Roskarl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Roskarl
Status i Sverige: Sårbar
Adult hane i häckningsdräkt
Adult hane i häckningsdräkt
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Vadare
Charadrii
Familj Snäppor
Scolopacidae
Släkte Arenaria
Art Roskarl
A. interpres
Vetenskapligt namn
§ Arenaria interpres
Auktor Linné, 1758
Roskarl som ruggar till häckningsdräkt
Roskarl som ruggar till häckningsdräkt
Hitta fler artiklar om djur med

Roskarl (Arenaria interpres) är en vadarfågel som tillhör familjen snäppor och som tillsammans med den nordamerikanska svart roskarl bildar släktet Arenaria.

Innehåll

[redigera] Utseende och läte

Roskarlen är 22-24 centimeter lång och har ett vingspann på 43-49 centimeter. Den är kraftigt byggd med kort hals och kort stark näbb. I sommardräkt är den brokig med svartvitt huvud, rödbrun rygg, vit undersida och röda ben. Den enklare vinterdräkten är brun ovantill och vit undertill. Ungfåglarna är färgade ungefär som vuxna fåglar i vinterdräkt. Utseendet är slående när den flyger, med vita fläckar på rygg, vingar och stjärt.

Locklätet är ett staccatoartat "tuck- tuck- tuck".

[redigera] Utbredning och taxonomi

Den har cirkumpolär utbredning och flyttar mycket långt, då den övervintrar så långt söderut som på Sydafrikas och Australiens kuster. Den är därmed vanlig vid kuster nästan överallt i världen.

Man brukar dela upp roskarlen i två taxa:

I Europa har roskarlen ganska begränsad omfattning och finns främst vid Norges atlantkust och vid Östersjöns kuster i Sverige, Finland och Estland. Den har även häckat vid Sveriges västkust, men sällsynt. Den flyttar med början i juli och ända fram till september i sydvästlig riktning till övervintringslokaler i norra och västra Afrika. Den återkommer till Norden i början av maj.

[redigera] Ekologi

[redigera] Biotop

Den häckar i arktiska områden och lever nästan uteslutande vid kuster där den föredrar steniga stränder framför sandstränder. Den kan ofta ses tillsammans med skärsnäppor, och i Sverige oftast med måsar och tärnor.

[redigera] Föda

En flock med roskarlar i olika dräktstadier

Roskarlen kan äta lite av varje. I Sverige ser man den oftast plocka upp insekter och andra smådjur vid strandlinjen, men i andra områden har den andra matvanor. Till skillnad från de flesta vadarfåglar kan den äta as, och man har observerat att roskarlar ätit allt från mänskliga kvarlevor till kokosnötter. Den är stark och kan vända på stenar för att söka efter ryggradslösa djur, som den äter.

[redigera] Häckning

Samma par brukar återvända till samma häckningsplats år efter år. Boet placeras ofta mitt inne i en mås- eller tärnkoloni. Oftast placeras det lite dolt i växtlighet eller bland stenar, men det kan också ligga helt öppet. Oftast läggs 3-4 ägg, som ruvas av båda föräldrarna i drygt tre veckor. Ungarna lämnar boet snabbt efter kläckningen och blir flygfärdiga efter cirka tre veckor.

[redigera] Status

[redigera] Sverige

Beståndet i Sverige har minskat kraftigt på senare år. Det är osäkert varför. En orsak kan vara att tillgången på öppna stränder utan växtlighet minskat när det blivit mindre vanligt att hålla betande djur i de skärgårdsmiljöer där roskarlen brukar häcka. En annan orsak kan vara klimatförändringar.

[redigera] Namn

Fågelns vana att vända på stenar har givit dess namn på flera språk, till exempel steinvendernorska och turnstoneengelska. Det svenska namnet roskarl kommer av att fågeln är "rosig", det vill säga färggrann.
Roskarl kallades förr i östra skärgården för wittring, i Kalmar för hötrick eller hötring, i norra Sverige för kutterutt och på samiska för goattekollas. (Sven Nilssons Foglarna 1858).

[redigera] Källor

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk