Rotebro
| Rotebro | |
| Del av tätorten Stockholm | |
 Rotebro centrum
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Sollentuna kommun |
| Koordinater | 59°28′35″N 17°54′50″Ö / 59.47639°N 17.91389°Ö |
| Folkmängd | 8 802 (2011) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Sollentuna |
| Postnummer | 192 XX |
| Riktnummer | 08 |
| Geonames | 2681414 |
  Rotebros läge i Stockholms län
| |
 | |
| Wikimedia Commons: Rotebro | |
Rotebro är en kommundel i Sollentuna kommun, Stockholms län och en del av tätorten Stockholm. Kommundelen är indelad i de namnsatta områdena Rotebro centrum, Rotsunda, Rotsunda gård, Gillbo, Gillberga och Rotebro industriområde.[2]
Historik
Jästfabriken flyttade hit på 1890-talet från Alkärret vid Brunnsviken. Tidigare var Wesströms verktygsfabrik vid Norrvikens strand och Goljes gummeringsfabrik på Ebba Brahes Väg viktiga industrier i Rotebro.
Namnen Rotebro och Rotsunda härrör från att här fanns en bro över ett sund i Jutekärret, numera Edsån. Detta var en samlingsplats vid orostider då den militära "roten" kallades in. Ån förbinder Edssjön med sjön Norrviken. Ån är i nuläget egentligen en grävd kanal genom det gamla Jutekärret, som torrlades i samband med att Norrviken sänktes i mitten av 1800-talet, för att komma åt åkermark. Strax norr om ån finns kullen med fornborgen som minner om slaget vid Rotebro, där Sten Sture den äldre slogs mot danskarna. Vid bron över ån låg en gästgivargård från 1600-talet, som den 18 september 1971[3] brann i vådeld en kort tid efter att kommunen beslutat att bevara den som konsthantverksgård. Rotebro gästgivargård är även känd från målningen Grindslanten.
Fram till 1970-talet låg en stor soptipp norr om Rotebro. Bland annat är stora delar av överskottsmateriel från Solna Centrum tippat där.[källa behövs]
Innan Obs! (numera Coop Extra) öppnade 1967 fanns det ett stort utbud av mindre affärer i Rotebro, som cykelhandel, järnhandel, fiskaffär, kiosk, två sybehörsaffärer, matvaruaffär och skomakare. Samtliga föll för konkurrensen. Wikanders sybehörsaffär höll ut längst och fanns kvar till mitten av 80-talet. Många av de tidigare företagarna slutade sin yrkeskarriär som anställda på Obs!
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Rotebro 1950–1970[4][5][6][7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 808 | ## | ||
| 1960 | 2 597 | 206 | ||
| 1965 | 3 757 | 223 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Sollentuna 1970.
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Samhället
Rotebro delas av järnvägen i två delar, Rotsunda och Gillbo.
Invid stationen ligger Rotebro centrum, ett bygge från 1970-talet, kompletterat med bostadshus från omkring 2000. Där finns bland annat grillkiosk, livsmedelsbutik, restaurang, bank, musikaffär och tandläkare. Alldeles bakom Centrum ligger Mikaelskolan, Futuraskolan Hertig Karl och Brageskolan (Tal och språkcentrum) i nedlagda Rotebroskolans lokaler. Längre upp i Gillbo finns Gillboskolan sedan början av 1900-talet, men som under åren byggts ut och idag är en av kommunens största skolor.
Tre golfbanor finns: Svartinge Golf AB (endast öppen för medlemmar och deras gäster), Rotebro Golf pay&play och Sollentuna GK:s golfbana. På vintern dras skidspår upp på samtliga tre banor till en sammanlagd längd av cirka 15 kilometer. Idrottsalliansen Rotebro IS har tre underföreningar för respektive fotboll, innebandy och orientering.
I den norra delen av Rotebro ligger ett bostadsområde som heter Hollywood, med adresserna Hollywoodvägen, Chaplins gränd och Holmbodavägen. Namnet härstammar från det att Svensk Filmindustri hade lokaler här innan bostadsområdet byggdes. SF har fortfarande sitt arkiv i lokaler i området. [8]
Kollektivtrafik
Rotebro har en station på Stockholms pendeltågsnät, se Rotebro (pendeltågsstation)
Se även
Referenser
- ^ ”Sollentunajournalen”. http://www.sollentunajournalen.se/lokalt/journalen/2004/nr1-04/rotebro.htm.
- ^ ”Kommundelar och namnsatta områden i Sollentuna kommun”. Sollentuna kommun. http://www.sollentuna.se/Documents/bostad_miljo/M%C3%A4t%20och%20kart/Kommundelskarta/Kommundelar%20med%20namnsatta%20omr%C3%A5den%20A3.pdf. Läst 25 november 2012.
- ^ Göransson: Det gamla Rotebro; Sollentuna Hembygdsförening 1985
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 188. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 9
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 9
- ^ se på hitta.se
Externa länkar
- Rotebro i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
Wikimedia Commons har media som rör Rotebro.
| |||||||||||||
