Rostov-na-Donu
| Rostov-na-Donu (Тула) | |||
| Stad | |||
 Vy över Rostov-na-Donu.
|
|||
|
|||
| Land |  Ryssland |
||
|---|---|---|---|
| Federalt distrikt | Södra federala distriktet | ||
| Oblast | Rostov oblast | ||
| Flod | Don | ||
| Koordinater | 47°14′00″N 39°43′00″Ö / 47.23333°N 39.71667°V | ||
| Area | 348,50 km²[1] | ||
| Folkmängd | 1 096 448 (1 januari 2012)[2] | ||
| Befolkningstäthet | 3 146 invånare/km² | ||
| Grundad | 1749 | ||
| Borgmästare | Mikhail Chernyshyov | ||
| Tidszon | UTC (UTC+4) | ||
| Postnummer | 344000-344999 | ||
| Riktnummer | +7 863 | ||
  |
|||
| Webbplats: Rostov-na-Donus officiella webbplats | |||
Rostov-na-Donu (ryska: Ростов-на-Дону), ibland Rostov vid Don på svenska, är en stad i sydvästra Ryssland nära gränsen till Ukraina med cirka 1,1 miljon invånare. Staden ligger vid floden Don, 45 kilometer från dennas utlopp i Taganrogviken i Azovska sjön. Den är huvudort i Rostov oblast. Nära Rostov-na-Donu ligger städerna Novotjerkassk (åt nordöst), Azov (åt sydväst, nedströms Don, nära utloppet) och Taganrog (västerut, vid Taganrogviken).
Staden är ett av de största industriella, jordbruks-, vetenskapliga och kulturella centra i södra Ryssland. Rostov-na-Donu är ett viktigt transportnav och har en betydande hamn vid Don. Bland näringar märks kemisk, jordbruks-, textil- och livsmedelsindustri samt oljeraffinaderi. Staden har flera universitet, det äldsta grundat 1869.
Orten grundades 1749 som en tullstation. Den befästes snabbt och utvecklades till ett betydande fort, uppkallat efter Dmitrij Rostovskij år 1761. Den fick stadsrättigheter 1796.
Sport[redigera]
Det lokala fotbollslaget FC Rostov kommer härifrån. De spelar i den ryska högstaligan, Ryska Premier League. De är ofta i den högsta divisionen men de har aldrig vunnit den.
Stadsdistrikt[redigera]
Rostov-na-Donu är indelad i åtta stadsdistrikt.
| Stadsdistrikt | Invånarantal 9 oktober 2002[3] | Invånarantal 14 oktober 2010[4] | Invånarantal 1 januari 2012[2] |
|---|---|---|---|
| Kirovskij | 69 024 | 65 987 | 65 681 |
| Leninskij | 81 827 | 78 446 | 79 406 |
| Oktiabrskij | 153 652 | 160 591 | 163 706 |
| Pervomajskij | 166 639 | 175 822 | 177 819 |
| Proletarskij | 132 276 | 122 174 | 121 450 |
| Sovetskij | 166 194 | 170 279 | 173 357 |
| Vorosjilovskij | 203 356 | 212 848 | 212 709 |
| Zjeleznodorozjnyj | 95 299 | 103 114 | 102 320 |
| TOTALT | 1 068 267 | 1 089 261 | 1 096 448 |
Källor[redigera]
- ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Databas över ryska administrativa enheter. Läst 29 augusti 2010.
- ^ [a b] Численность населения Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2012 года (komprimerad fil, .rar) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2012. Läst 16 december 2012.
- ^ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 29 augusti 2010.
- ^ ЧИСЛЕННОСТЬ НАСЕЛЕНИЯ РОССИИ, ФЕДЕРАЛЬНЫХ ОКРУГОВ, СУБЪЕКТОВ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ, РАЙОНОВ, ГОРОДСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ, СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ – РАЙОННЫХ ЦЕНТРОВ И СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ С НАСЕЛЕНИЕМ 3 ТЫСЯЧИ ЧЕЛОВЕК И БОЛЕЕ (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter samt alla samhällen med över 3 000 invånare vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 16 december 2012.
|
|||||
