Roslagsbanan

Roslagsbanan
Text på tågsidan. Linjekarta i museivagn Bp 880 - SRJ
Allmänt
Plats	Stockholms län, Sverige
Sträcka	Linje 29 Stockholms östra - Näsbypark Linje 28 Stockholms östra - Österskär Linje 27 Stockholms östra - Kårsta (Tillfällig linje 28 under avstängningen 2017: Linje 27 Stockholms östra - Täby kyrkby
Antal passagerare	46 700/dag (2015)
Organisation
Invigd	1885
Ägare	Storstockholms Lokaltrafik
Infrastruktur­förvaltare	Storstockholms Lokaltrafik
Trafikoperatör	Arriva
Tekniska fakta
Längd	65 kilometer
Antal spår	Dubbelspår på sträckorna Stockholm Ö–Roslags Näsby–Viggbyholm, Rydbo–Åkersberga, Visinge–Täby kyrkby samt Kragstalund–Vallentuna, i övrigt enkelspår
Spårvidd	891 millimeter (smalspår)
Högsta hastighet	80 km/h
Elektrifierad	Påbörjad 1895 slutförd 1949
Matning	1500 V ls (kontaktledning)
Linjekarta Roslagsbanan efter 1972 km    56 Rimbo 1884-1981 50 Rö 1885–1981 48 Sparren 1885–1922 41,7 Kårsta  27  1885– 38,5 Ekskogen 1885– 34,6 Frösunda 1885– 28,8 Lindholmen 1885– 25,5 Molnby 1885– 24,1 Ormsta 22,7 Vallentuna 1885– 21,5 Bällsta 19,9 Kragstalund 1993– 19 Byle 1910–1993 18,8 Täby kyrkby(Täby) 1885– 14,2 Visinge 1986– 13,2 Ensta 1911– 11,9 Tibble 29,4 Österskär  28  1906– 28,6 Tunagård 1919– 27,2 Åkersberga 1901– Åkers kanal 25,5 Åkers Runö(Runö) 1901– 23,2 Täljö 1928– 20,0 Rydbo 1901– 15,6 Arninge 2021– 15,6 Hägernäs 14,3 Viggbyholm 1907– 13,1 Galoppfältet (Åkerby) 1913– 12,5 Täby centrum (Grindtorp) 1968– 11,0 Roslags Näsby 1885– 9,9 Enebyberg 1909– 8,3 Djursholms Ekeby 1885– 7,4 Bråvallavägen 11,7 Näsbypark  29  1937– 11,0 Näsby allé 1937– 10,2 Lahäll 1928– 8,5 Altorp 1910– 7,8 Östberga 1910– 7,2 Vendevägen(Parkvägen) 1910– 12,9 Svalnäs 12,1 Eddavägen 10,7 Vikingavägen 9,9 Djursholms Framnäsviken (Kohagsviken) 9,5 Germania 8,7 Restauranten 8,3 Djursholms Sveavägen 1890–1976 7,5 Bragevägen 1890–1976 6,7 Djursholms Ösby 1885– 5,6 Mörby 1890– 4,6 Stocksund 1996– 4,5 Stocksund 1885–1996 Sikrenotunneln(120 m) 1996– Stocksundsbron(210 m) Norrtäljevägen(390 m) Ålkistan 1885–1923 Ålkistebron 3,0 Frescati 1885–2009 2,5 Universitetet 2010– 1,7 Experimentalfältet/Universitetet –2009 Värtabanan ◄Överföringsvagn normalspår–1996 0,0 Stockholm Ö  27   28   29  1885– Källor

Roslagsbanan (RB) är en smalspårig järnväg i Stockholms nordöstra förorter och landsbygd, trafikerad av lokaltåg. Den är en del av den tidigare Stockholm-Roslagens järnvägar och den enda kvarvarande smalspåriga järnvägen i Sverige med reguljär tågtrafik. Spårvidden är 891 mm eller tre gamla svenska fot. Banan utgår från Stockholms östra station och delar sig på tre linjer: mot Kårsta, Österskär och Näsbypark. Den sammanlagda längden är 65 kilometer, det finns 38 stationer och järnvägen har cirka 46 700 påstigande resenärer per dygn (2015).

Huvudman och ägare är Storstockholms Lokaltrafik, SL, sedan 1972. Trafikutövare är sedan den 7 januari 2013 Arriva. Endast persontrafik förekommer på banan, denna körs med motorvagnståg av typ X10p, byggda 1988–1995. Tågen drivs av el via kontaktledning med 1 500 V likspänning.

Historik

Uppbyggnadsperiod

Den nuvarande Roslagsbanan består av den södra delen av det en gång så vidsträckta smalspåriga roslagsbanenätet. I slutet av 1800-talet startades bolagen Stockholm–Rimbo Järnväg (SRJ), Uppsala–Länna Järnväg (ULJ), Länna-Norrtälje Järnväg och Dannemora–Hargs Järnväg (DHJ). Med tiden kom SRJ att köpa upp alla övriga bolagen och man bytte namn till Stockholm–Roslagens Järnvägar, vilket järnvägarna redan kallades av många. 1951 förstatligades SRJ och DHJ (Dannemora–Hargs Järnväg) som i sig upptagit de övriga bolagen. De drevs vidare som dotterbolag innan de 1959 helt införlivades i Statens Järnvägar (SJ). När Roslagsbanenätet var som störst omfattade det 325,5 kilometer järnväg – fem gånger så långt som dagens Roslagsbana.

Spårvägen i Stocksund

Långängstorp med spårvagnen "Lådan".

År 1911 öppnade SRJ en spårvägslinje mellan Stocksunds station och Långängstorp (ursprungligt namn Långängen). Banan trafikerades oftast med en ensam vagn, kallad "Lådan". Linjen hade till en början normalspår (1435 mm) och fungerade som en matarlinje till det övriga linjenätet. Avsikten var att denna linje skulle varit början till ett planerat större spårvägsnät i Stocksund, Djursholm och Danderyd och i förlängningen möjligen dessutom anslutas till Stockholms spårvägar. Inget av detta förverkligades någonsin.

SRJ valde i stället år 1934 införliva banan i sitt övriga linjenät och byggde därför om den till smalspår som Djursholmsbanan, 891 mm.(försmalning av spårvidd är en ytterst ovanlig åtgärd). De teakklädda spårvagnarna kunde därigenom ersättas med smalspåriga vagnar ur den normala vagnparken för Djursholmsbanorna. Spårvägen byggdes alltså om till järnväg. Efter att ha förstatligats år 1959 nedlades linjen av SJ år 1966.

Nedläggningar, ägarbyte och upprustning

Stocksunds stationshus invigdes 1905 och stationen där lades ner 1996. Byggnaden ritades av Sigge Cronstedt och är idag k-märkt.

I slutet av 1960-talet ville SJ lägga ner allt smalspår, inklusive Roslagsbanan. Busstrafik sågs som framtiden. Motorvägen genom Danderyd och Täby (öppnad 1957) och det ökande bilinnehavet (och delvis även SJ:s egna bussar) utgjorde stark konkurrens till tågen. 1969 togs beslut om nedläggning av tågtrafiken på sträckan Rimbo–Norrtälje, en linje som varit vältrafikerad bara några år tidigare. Bussarna gick enligt den nominella tidtabellen snabbare än tågen Stockholm–Norrtälje.

Stockholms läns landsting, som något tidigare fått ansvar för all lokal kollektivtrafik, gick då in och köpte trafik av SJ på bannätet söder om Rimbo. Den 1 januari 1972 köpte SL ut dessa sträckor med ambitionen att driva dem i egen regi i fem år och sedan lägga ned, eftersom tunnelbanan då skulle vara utbyggd till Täby centrum. Resten av trafiken skulle ersättas med bussar. Täbyborna ville dock inte ha tunnelbana, utan föredrog att ha Roslagsbanan kvar. Men banan och tågen var slitna och striderna om Roslagsbanan blev många. Nedläggningshotet hängde nästan konstant över banan under 1970- och 1980-talen. Efter en folkomröstning som hölls den 23 mars 1980 i Vallentuna och Täby kommuner beslutades slutligen att banan skulle behållas och rustas upp. Så har också skett, bland annat har nya fordon (X10p) köpts in, signalsystemet bytts ut och spåret rustats upp på större delen av banan. Dessutom har fyra nya dubbelspårssträckor byggts: En ny bro över Stocksundet (den gamla bron var enkelspårig) med ny station i Stocksund, sträckan Roslags Näsby–Galoppfältet samt senare Galoppfältet-Viggbyholm och Åkersberga-Åkers Runö.

Alla delar av banan överlevde dock inte sedan SL tagit över. Den trafiksvaga linjen Djursholms Ösby–Eddavägen lades ner 1976, och sträckan Kårsta–(Sparren)–Rö–Rimbo slutade trafikeras i januari 1981 och revs upp 1982. Planen var egentligen att hela sträckan Lindholmen–Rimbo skulle läggas ner på samma gång, men eftersom vägarna söder om Kårsta var för dåliga för att klara busstrafik fick denna del av banan ligga kvar tills vägarna rustats upp. Nedläggningen av sträckan Lindholmen–Kårsta genomfördes dock aldrig eftersom landstinget senare beslutade om upprustning av hela banan. Man tog även principbeslut om att återuppbygga banan till Rimbo,^{[källa behövs]} men SL förklarade under det samrådsförfarande rörande dubbelspår som pågick under 2009 att det inte är en aktuell fråga.

Kvarvarande linjer i norr

• Uppsala–Länna–Faringe (öppnad 1876 till Länna, 1884 till Faringe; museijärnväg från 1976, se Upsala-Lenna Jernväg)
• Dannemora–Gimo–Hargshamn–Hallstavik (Dannemora–Hargshamn öppnad 1878, breddad till normalspår på 1970-talet och utbyggd till Hallstavik 1977; endast godstrafik)

Nedlagda linjer

• Länna-Rimbo-Norrtälje (öppnad 1884, Rimbo-Norrtälje nedlagd 1969 och uppriven 1970, persontrafik mot Uppsala Ö nedlagd 1967, godstrafik mot Uppsala Ö nedlagd 1977, spåret Rimbo-Faringe upprivet 1978, spåret Uppsala Ö-Faringe museijärnväg från 1977)
• Rimbo-Hallstavik (öppnad till Häverösund 1898 och till Hallstavik 1915, persontrafik nedlagd 1966, godstrafik nedlagd 1977, uppriven 1978)
• Dannemora-Hargshamn (öppnad 1878, persontrafik nedlagd Dannemora-Österbybruk 1953 och hela banan 1960, breddad till normalspår 1960-1970, nytt normalspår Hargshamn-Hallstavik 1977)
• Knaby-Ramhäll (1878-1959, uppriven 1959)
• Risinge-Norrvällen (1917-1951, uppriven 1955)
• Norrmon-Lövstabruk (öppnad 1926, sista kilometern byggdes aldrig eftersom Lövstabruk blev nedlagt tidigare samma år, nedlagd 1952-1954, uppriven 1956-1957)
• Faringe-Gimo (öppnad 1921, nedlagd Faringe-Alunda 1960 (uppriven 1972), Alunda-Gimo 1970 (uppriven 1971))
• Kårsta-Rimbo (1885–1981, uppriven 1982)
• Stocksund-Långängen (1915 normalspårig spårväg, ombyggd till smalspår 1934, nedlagd 1966, uppriven 1967)
• Stockholm östra stn-Engelbrektsplan (1895–1960, uppriven 1963)
• Djursholms Ösby-Framnäsviken-Eddavägen-Svalnäs (öppnad till Framnäsviken 1890, till Eddavägen 1901, till Svalnäs 1912, nedlagd och uppriven Eddavägen-Svalnäs 1934, resten nedlagd 1976 och uppriven 1977)

Linjer med tabellnummer 1951

• Linje 90: Stockholm-Rimbo-Hallstavik*
• Linje 90a: Stockholm-Roslags Näsby-Lindholmen
• Linje 91: Stockholm-Rimbo-Norrtälje*
• Linje 92: Rimbo-Faringe-Uppsala
• Linje 92a: Faringe-Gimo
• Linje 92b: Dannemora-Hargshamn
• Linje 93: Stockholm-Roslags Näsby-Österskär
• Linje 94: Stockholm-Djursholms Ösby-Näsbypark/Eddavägen samt Stocksund-Långängstorp

 *Bytte senare plats.

Linjesträckningar

Geografiskt korrekt linjekarta över Roslagsbanan.

• Stockholms östra–Djursholms Ösby–Roslags Näsby–Täby kyrkby–Vallentuna-Lindholmen–Kårsta (öppnad 1885)
• Stockholms östra–Djursholms Ösby–Roslags Näsby–Täby centrum–Rydbo–Åkersberga–Österskär (öppnad 1901 till Åkersberga, 1906 till Österskär)
• Stockholms östra–Djursholms Ösby-Altorp–Näsbypark (öppnad 1928 till Lahäll, 1937 till Näsbypark)

Linje	Sträcka	Öppnad	Längd	Stationer
L27	Stockholm Ö – Kårsta	1885	42	18
L28	Stockholm Ö – Österskär	1906	29,5	18
L29	Stockholm Ö – Näsbypark	1937	11,5	11
Totalt			65 km	38

I Samtrafikens tågtidtabeller har Roslagsbanans linjer numren 121-Kårsta, 122-Österskär och 123-Näsbypark

Banan är dubbelspårig mellan Stockholms östra och Viggbyholm samt mellan Rydbo och Åkersberga på Österskärsgrenen. På Kårstalinjen är det dubbelspår mellan Roslags Näsby och Täby Kyrkby samt mellan Kragstalund och Vallentuna. I övrigt är banan enkelspårig. Det finns mötesmöjlighet på ett antal stationer längs enkelspårsdelarna, nämligen Altorp, Hägernäs, Rydbo, Österskär, Täby kyrkby, Kragstalund, Vallentuna, Ormsta, Lindholmen och Kårsta.

Trafikering

I lågtrafik är grundutbudet kvartstrafik på sträckorna Stockholm Ö–Ormsta och Stockholm Ö–Åkersberga. Näsbyparkslinjen har halvtimmestrafik. I högtrafik går det fler tåg; under eftermiddagsrusningen avgår 15 tåg i timmen från Stockholm Ö – tre tåg mot Näsbypark, sex tåg mot Österskär och sex tåg mot Lindholmen/Kårsta. I genomsnitt reser cirka 46 700 personer med Roslagsbanan varje vardag (2015).

Från och med december 2013 kan Arriva komma att ersätta viss tågtrafik med buss på kvällar och helger, vilket möjliggjorts genom en särskild klausul i avtalet med SL.

Fordonspark

Nuvarande fordonspark

X10p i Stockholm på Östra station kopplad med UBp och UBxp.

X10p vid Altorp.

Upprustad UBXp vid Östberga.

Förarplatsen i en X10p (A-ände).

Fordonen är tillverkade av ABB Railcar (numera Bombardier). De är levererade åren 1988–95. Vagnarna ägs av SL och underhålls av Arriva och Caretia. Tågen är kopplade om tre vagnar med manövervagn UBxp i söder, mellanvagn UBp och motorvagn X10p i norr. Under högtrafik går vissa tåg med sex vagnar.

• Motorvagn X10p Antal fordon: 35, Antal sittplatser: 72, Längd: 19,9 m, vikt: 27,7 ton, Motoreffekt: 400 kW, axelföljd: BoBo, Sth: 80 km/h
• Manövervagn UBxp Antal fordon: 34, Antal sittplatser: 76, längd: 19,9 m, vikt: 16,3 ton
• Mellanvagn UBp Antal fordon: 32, Antal sittplatser: 66 (före ombyggnad 80), Längd: 19,9 m, vikt: 16 ton

Ombyggnad

Då vagnarnas smala och höga insteg inneburit svårigheter för rörelsehindrade, barnvagnar och rullstolar att komma ombord, påbörjades ett ombyggnadsprogram under år 2012. Företaget Euromaint Rail har fått i uppdrag att bygga om de 101 vagnarna under fyra år. Ordern är värd 400 miljoner kronor (april 2010) och innebär bland annat att de 32 mellanvagnarna får ett nytt mittparti med ny dörr och sänkt golv till plattformshöjd för att underlätta för funktionshindrade. Alla vagnar får ny inredning liknande pendeltågens och åtgärder för att förbättra driftsäkerheten.

Roslagsbanan går genom tätbebyggda villaområden och en del boende längs banan upplever tågen som störande. SL experimenterade med nya kåpor (”kjolar”) runt hjulen mellan våren 2008 och våren 2010 för att minska buller. Försöket föll dock inte väl ut eftersom kåporna slog i stödräler i växlar. I stället beslutades om utbyggnad av bullerskärmar i armerad betong, som i dag finns längs flera sträckor som går genom tättbebyggda områden, bl.a. Djursholm och Åkersberga.

Modern vagninteriör, X10p

• 
• 
• 
• 

Den äldre fordonsparken

Se Roslagsbanans Veterantågsförening.

Framtida fordon

SL beslutade i augusti 2016 att köpa 22 tåg från Stadler, som ska kallas X15p. De ska bli 60 meter långa med tre vagnar och få en max hastighet på 100 km/h. Det finns en option (möjlighet i kontraktet) att köpa ytterligare 45 tåg till fastställt pris.

Pågående utbyggnad

Nya Stocksundsbron. Nya Stocksunds station skymtar på andra sidan tunneln.

Under 2007 beslöt SL:s styrelse att bygga fler dubbelspår på banan, nämligen sammanhängande dubbelspår fram till Åkersberga respektive Lindholmen. I maj 2013 bantades utbyggnaden i ett första skede, med beslutet att tills vidare behålla enkelspår på delsträckorna Viggbyholm - Hägernäs, Arninge - Rydbo, samt norr om Vallentuna. I Frösunda på Kårstagrenen planeras en ny mötesstation.

För att öka kapaciteten på banan har de tidigare hållplatserna Universitetet och Frescati lagts ned och ersatts av en ny station Universitetet. Den nya stationen ligger cirka 500 meter norr om den gamla, i höjd med tunnelbanestationen Universitetet. På så sätt har också tillgängligheten till tunnelbanan och delar av universitetsområdet ökat. Stationen, som invigdes 7 januari 2010, är påkostad för att passa in i Kungliga Nationalstadsparken, med sidoplattformar och hissar. En ny gångväg har anlagts till Bergianska trädgården för att underlätta för de resenärer som tidigare använde Frescati hållplats. Även signalsystemet på sträckan har optimerats för att medge tätare tågtrafik.

I november 2015 blev SL:s ombyggnad av station Stockholms Östra färdigställd och öppnad för resenärer. Ombyggnaden, som tog ett halvår, innebar ökad tillgänglighet, fler växlar och att nivåskillnaden mellan spår 1-6 och 7 försvann. Även värmeslingor och ny belysning & skyltning upprättades.

Österskärsgrenen

På Österskärsgrenen har dubbelspår byggts ut Galoppfältet–Viggbyholm 2010, i samband med att en planskild korsning med Bergtorpsvägen anlades. 2010 färdigställdes dubbelspår Åkers Runö–Åkersberga och i februari 2015 blev det även dubbelspår på sträckan Rydbo–Åkers Runö. Från juni 2017 till december 2017 byggs dubbelspår Hägernäs–Ullna kvarnväg, och i samband med det påbörjas arbetet med en station vid Arninge (öppnas 2020).^{[Uppdatering behövs]}  Banan flyttas västerut och kommer att gå närmare E18.

Sträckorna Viggbyholm–Hägernäs och Ullna kvarnväg–Rydbo kommer att förbli enkelspåriga tills vidare, vilket beslutades i maj 2013. Sträckan Åkersberga–Tunagård–Österskär kommer att förbli enkelspårig även på längre sikt.

Kårstagrenen

På Kårstagrenen har en mötesstation anlagts i Kragstalund 2010. Under hösten 2014 anlades dubbelspår Visinge–Täby kyrkby och Kragstalund–Vallentuna, och under våren 2017 anlades dubbelspår på sträckan Roslags Näsby–Visinge (trafikstart augusti 2017). Därutöver är det beslutat att dubbelspår ska anläggas på sträckan Täby kyrkby–Kragstalund.

Sträckan Vallentuna–Lindholmen kommer att förbli enkelspårig tills vidare, vilket beslutades i maj 2013. Sträckan Lindholmen–Kårsta kommer att förbli enkelspårig även på längre sikt. Dock kommer mötesspår att anläggas vid Molnbydepåns norra anslutning samt i Frösunda.

Framtid

SL studerar förlängningar av Roslagsbanan mot T-Centralen, Arlanda flygplats och Rimbo. 30 mars 2017 meddelade Sverigeförhandlingen att förlängning till Odenplan och T-Centralen, samt nerläggning av Östra Station, har beslutats.

Under 2000-talets första årtionde har det diskuterats att komplettera Roslagsbanan med en ny järnväg kallad Roslagspilen (Stockholm–)Solna–Danderyd–Täby–Arninge, med eventuell förlängning Åkersberga–Norrtälje, för pendeltågstrafik. Tågen liknar andra pendeltåg och passerar Stockholms central. En sådan järnväg kan byggas först efter det att Citybanan är byggd och kan bli klar tidigast 2020, troligare 2030. Enligt förslaget skulle Roslagsbanan bli kvar. Om sträckan Arninge–Åkersberga byggs, kommer emellertid motsvarande sträcka på Roslagsbanan troligtvis att läggas ned.^{[källa behövs]}

Som ett av utredningsalternativen för järnvägen i Roslagen finns dock ett alternativ där man ökar hastigheten på banan till 120 km/h och kör väsentligt längre tåg än idag. På så sätt vore det möjligt att få en transportkapacitet liknande pendeltågens. Nya fordon behövs för det då X10p har max 80 km/h. En nedläggning av mindre stationer och/eller hållplatser förefaller även sannolik i ett sådant koncept.^{[källa behövs]}

Banans ställning är dock säkrad då befolkningsutvecklingen i nordostsektorn gjort att både tåg och bussar behövs för att klara transportbehovet.^{[källa behövs]}

Banverket har gjort en förstudie där man bedömt sju olika alternativ:

• 1. Allmän förbättring av Roslagsbanan
• 2. Alternativ 1, plus en tunnel från Östra station till i närheten av T-Centralen.
• 3–5: Pendeltågslinje från Solna station till tre olika slutstationer, Täby, Åkersberga, Norrtälje.
• 6: En förlängning av röda tunnelbanan från Mörby centrum till Täby/Arninge
• 7: En förgrening av gröna tunnelbanan från Odenplan via Hagastaden och Solna station till Täby/Arninge. En del av denna sträcka motsvarar den nu planerade Gula linjen.

Alternativen innebär bibehållande av hela Roslagsbanan, utom alternativen fyra och fem som innebär omvandling av Roslagsbanans del Roslags Näsby – Åkersberga till normalspårig järnväg för pendeltåg.

Dessutom har SL under 2010-2012 genomfört en förstudie för en utbyggnad av Roslagsbanan, från Molnby till Arlanda flygplats. Resan från Stockholms östra till Arlanda flygplats beräknas efter en eventuell utbyggnad ta knappt 45 minuter.^{[källa behövs]}

SL planerar också att köpa in fler fordon av en modernare typ som ska komplettera den befintliga fordonsflottan. De nya tågen är tänkta att sättas i trafik till 2018.

Bildgalleri

• 
  Ett X10p-tåg på Kårsta station oktober 2012.
• 
  Roslagsbanan på nya Stocksundsbron.
• 
  X10p på Stockholms östra.
• 
  X10p vid Rydbo.
• 
  Stockholms östra från Drottning Kristinas väg.
• 
  Bangården på Östra station.
• 
  Roslagsbanans ändstation i Österskär.
• 
  Djursholms Ösby station på Roslagsbanan, mars 2010.

Se även

• Mörby verkstäder
• Roslagsbanans Veterantågsförening (RBV)
• Lokaltåg
• Saltsjöbanan

Referenser

Tryckta källor

• Danneskog, Owe; Granström, Lars (2010). Järnvägsminnen. 10, Norra Roslagsbanan. TNF bok ; 90. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 11733590. ISBN 978-91-86275-25-9 
• Svallhammar, Stig (2002). Skendöd i Roslagen: Roslagsbanan som statsägd järnväg i en tid av snabba förändringar. Malmö: Stenvall. Libris 8462657. ISBN 91-7266-154-2 

Vidare läsning

• Dahlgren, Peter; Thorén Roger, Karlsson Roine (1980). Roslagsbanan : resa genom ett sekel. Norrtälje: Norrtelje tidning. Libris 244423 
• Harlén, Hans (2016). Roslagsbanan. TNF-bok ; 216. Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget. Libris 19916478. ISBN 9789187695483 
• Hedlund, Tom; Palme, Ulrika (1984). Roslagsbanan : en levande 100-åring. Stockholm: Carlsson. Libris 7665630. ISBN 91-7798-017-4 
• Jarneberg, Eric; Ekström, Gert (1985). Roslagsbanan och bygden : 1885-1985. Täby hembygdsförenings skriftserie, 0492-1259 ; 19Stockholms läns hembygdsförbunds skriftserie, 0348-4750 ; 10. Stockholm: Stockholms läns hembygdsförb. Libris 7752285. ISBN 91-85760-10-2 
• Kjellvard, Henry (1948). 50 år vid Roslagsbanan : avdelning 2 av Svenska järnvägsmannaförbundet 1898-1948  : [Stockholm]. Stockholm: Arbetarnes tr. Libris 1417605 
• Kolb, Karolina (1993). Stationshus utmed Roslagsbanan. Uppsatser i konstvetenskap (60 resp 80 poäng), 99-1999103-1 ; 1993/94 :4. Stockholm: Stockholms universitet, Konstvetenskapliga institutionen. Libris 1959705 
• Möte med tiden : en fotografisk dokumentation sommaren 1992. Stockholm: SL tåg. 1994. Libris 1960233 
• Roslagsbanan 100 år. Malmö: Stenvall (distr.). 1985. Libris 7630187. ISBN 91-7266-087-2 
• Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag : 1885-1935  : data och händelser från 50-årsperioden 1885-1935. Stockholm: Idun. 1936. Libris 1379095 
• 25 år på Roslagsbanan : några glimtar från Roslagsbanan som landstingsägd järnväg  : [ett kvarts sekel i landstingets tjänst, 1972-1997]  : [en minnesskrift ...]. Stockholm: SL tåg. 1997. Libris 7452557. ISBN 91-630-6245-3 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Roslagsbanan.
  Bilder & media
• Länstrafikbolaget SL
• SL Tidtabeller
• Roslagsbanans Veterantågsförening (RBV)
• Upsala-Lenna Jernväg, museijärnvägens webbplats
• Spårvägen i Stocksund (.pdf)
• SL om dubbelspårsutbyggnad
• Dubbelspår Rydbo-Åkers Runö