Rosa Scarlatti

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Rosa Scarlatti, född 1727, död 15 december 1775, var en italiensk operasångare.

Scarlatti kom ursprungligen från Florens. Hon var aktiv i Sverige inom den italienska operatruppen från 1754 till 1757. Tillsammans med en grupp italienska musiker, bland dem tenoren Giovanni Croce (död 16 april 1764), violoncellisten Pasquale Pericoli och Francesco Antonio Uttini, tros hon ha blivit engagerad för tillfälliga uppträdanden i Sverige årsskiftet 1752-53. Det italienska operasällskapet återkom enligt traditionellt uppgift 1754, men troligen 1755[1] till Sverige, och uppträdde sedan sommaren 1755 och sommaren 1757. De uppförde Il Re Pastore 1755 och L'Ercole cinese och L'Adriano in Siria 1757, av vilka den första blev en stor succé. Gruppen splittrades 1757; bland annat anställdes Croce som hovsångare. Hon framträdde också vid offentliga konserterRiddarhuset.

År 1772-1773, då Gustav III skulle organisera den svenska Operan och sökte efter vokalister, övervägdes hon som artist och uppbar då fortfarande statlig lön som hovstångerska: "På stat aflönades italienska sångerskorna Gallodier och Uttini, men deras år, deras figur, deras språk - allt talade mot dem. En Tyska, fru Keijserin, hvilken äfven var betald som sångerska, men i sin ungdom spelat en mycket angenämare roll, var 70 år gammal och otjänlig." [2]

Gift med Francesco Antonio Uttini i spanska legionens kapell i Stockholm 23 januari 1753. Mor till Adolpho Ludovico och Carlo Uttini.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gunhild Karle (2002). Kungl. Hovmusiken i Stockholm och dess utövare 1697-1771. Uppsala: TryckJouren. ISBN 91-631-2152-2 
  2. ^ Fredrik August Dahlgren: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. Theatrarnes personal 1773-1863. Med flera anteckningar. sid 50-51