773/2008 Đuro Gašparović   [8]
Rijekas ärkestift Riječka nadbiskupija 1920 Ivan Devčić Rijeka [9]
Gospić-Senjs stift Gospićko-senjska biskupija 2000 Mile Bogović Gospić [10]
Krks stift Krčka biskupija 990 Valter Župan Krk [11]
Poreč-Pulas stift Porečko-pulska biskupija 200-talet/500-talet, 1828 Ivan Milovan Poreč/Pula [12]
Split-Makarskas ärkestift Splitsko-makarska nadbiskupija 200-talet/600-talet, 1828 Marin Barišić Split [13]
Dubrovniks stift Dubrovačka biskupija 600-talet Želimir Puljić Dubrovnik [14]
Hvars stift Hvarska biskupija 1147 Slobodan Štambuk Hvar [15]
Kotors stift3 Kotorska biskupija 900-talet Ilija Janjić Kotor [16]
Šibeniks stift Šibenska biskupija 1298 Ante Ivas Šibenik [17]
Zadars ärkestift4 Zadarska nadbiskupija ca 300 Ivan Prenđa Zadar [18]
Militärordinariatet5 Vojni ordinarijat 1997 Juraj Jezerinac   [19]
1 Križevcis eparkat är en del av Kroatiens grekisk-katolska kyrka och är ett stift inom den katolska kyrkan. De har en katolsk troslära men riterna är från den ortodoxa kyrkan. Dessutom används kyrkoslaviska inom liturgin. 2 Srijems romersk-katolska stift ligger i Srem i Serbien men sorterar under ärkebiskopen av Đakovo-Osijek. 3 Kotors romersk-katolska stift ligger i Kotor i Montenegro men sorterar under ärkebiskopen av Split-Makarska. 4 Zadars ärkestift är direkt underställt Heliga stolen och hör inte till en kyrkoprovins. 5 Militärordinariatet är en fristående enhet och sorterar inte under en kyrkoprovins.

Historiska stift[redigera | redigera wikitext]

Stift Kroatiskt namn Ingår idag i Kommentar
Biograds stift Biogradska biskupija Zadars ärkestift
Bistuans stift Bistuanska biskupija Ej aktivt Ligger i Banja Lukas stift i Bosnien-Hercegovina.
Bračs stift Bračka biskupija Hvars stift Slogs ihop med Hvars stift 1889.
Duvnos stift Duvanjska biskupija Mostar-Duvnos stift Ligger i dagens Mostar-Duvnos stift Bosnien-Hercegovina.
Knins stift Kninska biskupija Šibeniks stift
Korčulas stift Korčulska biskupija Dubrovniks stift Införlivdes med Dubrovniks stift 1828.
Makarskas stift Makarska biskupija Split-Makarskas stift Slogs ihop med Splits stift 1828.
Marčas eparkat Marčanska eparhija Ej aktivt.
Modruš stift Modruška biskupija Gospić-Senjs stift Kallades först Krbavas stift och hade tre biskopssäten:
Udbina (1185-1460), Modruš (1460) och Otočac (1461-1534).
Modruš slogs ihop med Senjs stift 1836.
Naronas stift Naronska biskupija Ej aktivt.
Nins stift Ninska biskupija Zadars stift
Novigrads stift Novigradska biskupija Poreč-Pulas stift Införlivades med Trieste-Kopers stift 1828 men tillhör idag Poreč-Pulas stift.
Osors stift Osorska biskupija Krks stift Införlivades med Krks stift 1828.
Pićans stift Pićanska biskupija Poreč-Pulas stift Införlivades med Triestes stift 1784.
Porečs stift Porečka biskupija Poreč-Pulas stift Slogs ihop med Pulas stift 1828.
Pulas stift Pulska biskupija Poreč-Pulas stift Slogs ihop med Porečs stift 1828.
Rabs stift Rapska biskupija Krks stift Införlivades med Krks stift 1828.
Salonas stift Salonska biskupija Split-Makarskas stift Bytte namn till Split och slogs ihop med Makarskas stift 1828.
Senjs stift Senjska biskupija Gospić-Senjs stift Senj slogs ihop med Modruš stift 1836. Gospić-Senjs stift bildades 2000 genom utbrytning från Rijekas ärkestift.
Skradins stift Skradinska biskupija Šibeniks stift Införlivades med Šibeniks stift 1828.
Stons stift Stonska biskupija Dubrovniks stift Införlivades med Dubrovniks stift 1828.
Trogirs stift Trogirska biskupija Split-Makarskas stift Införlivades delvis med Šibeniks stift 1828. Tillhör idag till största del Split-Makarskas stift.
Umags stift Umaška biskupija Poreč-Pulas stift
Vis stift Viška biskupija Hvars stift Slogs ihop med Hvars stift 1889.

Kroatiska vallfärdsmål[redigera | redigera wikitext]

Framstående personer (urval)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”4. Population by ethnicity and religion”. http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/E01_01_12/E01_01_12.html. Läst 16 mars 2013. 
  2. ^ Katolici.org (kroatiska)
  3. ^ Kroatiska biskopskonferansen - Officiell webbplats (kroatiska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]