Rosenkavaljeren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Operor av Richard Strauss
Richard-Strauss.jpg
Richard Mayr som Baron Ochs. Målning av Anton Faistauer 1927.
Ernst Edler von Schuch dirigerar Rosenkavaljeren. Målning av Robert Sterl (1912).

Rosenkavaljeren (tyska: Der Rosenkavalier), opus 59, är en tysk opera (komedi för musik) i tre akter med musik av Richard Strauss. Libretto av Hugo von Hofmannsthal.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Operan är en av Strauss' populäraste och i den finns avsiktliga temperaments- och miljömässiga likheter med Mozarts Figaros bröllop. Det är den första Straussoperan med neoklassistisk form efter dennes tonalt raffinerade operaextravaganser Salome (1904-05) och Elektra (1906-08).

Rosenkavaljeren uppfördes första gången i Dresden 26 januari 1911 med Ernst Edler von Schuch som dirigent.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 20 april 1920 och den iscensattes åter med premiär den 27 februari 1959 och den 15 maj 1971.[1] Den sattes upp på Göteborgsoperan med premiär den 23 november 2002.[2]

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Fältmarskalkinnan, furstinnan Werdenberg, av Octavian kallad Marie Therese (sopran)
  • Baron Ochs av Lerchenau, kusin till Marskalkinnan (bas)
  • Greve Octavian Rofrano, kallad "Quinquin", en ung adelsman, (mezzosopran)
  • Herr von Faninal, Sophies far, nyadlad förmögen wienare (baryton)
  • Sophie, hans dotter (sopran)
  • Jungfru Marianne Leitmetzer, Sophies förkläde (mezzosopran)
  • Annina och Valzacci, ett intrigant par (alt respektive buffatenor)

En poliskommissarie, en notarie, en värdshusvärd, en sångare, en lärd, en flöjtist, en frisör, en modist, en djurhandlare, adliga änkor och barn, hovmästare, lakejer, kypare, bud, kökspersonal, gäster, musikanter, vakter och diverse utklädda personer.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Handlingen är förlagd till Wien 1750 under Maria Theresias första regeringsår. Marskalkinnan har en affär med den unge Octavian och när operan inleds möter man de två i en ståndsmässig bädd. Snart anländer Marskalkinnans burduse kusin Ochs och Octavian tvingas klä ut sig till en kammarflicka, "Mariandel", (kjolroll för en som redan spelar en byxroll!). Ochs berättar om sina planer att gifta sig med Sofie, vars fader nyligen adlats, och ber om förslag på en respektabel ung man som skulle överlämna förlovningspresenten, en silverros. Samtidigt flörtar Ochs närgånget med den utklädda kammarjungfrun. Marskalkinnan föreslår Octavian för uppdraget. När Octavian träffar Sofie vid det högtidliga överlämnandet, blir de två förälskade i varandra, och Ochs vulgära uppträdande ökar Sofies ovilja ytterligare. Ochs luras i en fälla, han bjuds in till ett möte med "Mariandel" som han förväntar sig vara ett litet snedsprång, som visar sig bli ett arrangerat upptåg för att misskreditera honom. Till slut får Octavian och Sofie varandra, och marskalkinnan ser slutet på sin affär och känner sig åldrande. Föreställningen varar omkring 3 timmar och 30 minuter.

Berömda sång- och orkesternummer[redigera | redigera wikitext]

  • Akt 1. Di rigori armato il seno contro amormi ribellai (Sångaren); "Marskalkinnans monolog" En annan liten flicka jag minnes; Ack tiden är ett underbart ting (Marskalkinnan).
  • Akt 2. "Presentationen av Silverrosen" (Sophie).
  • Akt 3. Har lovat mig själv att älska honom så uppriktigt och rent (Trio); Är det dröm? Kan jag tro därpå? (Marskalkinnan och Sophie).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Strauss, Richard; Zilliacus, Lasse; Hofmannsthal, Hugo von (1998). Rosenkavaljeren : operakomedi i tre akter. Operans textböcker, 0282-0420 ; 45. Stockholm: Operan. Libris 7756379. ISBN 91-86260-36-7 

Ljudinspelningar[redigera | redigera wikitext]

  • Strauss, Richard (2003). Der Rosenkavalier. Royal Swedish Opera archives ; 2. Stockholm: Caprice records. Libris 9186918 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  2. ^ GöteborgsOperan
  • Gammond, Peter (1982). Opera-handbok. Göteborg: Wezäta. sid. 185. Libris 7745312. ISBN 91-8507491-8 
  • Ralf, Klas (1955). Operakvällar : Röda volymen. Stockholm: Forum. sid. 83-[91].. Libris 8222030 
  • Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor och operetter. Bd 3. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. sid. [359]-374. Libris 420182 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hagman, Bertil (2007). ”Om Rosenkavaljeren”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern "2007/08:14,": sid. 9-24.  Libris 12480540
  • Nordström, Sixten (1995). Världens bästa operor : 29 operor som förtrollat världen : innehåll, historik, illustrationer från kända uppsättningar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. [241]-250. Libris 7282227. ISBN 91-46-16778-1 
  • ”Richard Strauss - en son av München”. Musikrevy (Svedala : Musikrevy, 1946-1994) "1992 (47),": sid. 19-33. 1992. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844.  Libris 2202357