Ronneby

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Ronneby (olika betydelser).
Ronneby
Tätort · Centralort
Bergslagen i Ronneby
Bergslagen i Ronneby
Land Sverige Sverige
Landskap Blekinge
Län Blekinge län
Kommun Ronneby kommun
Höjdläge 19,5 meter över havet. m ö.h.
Koordinater 56°12′37″N 15°16′38″Ö / 56.21028°N 15.27722°Ö / 56.21028; 15.27722
Area 821 hektar
Folkmängd 12 612 (2015)[1]
Befolkningstäthet 15,36 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Ronneby
Postnummer 372 XX
Riktnummer 0457
Tätortskod T2732
Geonames 2681825
Ronnebys läge i Blekinge län
Ronnebys läge i Blekinge län
Ronnebys läge i Blekinge län
Wikimedia Commons: Ronneby

Ronneby är en tätort i Blekinge och centralort i Ronneby kommun i Blekinge län, belägen vid Ronnebyån mellan östersjökusten och europavägen E22:an.

Historia

Ronneby på 1850-talet.
Äldre illustration av vattenfallet i centrala Ronneby.
Direktörsvillan, Brunnsparken.

Ronnebys ursprung kan ledas till tiden runt år 700 e. Kr. med spår av fornborgar och andra lämningar. Staden har fått sitt namn av Ronnebyån som från början hette Rotne å, "den rytande ån" vilket syftar på vattendragets olika forsar och vattenfall varav ett av de största i stadens nuvarande centrum. Ronneby omnämns redan 1231 i kung Valdermars jordebok medan Ronnebys äldsta dokumenterade stadsprivilegier tillkom år 1387 genom ett förnyat privilegiebrev, detta gör också Ronneby till länets äldsta stad följd av Sölvesborg 1445. Arkeologiska fynd visar att stadsbildningen växte under 1200-talet i samband med ett ökat sillfiske och under århundradets lopp beslutade den danska kungamakten att anlägga en stad på platsen. Staden skyddades naturligt av Ronnebyån vilken fungerade som en vallgrav på tre sidor medan man i öster kompletterade skyddet med en palissad. Staden hade också en stadsvakt, en form av kombinerad brandkår och ordningsvakt för stadens inre skydd. Under 1400-talet bestod denna vakt av cirka femton man. Vattenfallet i stadens centrala del blev samtidigt en naturlig kraftkälla för att driva framförallt kvarnar på det som idag kallas för Möllebacken i stadsdelen Bergslagen.

Ronneby blodbad

Heliga Kors kyrka byggdes under 1100-talet och var en central plats under Ronneby blodbad den 4 september 1564. Kyrkobyggnaden har byggts till i omgångar och har drag av så väl romersk som dansk och tysk arkitektur.

Den danska staden blir svensk

I och med freden i Roskilde 1658 blev Blekinge svenskt och svenskarna anlade en flottbas i Karlskrona. I samband med detta drogs Ronnebys stadsprivilegier in i syfte att förmå Ronnebyborna att flytta till Karlskrona. En form av dubbel bosättning tycks inte ha varit ovanlig under åren 1682 till 1686. Detta innebar att husfadern flyttade till Karlskrona med huvuddelen av sitt hushåll, men lämnade kvar några anförvanter eller drängar, som bevakade den kvarlämnade egendomen i Ronneby. Det var med all sannolikhet därför, som landshövdingen 1686 gav order om att man skulle plocka bort dörrar och fönster på de hus i Ronneby, som ägdes av borgare, och det verkar som att ordern blev åtlydd.[2]

I Ronneby anlades 1680 ett "gevärsfaktori", alltså en vapenfabrik som skulle förse den nyanlagda örlogsstaden Karlskrona med Musköter, alltså gevär. Fabriken skulle först ligga vid Djupadal men personal och byggnader flyttades efter ett kort tag till centrala Ronneby till nuvarand Mor Oliviagården. I staden kunde fabriken dra nytta av vattenfallet där det bland annat byggdes verkstäder för borrning av gevärspipor.[3]

Kurorten Ronneby

Ronneby brunn är en kurort med järnhaltiga källor som upptäcktes 1705. Brunnsverksamheten blomstrade fram till sekelskiftet 1900 och ansågs vid den tiden vara landets enda kontinentala kurort. Ronneby brunn är ett begrepp som än idag är starkt förknippat med staden vilket också har påverkat stadsbilden, inte minst genom en framträdande träarkitektur i schweizerstil. Den typiska träbebyggelsen sträcker sig från Karön vid havet i söder och upp längs Ronnebyån till brunnsområdet och vidare norrut till stadsdelen Blekan ända fram till stadens centrum i norr.

Under 1730-talet anlades ett fem våningar högt sockerbruk för raffinering av rörsocker från Västindien på den plats där kulturcentrum idag ligger. Sockerbruket lades ned på 1830-talet och byggnaderna användes istället som kopparslageri. Byggnaden brann ned 1872 och ersattes av Kockums kärlfabriks verkstadsbyggnad [4] som idag inrymmer Ronneby kulturcentrum.

Stora delar av staden brann ner den 6 april 1864 varefter endast stadsdelen Bergslagen återstår. Beräkningar har gjorts som pekar på att cirka 80 procent av stadsbebyggelsen förstördes i branden. Invånarna i staden beslutade efter en kommunalstämma den 26 april samma år om att staden skulle återuppbyggas på samma plats som tidigare men nu med en ny stadsplan med breda raka gator likt arkitekten Haussmanns plan för Paris. Efter stadsbranden återuppbyggdes den nya kvartersstaden till stor del av nya trähus, vissa av dessa med sockel eller bottenvåning i sten eller tegel efter tidens stadsplaneringsideal vars syfte var att minska brandrisken i städerna. Av dessa hus är det relativt få som återstår då ett större antal revs i samband med så kallade saneringsplaner i stadskärnan under främst 1960-talet. Samtidigt har innerstaden flera goda exempel på både 1950- och 1960-talsarkitektur med delvis ovanliga fasadmaterial så som skivor av emaljplåt. Detta är en utstuderad koppling till Kockums Emaljverk och traditionen av emaljerade kärl.

I Ronneby fanns ett kungligt danskt vicekonsulat 1872-1984 beläget vid gångbron på Nedre Brunnsvägen, alldeles vid Ronnebyån. Under denna tid tjänstgjorde 5 vicekonsuler. Staden har också hållit kaserner för en volontärskola tillhörande Blekinge bataljon som uppfördes på 1890-talet. Dessa byggnader finns idag inte längre kvar men på samma plats ligger idag stadens hälsocentrum med läkarstation, tandvård, apotek mm.

Historiska kommunikationer

Sommaren 1889 invigdes Mellersta Blekinge järnväg nya järnvägssträckning mellan Karlshamn och Karlskrona där Ronneby fick vara säte för bolagets huvudkontor. Ronneby fick även en bibana ut till Ronneby hamn i samband med anläggandet av den nya järnvägen med stopp vid Brunnshotellet, dock på motsatt sida av Ronnebyån. Passagerarbåtarna Ronneby och Bleking trafikerade Ronnebyån och Ronnebys grannstäder som ett komplement till järnvägsförbindelserna fram till år 1889. Ronneby förbands dessutom med Tingsryd genom den smalspårig järnväg Bredåkra–Tingsryds Järnväg från samma epok.

Från sekelskiftet 1900 och fram till 1930-talet trafikerades Ronnebyån av bolaget Ronneby Ångslups AB med fem ångslupar i sin flotta, däribland Karö, Freja och Turist. Bolaget var under sin aktiva tid i stort sett ensam aktör för kommunikationen mellan skärgården och staden med hållplatser vid bland annat Strandgatan och Rådhuset. Kajplatserna vid Strandgatan har idag återkommit i stadsbilden genom Ronneby kommuns stadsomvandlingsprojekt genomfört 2014. Idag förtöjs dock endast fritidsbåtar vid de nyanlagda bryggplatserna i Ronnebyån.

Administrativa tillhörigheter

Ronneby var och är kyrkby i Ronneby socken och bildade vid kommunreformen 1862 köpingskommunen Ronneby köping. Denna ombildades 1 december 1882 till Ronneby stad som sedan 1967 utökades med kringliggande socknar/landskommuner innan den 1971 uppgick i Ronneby kommun där Ronneby sedan dess är centralort.[5]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Ronneby församling.[6]

Orten ingick till 1882 i Medelstads tingslag, därefter till 1944 i domkretsen för Ronneby rådhusrätt, därefter till 1948 åter i Medelstads tingslag och sedan till 1970 i Östra och Medelstads domsagas tingslag. Från 1971 till 1974 ingick Ronneby i Östra och Medelsta domsaga, från 1975 till 2001 i Ronneby domsaga och orten ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.[7]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ronneby 1960–2015[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 9 069
1965
  
 11 019
1970
  
 11 801
1975
  
 12 086
1980
  
 12 019
1990
  
 11 355 751
1995
  
 11 740 763
2000
  
 11 857 764
2005
  
 11 767 766
2010
  
 12 029 775
2015
  
 12 612 821

För att se befolkningsutvecklingen i kommunen som helhet, se vidare under Ronneby kommun.

Landskap

Ronneby ligger i ett kuperat landskap i utkanten av ett sprickdalslandskap som formades under istiden. Stadens historiska centrum ligger på en av landskapets högsta punkter med ett bördigt ådalslandskap runtomkring. Staden har en hög andel grönska som ligger insprängd mellan olika stadsdelar tack vare att den kuperade terrängen där de brantaste delarna inte har bebyggts utan istället blivit brönområden. Ofta är dessa placerade på kullar och höjdryggar ovanför bebyggelsen i dalgångarna. Skogar och grönområden runt staden består i hög grad av ek och tall där tallskogarna ofta ligger högst belägna i mer torra områden och ekskogarna strax nedanför. Vanligt förekommande i landskapet är att urberget framträder i så väl stads- som landskapsbilden genom branta klippväggar och berghällar.

Sjöar

Staden Ronneby är omgiven av flera sjöar och mindre gölar som på olika sätt har påverkat vart och hur staden har vuxit fram. Flera av dessa ingår som delar i stadens kringliggande rekreationsmiljöer.

Vattendrag

Ett antal vattendrag rinner igenom Ronneby varav Ronnebyån är det mest påtagliga, såväl för historiska stadens framväxt som en tillgång i den moderna stadsbilden.

Skärgård

Ronneby har genom Ronnebyåns förbindelse med Östersjön en skärgård, rik på öar, kobbar och skär. Skärgården har ett tydligt sammanhang med staden bland annat genom riksintresseområdet för Karön, Blekan och Ronneby brunn. Skärgården har en karaktär av lövskogsbeklädda öar närmast land och ett kargare hedlandskap med företrädesvis högvuxen en längre ut i kustbandet. Många örat ligger tätt intill varandra med smala sund och har ofta en brant topografi. Flera öar är bebyggda så som exempelvis Karön. Skärgårdens landskap är på många sätt präglat av människans aktiviteter, inte minst genom flera stenbrott som på ett påtagligt sätt förändrat bergssidorna på flera öar under 1930-talet.

Exempel på större öar i Ronneby skärgård:

Blekingskt kustlandskap med en för landskapet typisk "Båtkås", en stensatt båtplats för skydd av förtöjda båtar mot svall och sjögång.

Stadsbild

Ronnebys stadsbild präglas i hög grad av brunnsepokens relativt omfattande utbyggnad av trähusbebyggelsen längs Ronnebyån under det sena 1800-talet. Stadens centrum har två olika slags karaktär där den äldsta stadsdelen Bergslagen har kvar sitt gatunät från medeltiden tillsammans med en småskalig trähusbebyggelse medan staden runtom är en rutnätsstad med högre bebyggelse. Byggnader som Heliga Kors kyrka och Ronneby Gamla vattentorn är mycket framträdande i stadsbilden då dessa genom sina högt belägna placeringar kan ses från hela stadens centrum och bildar en för Ronneby karaktäristisk horisont.

Stadsdelsområden

Övriga stadsdelar

Stadens kvarter

I Ronneby kan stadskärnan i huvudsaklig delas in i två delar, den med ett medeltida gatunät som klarade sig undan stadsbranden 1864 och den rutnätsstad som uppfördes efter stadsbranden. Innerstadens kvarter numrerades och namngavs efter markregleringar år 1900.

Enskilda byggnader

Bland de enskilda byggnader som finns i Ronneby bör nämnas den kände arkitekten Gunnar Asplunds första egenritade villa, ritad för överbanmästare Johansson på Övre Brunnsvägen.⁶

Broar

Torg

Parker och grönområden

Ronneby har en djup tradition av flanörsstad med nära tillgång till parker och grönområden av hög kvalité, inte minst Brunnsparken som utgör ett Riksintresse för kulturmiljön. Detta kan spåras till stor del av stadens koppling till kurortens verksamhet vid Ronneby Brunn.

Utsmyckning

Snöklockan vid tidigare utmärkta placering på Ronneby torg.

I Ronneby återfinns bland annat ett flertal skulpturer av Per Hasselberg liksom av Gunnar Nilsson och Wilhelm Gieseke.:

Hamnar

Ronneby är en kuststad med Ronnebyåns förbindelse till havet och har därför även flera hamnar. En sammanhängande bebyggelsen ringlar sig fram i ådalen vilket gör att Ronneby hamn på så vis vuxit samman med Ronneby tätort.

Kallinge flygplats

Ronneby är en flottiljstad, här ses en A 32A Lansen utanför F 17.

Norr om staden finns Ronneby flygplats och flygflottilj (F 17) i Kallinge anlagd 1944. Flottiljen har inte bara påverkat utvecklingen av Kallinge utan även av Ronneby med hänsyn till exempelvis arbetstillfällen och kommunikationsmöjligheter men även vart staden kunnat växa i relation till olika restriktionsområden. Startande och landande flygplan syns ofta över Ronneby då landningsbanan är förlagd i nord-sydlig riktning och den södra inflygningsvägen löper över staden. I samband med att flygplatsen anlades byggdes det också en stor mängd bostäder i både Kallinge och Ronneby, så kallade "flygarbostäder" för att förse flottiljens personal med familjer med boende. Bostadsutbyggnaden var som störst i slutet av 1940-talet och dessa bostäder avsåg både flerbostadshus med blandade lägenhetsstorlekar och mindre villor, samtliga i funktionalistisk arkitektur.

Näringsliv

Ronneby har historiskt sett varit en handelsstad med anknytning till den tyska Hansan. I modern tid finns en tradition av verkstadsindustri vilken kan förknippas med Kockums Emaljverk, Weltings garveri och C.E. Bergmans sågverk. Stenhuggeri förekom i större skala under 1930-talet och flera stenbrott fanns i kommunen längs kusten och på flera öar. Under 1900-talet har näringslivet bestått i ett mindre antal tillverkningsindustrier och en större andel småföretag. Ronneby har exempelvis haft ett glasbruk alldeles invid Ronnebyån kallat just Ronneby glasbruk. Blekinge flygflottilj är en stor arbetsgivare inte bara för Kallinge utan även för Ronneby sedan den anlades 1944. I modern tid har handelsområdet Viggen vuxit fram norr om staden i korsningen mellan europaväg E22 och väg 27 mot Växjö. Handelsområdet har fått sitt namn efter den JA 37 Viggen vilken står som monument invid europavägen. I Ronneby ligger också Soft Center som sedan 1990-talet varit ett utvecklingscentrum för IT-tjänster med koppling till forskning vid Blekinge Tekniska Högskola.

Verksamhetsområden

Större arbetsplatser

Exempel på större arbetsplatser i Ronneby stad med närområde:

Utbildning

På gymnasial nivå bedrivs utbildning genom Knuthahnsskolan med inriktningar som natur-, samhälls-, teknik-, estetiskt-, industri-, fordons- och flygtekniskt program. Ronneby kommun har en utbildnings- och forskningsenhet kallad Cefur - Centrum för forskning och utveckling i Ronneby som föreläser och utbildar i frågor som rör hållbar utveckling. Kärnan för denna verksamhet grundas i hållbarhetsteorierna om Cradle to Cradle, förkortat C2C vilket omfattar allt från konsumentprodukter till stadsutveckling. Vidare finns också Ronneby kunskapskälla vilka främst riktar sig till kompetenshöjande utbildningar inom näringslivet och bedriver utbildning på yrkeshögskolenivå, men bistår också studier vid högskolor och universitet vid till exempel distansstudier. Ytterligare kursutbud finns att tillgå genom Studieförbundet Vuxenskolan som erbjuder kvällskurser i exempelvis navigation, möbeltapetsering och flera olika hantverksformer.

Grundskolor

I Ronneby finns flera grundskolor i olika delar av staden med olika storlek och utformning.

Gymnasium och högre utbildning

I Ronneby fanns tidigare Blekinge Tekniska Högskola (BTH), först känd som Högskolan i Karlskrona-Ronneby (HK-R), från 1989 fram till 2010 då kvarvarande verksamhet fördes över till Karlskrona.

Övrig utbildning

På Ronneby flygplats bedriver Blekinge flygklubb en flygskola med pilotutbildningar för flera typer av privata flygcertifikat.

Evenemang och turism

Exempel från bilutställningen Nostalgia Festival i Ronneby brunnspark. På bilden en Volkswagen Typ 1.

På sommarhalvåret arrangeras en återkommande loppmarknad i Brunnshallarna i anslutning till Brunnsparken varje söndag. I parkens södra del invid Silverberget hålls även arrangemang som Diggiloo och andra sommarkonserter.

Ett arrangemang som sedan 2001 arrangeras under sommaren är Nostalgia bilutställning.[9] Utställningen har med tiden vuxit och omfattar idag större delen av Ronneby brunnspark och inkluderar så väl bilar som båtar, motorcyklar, mopeder, båtar och även flygplan. Till utställningen hör även en marknad för allehanda saker med nostalgisk anknytning. Även fler mer eller mindre återkommande bilträffar förekommer under sommaren i Ronneby brunnspark tack vare parkanläggningens goda möjligheter till uppställningsytor, logi och estetiskt tilltalande omgivningar. Exempel på detta är utställningen av amerikanska muskelbilar Horses & Ponys och Svenska MG-klubbens årsträff.

Tosia Bonnadan är en marknad som går av stapeln varje sommar och lockar mängder med besökare.

Sillarodden är ett årligt evenemang som bygger på Ronnebys historiska koppling till den småskaliga fisknäringen längs kusten där fiskarbefolkningen seglade och rodde upp längs ån till centrum för att sälja sin fångst. Evenemanget är en tävling där varje deltagande lag ror en roddbåt lastad med en viss angiven mängd sill från Ronneby hamn och uppströms Ronnebyån till Ronneby torg. Det lag som först har sålt all sin sill på torget har vunnit tävlingen.

Närheten till hänförande natur och skärgård är ytterligare en sak som lockar turister till Ronneby, inte minst vad gäller turister med fritidsbåtar. Under sommarhalvåret är bryggplatserna längs hela Ronnebyån nedströms vattenfallet i stadens centrum ofta fullt belagda med mindre fritidsbåtar. Utöver detta är det många turister och stadsinvånare som seglar upp längs ån till stadens centrum för att förtöja sina båtar vid de offentliga bryggplatserna vid Ronneby torg.

Etymologi

Ursprunget till namnet Ronneby är inte fullt belagt. Den huvudsakliga teorin 2017 är att staden fått sitt namn av Ronnebyån som från början hette "Rotne å" eller "Rothn", vilket syftar på vattendragets olika forsar och vattenfall. Namnet består av två delar: Ronne- och -by där den ursprungliga danska betydelsen av ändelsen "by" betyder "stad". Den försa delen av namnet "Ronne" sägs komma av en platsbeskrivning på gammalsvenska, medeltidssvenska, där "Rothen" betyder rytande eller forsande vatten, något som stämmer mycket bra på Ronnebys geografi med vattenfallet mitt i stadens centrum. Det ursprungliga medeltida namnet skulle därför utläsas "Rothenby" eller "Rothneby". Av detta namn finns det variationer med bland annat tysk språkblandning som "Rottnebü". Ett exempel på detta är stavningen på kykmålningar i Heliga Kors kyrka. Variationen av stavningen beror dels på stadens tyska handelsförbindelser men också på att man vid denna tid inte hade någon standardiserad stavning av skrivspråket.

Sport och Idrott

Ronneby Brunnshotell Silverhill med några av brunnsområdets tennisbanor.

I Ronneby stad finns den anrika Brunnsvallen, en idrottsplatts för friidrott och bollspel som uppfördes 1928. Idrottsplattsen har fått sitt namn av stadens anknytning till Ronneby brunn och att den ligger invid Blekan som utgör en del i Brunnsområdet. Ronneby Brunn har också många gånger stått värd för stora tävlingar i simhopp, så som svenska mästerskapstävlingar och liknande. Ytterligare en idrottsform med historisk koppling till Ronneby Brunn är tennisen. Tennisbanor har alltid kantat Brunnshotellet och funnits i parkanläggningen som en del i kurortsgästernas rekreation. Dessa tennisbanor används alltjämt för lokala och regionala tävlingar under sommarhalvåret då de består av utomhusplaner med underlag av grus. Tennisbanorna finns på flera platser i Brunnsparken med natursköna omgivningar varav några i anslutning till brunnshotellet. Vissa banor ligger ingrävda i bergssluttningar vilket ger en vacker utsikt över dalgången nedanför.

Mellan Ronneby centrum och Ronneby hamn samt öster om Södra Brunnskogens naturreservat ligger Ronneby golfklubb med en artonhåls golfbana.

Fredriksbergs BK, har länge varit Blekinges enda kvarvarande bandyklubb trots mycket dåliga förutsättningar. För det mesta har man tvingats spela sina hemmamatcher på Åby/Tjuredas bana i Växjö kommun. Sommaren 2011 kom beslutet att anlägga en konstfrusen bana[10] vilken blev en succé redan första säsongen. Bandybanan ligger på en plats kallad Lugnevi som är belägen i direkt anslutning till stadsdelen Runhöjden i stadens västra del invid Härstorpssjön.[11]

Ronneby BK, förkortat RBK är stadens fotbollsklubb med hemmaplan på Brunnsvallen.

FC Ilira är stadens nyaste fotbollsklubb. Klubbens hemmaarena är Brunnsvallen

Staden har också en orientringsklubb, Ronneby OK.

Ronneby har tillsammans med Kallinge ett hockeylag, Kallinge Ronneby Idrotts Förening förkortat KRIF Hockey.

Utöver idrott bedrivs även motorsport i form av motor cross av föreningen SMK Ronneby på en särskilt avsett motorbana i den norra delen av Ronneby och väster om Sörby kallad Sörbybanan.

Idrottsanläggningar

Kända personer från Ronneby

Se även: Kategori:Personer från Ronneby
 Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Bibliografi

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7  s. 69.
  3. ^ Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7  s. 66-67.
  4. ^ Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7  s. 79-80.
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Domsagohistorik Ronneby tingsrätt
  8. ^ Statistiska centralbyrån – ”Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ ”Nostalgiafestival”. Förlags AB Albinsson & Sjöberg. 30 september 2013. http://www.nostalgiafestival.se/. Läst 17 oktober 2013. 
  10. ^ ”Äntligen!”. Fredriksbergs Bollklubb. 29 juni 2011. http://www.fredriksbergsbk.se/News/2285714/antligen!. Läst 17 oktober 2013. 
  11. ^ Jonsson, Erik (14 april 2012). ”Fredriksberg: 'Vi är redo att ta nästa steg'”. IdrottOnline. Svenska Bandyförbundet. Arkiverad från originalet den 21 april 2012. https://web.archive.org/web/20120421074543/http://iof1.idrottonline.se/SvenskaBandyforbundet/Bandynyheter/Senastenytt/FredriksbergViarredoatttanastasteg/. Läst 17 oktober 2013. 
  12. ^ Henrik Schyffert". Arkiverad 8 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. SFI.se. Läst 12 oktober 2012.

Tryckta källor

  • Erixon, Sigurd; Kjellberg Sven T. (1918). Ronneby byggnadshistoria under 1700- och början av 1800-talet. Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 1. Stockholm: Lagerströms. Libris 875227 
  • Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  • Forsberg, Sigvard (1994). Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994. Ronneby: Blekinge flygflottilj. Libris 7450015. ISBN 91-630-2588-4 
  • Svensson, Björn O. (2000). I med- och motgång: Ronneby under ett årtusende. Ronneby: Studieförb. Vuxenskolan. Libris 8237503 
  • Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby: en vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 9751120. ISBN 91-975092-1-3 
  • Tidskriften Arkitektur, Nr.2 årgång 2014, Arkitektur förlag AB.

Vidare läsning

  • Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. Libris 1178772 
  • Svensson, Björn O.; Bergman Emil, Nilsson Karl-Erik, Piculell Curt (2007). En fotografisk stadsvandring i Ronneby. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 10626538. ISBN 9789197509244 

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Ronneby.
v • r
Ronneby kommun i Blekinge län
DistriktRonneby kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v • r
Stationer längs Blekinge kustbana
v • r
Öresundståg
100
90
95
Nummer enligt Resrobots tidtabeller
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ronneby&oldid=42348656”