Rosa Luxemburg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rosa Luxemburg
Rosa Luxemburg
Lokalt namn Róża Luksemburg
Född 5 mars 1871
Zamość, Ryska imperiet
Död 15 januari 1919 (47 år)
Berlin, Weimarrepubliken
Nationalitet Tysk
Alma mater Zürichs universitet
Yrke/uppdrag Filosof, ekonom och revolutionär
Politiskt parti Tysklands socialdemokratiska parti, Tysklands oberoende socialdemokratiska parti, Spartacusförbundet, Tysklands kommunistiska parti
Politisk rörelse Luxemburgism
Make Gustav Lübeck
Partner Leo Jogiches

Rosa Luxemburg (polska: Róża Luksemburg), född 5 mars 1871 i Zamość i Ryska imperiet (nuvarande Polen), död 15 januari 1919 i Berlin i Weimarrepubliken, var en polsk socialist (socialdemokrat och senare kommunist) av judisk härkomst.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Rosa Luxemburg var det femte och sista barnet till Eliasz och Line (född Löwenstein) Luxemburg. Det är inte helt säkert när hon föddes. På hennes födelsedokument ändrades tidpunkten till 25 december 1870, men själv hävdade Luxemburg att hon var yngre. Enligt en biografi som skrevs av Peter Nettl antas numera den 5 mars 1871 som den rätta tidpunkten. Rosa Luxemburg var kortväxt och hade på grund av en funktionsnedsättning svårt att gå. 1873 flyttade de till Warszawa, för att ge barnen bättre skolgång. Rosa lyckades bra i skolan och fick tidigt intresse för litteratur och skrev redan som ung noveller. Hon rörde sig mycket i politiska och antiryska kretsar (delar av Polen var då en del av Ryska imperiet). Från 1886 var Luxemburg aktiv för det polska arbetarpartiet "Proletariat". Partiet fanns sedan 1882 och var en av de första organisationerna i Europa som organiserade en stor strejk. På grund av strejken avrättades partiets ledare och partiet blev officiellt upplöst. Några undergrupper agerade fortfarande i hemlighet. Luxemburg anslöt sig en av dessa grupper. 1889 var hon nära att upptäckas av polisen, men lyckades fly till Schweiz.

Studier och flytt till Tyskland[redigera | redigera wikitext]

I Schweiz började Luxemburg studera vid Zürichs universitet, först naturvetenskap och sedan nationalekonomi. 1898 blev hon filosofie doktor på en avhandling om Polens industriella utveckling med betyget magna cum laude. I Schweiz fick hon också kontakt med andra socialister i exil, bland dem Leo Jogisches.

Hon ingick 1898 skenäktenskap[källa behövs] med Gustav Lübeck för att få tyskt medborgarskap, och flyttade till Berlin, där hon samma år gick med i det tyska socialdemokratiska partiet (SPD). Hon skrev i socialdemokratins tidskrift Die neue Zeit, där hon 1904 polemiserade mot Lenin om den ryska socialdemokratins organisationsform och avvisade hans krav på en centralistisk ledning.

Tiden fram till första världskriget[redigera | redigera wikitext]

Rosa Luxemburg (till höger) med Clara Zetkin 1910.

I juni 1904 blir hon för första gången dömd till fängelse (för ärekränkning av kejsar Vilhelm II). Innan strafftiden var över blev hon frisläppt genom en allmän amnesti i samband med den sachsiske kungen Fredrik Augusts tronbestigning. Hon vägrade dock att ta emot en gåva från en kung, och stannade kvar i cellen, tills hon blev avhyst.[källa behövs]

Mellan 1907 och 1914 undervisade hon vid partiets skola i Berlin, då hon också blev en framträdande socialistisk teoretiker och grundare av den så kallade luxemburgismen.

Luxemburg motsatte sig SPD:s reformistiska politik och den socialdemokratiska rörelsens alltmer centralistiska och hierarkiska struktur, som ökade klyftan mellan ledningen och fotfolket. I opposition mot SPD:s pro-krigspolitik bildade hon 1916, tillsammans med Karl Liebknecht, Leo Jogiches och Clara Zetkin Spartacusförbundet, och därefter, med bl.a. Karl Kautsky) 1917, det tyska oavhänginga socialdemokratiska partiet (USPD). Efter den ryska oktoberrevolutionen 1917 riktade hon, i sin bok Den ryska revolutionen, kritik mot det ryska kommunistpartiets styre, som hon fann odemokratiskt.

Spartakistupproret[redigera | redigera wikitext]

Efter första världskrigets tyska sammanbrott organiserade Luxemburg och Karl Liebknecht 1919 en resning i Berlin, det s.k. (Spartakistupproret), som blev blodigt krossat, och varvid hon brutalt mördades av soldater från en s.k. frikår, Garde-Kavallerie-Schützendivision, lagligt verksam under den socialdemokratiska regeringen.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Luxemburg har betraktats som ett revolutionärt marxistiskt alternativ till den reformistiska socialdemokratin och den diktatoriska "sovjetkommunismen".

Rosa Luxemburg blev martyrförklarad av olika socialistiska riktningar[källa behövs]. Socialdemokrater, trotskister, leninister, anarkister har alla gjort anspråk på att föra hennes arv vidare genom att betona olika delar av hennes politiska tankar.[källa behövs]

Rosa Luxemburgs minne har hedrats bland annat genom att ett torg i Berlin, Rosa-Luxemburg-Platz, uppkallats efter henne.

Poeten Paul Celan refererar indirekt till mordet på Rosa Luxemburg i dikten "Du liegst im großen Gelausche", vars sista strofer lyder "Mannen blev ett såll, kvinnan /måste simma, suggan, /för sig, för ingen, för vem som helst - / Landwehrkanal kommer inte att forsa / Ingenting/stoppar upp."

Allt som fanns utgivet av henne brändes av nationalsocialister under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Sebatstain Haffner, Den tyska revoultionen /1918/19, Stockholm 2005

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]