Ronneby kommun

Version från den 21 december 2017 kl. 20.07 av Kustridare (Diskussion | Bidrag) (→‎Kommunfullmäktige: Korrigering partibeteckning)
Ronneby kommun
Kommun
Ronneby stadshus
Ronneby stadshus
Vapen för Ronneby kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Blekinge län
Landskap Blekinge
Läge 56°12′0″N 15°17′0″Ö / 56.20000°N 15.28333°Ö / 56.20000; 15.28333
Centralort Ronneby
Areal 861,83 km² (2015-01-01)[1]
133:e största (av 290)
 - land 825,29 km²
 - vatten 36,54 km²
Folkmängd 29 021 (2023-12-31)[2]
89:e största (av 290)
Befolkningstäthet 35,16 invånare/km²[2][1]
125:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Roger Fredriksson (M)
Geonames 2681821
Kommunkod 1081
Tätortsgrad (%) 81 (2015)[3]
Organisationsnummer 212000-0837
Antal anställda 2 425 (2014-11)[4]
Webbplats: www.ronneby.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Ronneby kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är Ronneby.

Kommunen är belägen i den centrala delen av landskapet Blekinge med Östersjön och delar av Blekinge skärgård i söder. Ronneby kommun gränsar i norr till Tingsryds kommun i Kronobergs län och Emmaboda kommun i Kalmar län samt i öster till Karlskrona kommun och i väster till Karlshamns kommun, båda i Blekinge län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Backaryd, Bräkne-Hoby, Edestad, Eringsboda (från 1870, en del av Tvings socken dessförinnan), Förkärla, Hjortsberga, Listerby, Ronneby och Öljehult. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, Eringsboda landskommun dock först 1870 genom en utbrytning ur Tvings landskommun. Samtidigt bildades köpingskommunen Ronneby köping som sedan 1882 ombildades till Ronneby stad

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Hallabro (av de tidigare kommunerna Backaryd och Öljehult), Listerby (av Edestad, Förkärla, Hjortsberga och Listerby) och Tving (av Eringsboda och Tving). Ronneby stad, Ronneby landskommun samt Bräkne-Hoby landskommun förblev oförändrade.

Kallinge landskommun bildades 1963 av Hallabro, Ronneby samt en del ur Tvings landskommun (Eringsboda församling).

1967 uppgick Kallinge, Listerby och Bräkne-Hoby landskommuner i Ronneby stad. Ronneby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ronneby stad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1975 i Östra och Medelsta domsaga, från 1975 till 1 juli 2001 i Ronneby domsaga och sen dess i Blekinge domsaga.[6]

Kommunen har en liten exklav i Karlskrona kommun innefattande ett par byar (Skillingsboda, Lönnemåla och Stora Lönnemåla) samt merparten av insjöarna Stora Skälen och Långasjön.

Kommunvapnet

Blasonering: En blå sköld bandevis delad af en silfverström. I det öfre fältet en sexuddig stjärna och i det nedre en nymåne, båda likaledes af silfver.

Ronneby hade tidigt varit stad, men förlorat sina privilegier när Karlskrona anlades. 1882 blev Ronneby stad på nytt och vapnet fastställdes året efter. Efter kommunbildningen 1971 valdes stadens vapen oförändrat för den nya kommunen. Redan tidigare hade tre icke fastställda vapen, Bräkne-Hoby, Listerby och Ronneby landskommuner, kommit ur bruk i samband med sammanslagningar genomförda under 60-talet. 1974 registrerades vapnet i PRV, märkligt nog med stavningen från 1883.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ronneby kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
29 714
1975
  
30 368
1980
  
30 159
1985
  
29 382
1990
  
28 905
1995
  
29 256
2000
  
28 634
2005
  
28 358
2010
  
28 254
2015
  
28 697
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 176, eller 14,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 221 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 405, eller 8,45 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 472 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ronneby kommun 28 221 personer. Av dessa var 3 488 personer (12,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Ronneby kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Ronneby &&&&&&&&&&012612.&&&&&012 612
2 Kallinge &&&&&&&&&&&04664.&&&&&04 664
3 Bräkne-Hoby &&&&&&&&&&&01708.&&&&&01 708
4 Listerby &&&&&&&&&&&&0966.&&&&&0966
5 Johannishus &&&&&&&&&&&&0766.&&&&&0766
6 Ronnebyhamn &&&&&&&&&&&&0749.&&&&&0749
7 Kuggeboda &&&&&&&&&&&&0447.&&&&&0447
8 Saxemara &&&&&&&&&&&&0429.&&&&&0429
9 Backaryd &&&&&&&&&&&&0386.&&&&&0386
10 Eringsboda &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
11 Hallabro &&&&&&&&&&&&0261.&&&&&0261

Kommunikationer

I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E22 som har gemensam sträckning med riksväg 27 i kommunens östra delar varefter den senare tar av åt nordväst i Ronneby. Öst-västlig riktning har även järnvägen Blekinge kustbana som trafikeras av Öresundstågs regiontåg mellan Karlskrona och Kristianstad C respektive Hässleholm C med stopp i Ronneby och Bräkne-Hoby.

Politik

Politiska majoriteter

År Partier
1994-1998 S V
1998-2002 S V
2002-2006 S V
2006-2010 S L KD
2010-2014 M C ROP L KD
2014- M C ROP L KD

Kommunfullmäktige

Presidium 2015–2018
Ordförande
L
Nils Ingmar Thorell
Förste vice ordförande
M
Christoffer Stenström (t o m 20171131) Lennarth Förberg (fr o m 20171201)
Andre vice ordförande
S
Bo Johansson

Kommunstyrelsen

Presidium 2017-2018
Ordförande
M
Roger Frediksson
Förste vice ordförande
C
Kenneth Michaelsson
Andre vice ordförande
S
Malin Norfall

Nämnderna

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Fritids- och kulturnämnden
L
Lena Mahrle
M
Fredrik jacobsen
S
Teo Zickbauer
Miljö- och byggnadsnämnden
C
Knut Svensson
M
Magnus Persson
S
Magnus Pettersson
Socialnämnden
M
Åsa Evaldsson
ROP
Birgitta Larsson
S
Malin Månsson
Utbildningsnämnden
M
Lennarth Förberg
C
Tim Svanberg
S
Jan-Eric Wildros
Äldrenämnden
ROP
Sune Håkansson
M
Anders Lund
S
Bo Johansson
Överförmyndarnämnden
C
Susanne Petersson
M
Kenth Carlsson
S
Stefan Österhof
Revisionen
S
Jan-Anders Palmqvist
S
Birger Peterson
M
Kjell GG Johansson

Mandatfördelning i valen 1970–2014

ValårVSMPSDNYDROPCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702251264
2251264
4989,2
45
19732251345
2251345
4991,1
43
19762251345
2251345
4991,5
418
19792251147
2251147
4990,4
3712
19822271028
2271028
4990,9
3613
19852261758
226758
4989,0
3811
198822637416
2263746
4986,0
3316
1991224117428
2247428
4986,4
3712
1994324245317
32424537
4986,4
2821
1998619235338
619235338
4980,77
3217
20024211126527
42126527
4980,55
3118
20063191346319
31934639
4981,13
3118
201031525363111
3152536311
4983,66
3118
20143172825219
317282529
4984,74
2821
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Domsagohistorik Ronneby tingsrätt
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar