Rosa Grünberg

Från Wikipedia
Rosa Grünberg
Rosa Grünberg på vykort 1904.
FödelsenamnRosalie Grünberg
Födelsedatum4 januari 1878
FödelseortStockholm
Dödsdatum11 april 1960 (82 år)
DödsortStockholm
MakeYngve Sjöstedt
Genreropera, operett, visor
Rollsopran
År som aktiv1898–1918

Rosa (född Rosalie) Grünberg (efter 1918 Sjöstedt), född 4 januari 1878 i Stockholm, död där 11 april 1960, var en svensk skådespelare, opera- och operettsångerska (sopran).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Grünberg var en av de stora primadonnorna på Stockholms operettscener i början av 1900-talet. Hon scendebuterade 1898 i Bröllopet på Ulvåsa på Svenska teatern som då ägdes av Albert Ranft, men flyttade, sedan hon uppmärksammats för sin vackra röst, till Vasateatern. Hon kom därefter att verka även på Ranfts andra teatrar: 1902–1904 vid hans resande operasällskap, 1904–1906 vid Östermalmsteatern och 1906–1914 vid Oscarsteatern.[1]

Bland annat framträdde hon i den uppsättning av Frihetsbröderna med vilken Oscarsteatern invigdes 1906. På Kungliga Operan i Stockholm gjorde hon operadebut i Tosca 1914. Till hennes glansroller hörde Mimosa San i Geishan, Rosalinda i Läderlappen och Angèle i Greven av Luxemburg.

Hon uppträdde ibland med en mer folklig visrepertoar och skrev även texten till Karl Lundins komposition Spiskroksvalsen. Grünberg gjorde skivinspelningar för bolagen Gramophone, Favorite och Lyrophon. Under åren 1908–1911 spelade hon in ett antal kortfilmer.[2]

Under åren före 1911, när kronprinsessan Margareta besökte sitt hemland Storbritannien, ryktades det i Sverige om att kronprins Gustaf Adolf hade ett förhållande med Grünberg.[3]

Grünberg debuterade 1914 på Kungliga teatern och spelade titelrollen i Tosca och gästspelade under året som Leonora i Trubaduren, Nemea i Konung för en dag och Santuzza i På Sicilien. År 1916 genomförde Grünberg en landsortsturné med titelrollen i Tosca.[1]

Hon lämnade scenen för gott 1918, då hon gifte sig med professorn i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet [4] Yngve Sjöstedt. Hon fortsatte dock att verka som sångpedagog.[1]

Hon ligger tillsammans med sin make, begravd på Hjo kyrkogård.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller i urval[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1898 O Mimosa San Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		 Vasateatern[5]
Inga Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg		 Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[6]
1905 Yvonne Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot 		Axel Ringvall Östermalmsteatern[7]
Madame Scherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau		 Östermalmsteatern[8]
Dyrsa Landsvägsriddarna
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held		 Östermalmsteatern[9]
Mme Bonacieux d'Artagnan
Louis Varney, Paul Verrier och Jules Prével		 Östermalmsteatern[10]
1906 Caroline Bonaparte Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton		 Östermalmsteatern[11][12]
Söndagsbarnet
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Östermalmsteatern[13]
Fiorella Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[14][15]
1907 Hertig de Partheny Lille hertigen
Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[16]
Giulietta Hoffmans äventyr
Jacques Offenbach, Jules Barbier och Michel Carré		 Emil Linden Oscarsteatern[17]
Yvonne Surcouf
Robert Planquette och Henri Chivot		 Oscarsteatern[18]
Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		 Oscarsteatern[19]
Dorette Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet		 Emil Linden Oscarsteatern[20]
1908 Rosalinda Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée		 Oscarsteatern[21]
Alice Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Axel Bosin Oscarsteatern[22]
1909 Sonja Krakowska Fortunas gunstling
Karl Gilck		 Carl Barcklind Oscarsteatern[23]
Laura Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Oscarsteatern[24]
1910 Bengalino Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau		 Oscarsteatern[25]
1911 Lady Grace-Elliot Vackra ladyn
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar		 Emil Linden Oscarsteatern[26]
Anna Det stora geniet
Edmund Eysler och Felix Dörmann		 Carl August Söderman Oscarsteatern[27]
Wienerblod
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller		 Oscarsteatern[28]
1912 Fiorella Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Albert Ranft Oscarsteatern[29]
Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau		 Emil Linden Oscarsteatern[30]
Prinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky		 Oscarsteatern[31]

Rollfoton[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Hagman, Bertil: Rosa Grünberg-Sjöstedt i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969), Läst 9 februari 2017.
  2. ^ Myggans nöjeslexikon anger antalet filmer till nio, endast två finns dock förtecknade i Svensk filmdatabas (se filmografi).
  3. ^ (In Swedish) Elgklou, Lars i Bernadotte – historien och historier om en familj ISBN 91-7008-882-9 sidan 170.
  4. ^ Kvinnokavalkad: en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918–1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, sidan 21
  5. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  6. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 27 augusti 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-08-27/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015. 
  7. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  8. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  9. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  10. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  11. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-06/12860A/2. Läst 27 juli 2015. 
  13. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (17): sid. 209. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_17.pdf. Läst 20 november 2015. 
  14. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  15. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015. 
  17. ^ ”Hoffmans äventyr”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-22/13468A/3. Läst 26 juli 2015. 
  18. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  21. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  22. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  23. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  25. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  26. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  27. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 31 (18): sid. 142. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630015038/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_18.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  30. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  31. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Myggans nöjeslexikon, band 7 (Höganäs 1991)
  • Liliedahl, Karleric (1987). Svenska akustiska grammofoninspelningar 1903–1928. Svenska diskografier, 0348-8624 ; 3. Stockholm: Arkivet för ljud och bild. Libris 8211573 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rosa_Grünberg&oldid=50022532”