Rosendals slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rosendals slott
Slott
Rosendals slott 2012
Rosendals slott 2012




Land  Sverige
Region Svealand
Kommun Stockholm
Ort Stockholm
Arkitekt Fredrik Blom
Färdigställande 1800-talet (nuvarande byggnad)
Rosendals slott i vinterskrud 2010
Rosendals slott i vinterskrud 2010

Koordinater: 59°19′43.98″N 18°7′2.33″Ö / 59.3288833°N 18.1173139°Ö / 59.3288833; 18.1173139

Rosendals slott var Karl XIV Johans lustslott och ligger på Djurgården i Stockholm.

Platsen var djurvaktarboställe och donerades av Gustav III till kammarjunkaren, sedermera ståthållaren Georg de Besche. På 1790-talet lät han uppföra en byggnad av trä på platsen. 1798 sålde han stället till grevinnan Charlotta Aurora De Geer. Därefter ägdes det av direktören Hans Niclas Schwan. Han överlät det till generalmajoren Louis Marie De Camps. Från honom köptes det av kronprins Karl Johan.

Rosendals slott omkring år 1900

Sedan den gamla huvudbyggnaden brunnit ned 1819, lät Karl Johan uppföra den nuvarande kungliga villan 1823-1826 (1827). Arkitekt var Fredrik Blom. Den byggnad som skapas ute på Rosendal var ett "monteringsfärdigt" trähus med 17 rum i två våningar. Slottet byggdes i färdiga sektioner som transporterades ut till Djurgården för att på plats resas och sammanfogas. Denna teknink hade Blom använt sig av redan 1818 i skapandet av Borgen på Gärdet men vid slottsbygget på Rosendal förstärktes fasaden ytterligare med putsat tegel. Byggnaden är ett bra exempel på svensk empirestil och den för Djurgården typiska "Djurgårdsempiren". Utanför norra fasaden placerades 1826 en väldig vas av garbergsgranit (även kallat granitell), 3 meter hög och 4 meter i diameter. Många tror felaktigt att vasen är utförd i porfyr, vilket inte stämmer. Vasen är dock gjord på Älvdalens porfyrverk.[1]

Slottets mest praktfulla rum är det centralt belägna Lanternin-rummet vars lanternin tydligt markerar slottets mitt. För rummens fasta dekorationer anlitades hovmålare Per Emanuel Limnell. Svenska möbler av bland annat Lorentz Wilhelm Lundelius kom att samsas med stormönstrade yllemattor tillverkade i Tournai och svenska sidentyger i starka färger. Alla rum i slottet fick i enlighet med tidens smak en färgkod. Konungens Salong kom exempelvis att kallas Röda Salongen och kronprinsens förmak det Blå och gula kabinettet. 1827 byggdes i anslutning till slottets västra kortsida en flygel för att inrymma en ny matsal. Denna matsalsflygel kom att inredas som ett tältrum med väggar och tak klädda i tyg.

Efter Karl XIV Johans död 1844 kom slottet att användas och förändras av kommande generationer. Exempelvis byggdes en veranda i två våningar på slottets norra sida. Oscar II lät inreda matsalsflygeln som vapensal och rummen dekorerades i enlighet med det sena artonhundratalets inredningsidéer. Dessa förändringar kom i stor utsträckning att avlägsnas när slottet öpnnade för allmänheten. På initiativ av Prins Eugen och under ledning av överintendent John Böttiger återskapades slottets interiörer inför öpnnadet av Rosendals slottsmuseum 1913. Slottet som sedan 1913 varit öppet för allmänheten under somrarna är ett museum över Karl XIV Johan och dennes tid. Museet visar 1820- och 1830-talets smak - den stilriktning som brukar kallas Karl-johansstilen. Till sevärdheterna hör biblioteket där Karl XIV Johans boksamling bevarats i orört skick och inredningen av Karl XIV Johans sängkammare som flyttades från Kungliga Slottet till Rosendal år 1913.

I slottets närhet finns "Drottningens paviljong" i öster som användes av drottning Desideria och senare drottning Sofia, Byggnaden även den i två våningar uppfördes innan huvudbyggnaden. Längre österut ligger Rosendals stall även det ritat av Blom. Rosendals trädgårdar och orangeriet från 1848 ligger strax väster om slottet.

Rosendals slott är idag ett statligt byggnadsminne och förvaltas av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Slottets lösa inventarier vårdas och underhålles av Kungliga Husgerådskammaren.


Panoramabild[redigera | redigera wikitext]

Rosendals slott våren 2012.
Rosendals slott våren 2012.


Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vahlne, Bo (2002). Rosendals slott : en kulturbild från Karl Johan-tiden : en portfölj med ritningar samt äldre och nytagna fotografier / sammanställda av Bo Vahlne ; [fotografer: Håkan Lind ...]. Stockholm : Kungl. Husgerådskammaren. ISBN 91-85726-90-7 
  • Rosendal 1 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
  1. ^ Bebyggelseregistret

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]