Roskarl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Roskarl
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hane i häckningsdräkt.
Adult hane i häckningsdräkt.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Vadare
Charadrii
Familj Snäppor
Scolopacidae
Släkte Arenaria
Art Roskarl
A. interpres
Vetenskapligt namn
§ Arenaria interpres
Auktor Linné, 1758
Roskarl som ruggar till häckningsdräkt.
Roskarl som ruggar till häckningsdräkt.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Roskarl (Arenaria interpres) är en vadarfågel som tillhör familjen snäppor och som tillsammans med den nordamerikanska svart roskarl bildar släktet Arenaria.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Roskarlen är 22-24 centimeter lång och har ett vingspann på 43-49 centimeter. Den är kraftigt byggd med kort hals och kort stark näbb. I sommardräkt är den brokig med svartvitt huvud, rödbrun rygg, vit undersida och röda ben. Den enklare vinterdräkten är brun ovantill och vit undertill. Juvenilen är färgad ungefär som adult fågel i vinterdräkt. Utseendet är karaktäristiskt när den flyger, med vita fläckar på rygg, vingar och stjärt.

Locklätet är ett staccatoartat "tuck- tuck- tuck".

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Roskarlen har cirkumpolär utbredning och häckar runt om Arktis. Den flyttar mycket långt och övervintrar så långt söderut som på Sydafrikas och Australiens kuster. Den är därmed vanlig vid kuster nästan överallt i världen.

Man brukar dela upp roskarlen i två underarter:

I Europa har roskarlen ganska begränsad utbredning och häckar främst vid Norges atlantkust och vid Östersjöns kuster i Sverige, Finland och Estland.[2] Den häckade sällsynt vid Sveriges västkust fram till 1995 och den häckar sporadiskt vid Vänern.[2] Den flyttar med början i juli och ända fram till september i sydvästlig riktning till övervintringslokaler i norra och västra Afrika. Den återkommer till Norden i början av maj.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Den häckar i arktiska områden och lever nästan uteslutande vid kuster där den föredrar steniga stränder framför sandstränder. Roskarlen kan ofta ses tillsammans med skärsnäppor, och i Sverige oftast med måsar och tärnor.

Föda[redigera | redigera wikitext]

En flock med roskarlar i olika dräktstadier.

Roskarlen har en varierad diet som omfattar as, ägg och växtmaterial, men främst lever den av ryggradslösa djur. Insekter är en viktig näringskälla under häckningssässongen och den tar också kräftdjur, blötdjur och maskar. Den födosöker oftast i strandlinjen och ofta i flock. Den är stark och kan vända på stenar för att söka efter föda.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Ägg av roskarl.

Samma par brukar återvända till samma häckningsplats år efter år. Boet placeras ofta mitt inne i en mås- eller tärnkoloni. Ofta placeras det lite dolt i växtlighet eller bland stenar, men det kan också ligga helt öppet. Den lägger i genomsnitt 3-4 ägg, som ruvas av båda föräldrarna i drygt tre veckor. Ungarna lämnar boet snabbt efter kläckningen och blir flygfärdiga efter cirka tre veckor.

Roskarlen och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

På grund av sitt mycket stora utbredningsområde och population kategoriseras arten som livskraftig (LC) av IUCN.[1]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Beståndet i Sverige har minskat sedan 1970-talet och en kraftigt minskning har observerats på flera platser under 1990- och 2000-talet.[2] Det är osäkert varför men det beror säkert på flera samverkande faktorer.[2] En orsak kan vara att tillgången på öppna stränder utan växtlighet minskat när det blivit mindre vanligt att hålla betande djur i de skärgårdsmiljöer där roskarlen brukar häcka. En annan orsak kan vara klimatförändringar. Roskarl kategoriseras som sårbar (VU) i Sverige.[2]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vana att vända på stenar har givit dess namn på flera språk, till exempel steinvendernorska och turnstoneengelska. Det svenska namnet roskarl kommer av att fågeln är "rosig", det vill säga färggrann. Roskarl kallades förr i östra skärgården för wittring, i Kalmar för hötrick eller hötring, i norra Sverige för kutterutt och på samiska för goattekollas.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Texten baseras bland annat på en översättning av engelskspråkiga Wikipedias artikel Turnstones, läst 5 september 2005

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Arenaria interpres Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b c d e] ArtDatabanken, 2012
  3. ^ Sven Nilsson (1858) Foglarna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • ArtDatabanken (2012) Mikael Svensson 2001. Rev. Mikael Svenson 2005, Martin Tjernberg 2010. Arenaria Interpres,

Statens Lantbruksuniversitet 2012-01-11

  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 215-217. ISBN 91-1-913142-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]