Rotticka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rotticka
Heterobasidion annosum - Lindsey.jpg
Systematik
Rike Svampar
Fungi
Division Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Russulales
Familj Bondarzewiaceae
Släkte Heterobasidion
Art Rotticka
Heterobasidion annosum
Vetenskapligt namn
§ Heterobasidion annosum
Auktor (Fr.) Bref. 1888
Synonymer
Heterobasidion cryptarum (Bull.) Rauschert 1990[1]
Spiniger meineckellus (A.J. Olson) Stalpers 1974[2]
Oedocephalum meineckellus (A.J. Olson) Donk 1971[3]
Heterobasidion annosum f. makraulos (Rostk.) Domanski, Orlos & Skirg. 1967[4]
Heterobasidion annosum f. cryptarum (Bull.) Domanski, Orlos & Skirg. 1967[5]
Cunninghamella meineckella A.J. Olson 1941[6]
Fomes annosus f. cryptarum (Bull.) Bondartsev 1935[7]
Polyporus marginatoides E.H.L. Krause 1928[8]
Ungulina annosa f. cryptarum (Bull.) Bourdot & Galzin 1925[9]
Ungulina annosa f. makraulos (Rostk.) Bourdot & Galzin 1925[9]
Polyporus fuscus (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925[10]
Spongioides cryptarum (Bull.) Lázaro Ibiza 1916[11]
Polystictoides fuscus Lázaro Ibiza 1916[12]
Friesia annosa (Fr.) Lázaro Ibiza 1916[13]
Polystictus cryptarum (Bull.) W.G. Sm. 1908[14]
Ungulina annosa (Fr.) Pat. 1900[15]
Scindalma cryptarum (Bull.) Kuntze 1898[16]
Pycnoporus annosus (Fr.) P. Karst. 1898[17]
Scindalma annosum (Fr.) Kuntze 1898[16]
Polyporus irregularis Underw. 1897[18]
Placodes annosus (Fr.) Quél. 1888[19]
Fomes cryptarum (Bull.) Sacc. 1888[20]
Poria makraulos (Rostk.) Quél. 1886[21]
Fomes annosus (Fr.) Cooke 1885[22]
Physisporus makraulos (Rostk.) P. Karst. 1882[23]
Fomitopsis annosa (Fr.) P. Karst. 1881[24]
Trametes radiciperda R. Hartig 1874[25]
Trametes annosa (Fr.) G.H. Otth 1863[26]
Polyporus makraulos Rostk. 1838[27]
Polyporus annosus var. subpileatus (Weinm.) Fr. 1838[28]
Polyporus scoticus Klotzsch 1836[29]
Boletus annosus (Fr.) Spreng. 1827[26]
Polyporus subpileatus Weinm. 1826[30]
Polyporus cryptarum (Bull.) Fr. 1821[31]
Poria cryptarum (Bull.) Gray 1821[32]
Polyporus annosus var. annosus Fr. 1821[33]
Polyporus cryptarum (Bull.) Fr. 1821[34]
Polyporus annosus Fr. 1821[35]
Boletus cryptarum Bull. 1790[36]

Rotticka (Heterobasidion annosum) är en svampart[37] som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av Julius Oscar Brefeld 1888. Rotticka ingår i släktet Heterobasidion, och familjen Bondarzewiaceae.[38][39][40] Arten är reproducerande i Sverige.[40] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[38]

Gran angrips i hela landet. Tall angrips i södra och mellersta Sverige. Rötter på barrträd och i någon mån lövträd och buskar angrips.

Rottickan kan ge upphov till sjukdom på två sätt, dels det långvariga sjukdomsförloppet, känt som rotröta i medelålders och äldre gran, dels en akut sjukdom med snabb död, inom ett par år, i främst tall men även gran, från plantstadiet och upp till medelåldern.

Det långvariga sjukdomsförloppet rotröta i gran, kan pågå länge innan några yttre tecken syns. I ett sent skede kan dålig årsskottstillväxt de senaste åren, avstannad topptillväxt, ev. utglesad krona, uppsvälld stambas och kådflöde nedtill på stammen vara kännetecken. Då är sannolikt en stor del av stambasens vedvolym angripen och rötan har även vuxit långt upp i stammen.

Med tiden kommer det rötskadade beståndet att karakteriseras av döda träd i grupper och omkullblåsta träd. I rotvältorna ser man lätt de rötskadade rötterna.

Den snabbt dödande sjukdomen förekommer främst på tall, men även yngre gran drabbas. En tallkrona, som visar tecken på dålig tillväxt och som har en ljusgrön skiftning kan vara helt död inom ett år.

Rottickan förekommer i två former S-form (Spruce) och P-form (Pine). S-formen angriper i första hand gran och den finns i hela landet. P-formen angriper tall, men dessutom andra barrträd, även gran, och lövtröäd. P-formen förekommer allmännast i södra Sverige, men finns även i mellersta Sverige.

Fruktkroppen är flerårig och sprider sporer vid plusgrader. Sporerna angriper i färska sår på rötterna och på färska stubbar. Från infektionsstället växer svampen upp i stammen och ut i rotsystemet.

Träden står i förbindelse med varandra genom rotkontakter och därför sprids rötan från träd till träd och från stubbe till träd genom dessa. Denna vegetativa spridning innebär att närstående träd angrips och därmed bildas rötluckor eller rötbrunnar i beståndet.

Rottickan kan uppträda på de flesta marker, men risken för röta är större på växelvis torra marker, vid hög bördighet eller kalkrik mark.

Åkerplanteringar har visat sig vara särskilt känsliga.


Röjning, gallring och stickvägsupptagning ökar risken för spridning genom att stubbar och körskador kan nyinfekteras med sporer. Även slutavverkningsstubbar kan nyinfekteras med sporer.

Har rottickan kommit in i beståndet är infektionen kronisk.

Efter slutavverkingen förs rötan vidare till det nya beståndet från rötade stubbar, vare sig de var rötade vid avverkningen eller infekterades med sporer strax efter avverkningen.

Rotrötan beräknas kosta skogsbruket ca en miljard kronor per år. Detta i form av minskade intäkter på grund av kvalitetsnedsättning, tillväxtminskning och kostnader för extra skötselinsatser.

Rottickan är ekonomiskt sett granens allvarligaste skadegörare. Omkring 15% av granarna i södra och mellersta Sverige är angripna.

Eftersom infektionen är kronisk bör spridning, särskilt till hittills oinfekterade områden, undvikas.

För att minimera spridningen bör avverkning inklusive gallring ske vid minusgrader, då sporer ej sprids. Stubbehandling med urea eller pergamentsvamp är aktiva åtgärder för att hindra spridningen med sporer.

Andra skötselåtgärder som påverkar rötutvecklingen i ett bestånd kan vara trädslagsbyte eller blandskogsalternativ, gallringsintervall, omloppstid och stubbrytning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rauschert, S. (1990) Nomenklatorische Studien bei Höheren Pilzen II. Porlinge (Polyporales s. lat.), In: Reprium nov. Spec. Regni veg. 101(11–12):639–644
  2. ^ Stalpers (1974) , In: Proc. K. Ned. Akad. Wet., Ser. C, Biol. Med. Sci. 77(4):402
  3. ^ Donk (1971) , In: Proc. K. Ned. Akad. Wet., Ser. C, Biol. Med. Sci. 74(1):7
  4. ^ Domanski, Orlos & Skirg. (1967) , In: Flora Polska. Grzyby (Mycota). Podstawczaki (Basidiomycetes), Bezblaszkowce (Aphyllophorales), Skórnikowate (Stereaceae), Pucharkowate (Podoscyphaceae) (Kraków):183
  5. ^ Domanski, Orlos & Skirg. (1967) , In: Flora Polska. Grzyby, II:182
  6. ^ A.J. Olson (1941) , In: Phytopathology 31:1076
  7. ^ Bondartsev (1935) , In: Acta Inst. Bot. Acad. Sci. USSR Plant. Crypt., Fasc. II 2:521
  8. ^ E.H.L. Krause (1928) , In: Arch. Freunde NatGesch. Mecklenb. 3:54
  9. ^ [a b] Bourdot & Galzin (1925) , In: Bull. trimest. Soc. mycol. Fr. 41:177
  10. ^ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:356
  11. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:574
  12. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:833
  13. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:588
  14. ^ W.G. Sm. (1908) , In: Syn. Brit. Basidiomyc.:353
  15. ^ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):103
  16. ^ [a b] Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):518
  17. ^ P.A. Karsten (1898) , In: Finl. Basidsvamp. (11):12
  18. ^ Underwood (1897) , In: Bull. Torrey bot. Club 24:85
  19. ^ Quél. (1888) , In: Fl. mycol. (Paris):396
  20. ^ P.A. Saccardo (1888) , In: Syll. fung. (Abellini) 6:205
  21. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):179
  22. ^ Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):20
  23. ^ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:57
  24. ^ P.A. Karsten (1881) , In: Revue mycol., Toulouse 3(9):18
  25. ^ R. Hartig (1874) , In: Wichtige Krankheiten der Waldbäume. Beiträge zur Mykologie und Phytopatologie für Botaniker und Forstmänner (Berlin):62
  26. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  27. ^ Sturm (1838) , In: Deutschl. Fl., 3 Abt. (Pilze Deutschl.) 4:113
  28. ^ Fr. (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):472
  29. ^ Klotzsch (1836) , In: British Fungi 3:142
  30. ^ Weinm. (1826) , In: Syll. Pl. Nov. Ratisb. 2:102
  31. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:376
  32. ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:639
  33. ^ Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:373
  34. ^ Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:376
  35. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:373
  36. ^ Bull. (1790) , In: Herb. Fr. 10:tab. 478
  37. ^ Bref. (1888) , In: Unters. Gesammtgeb. Mykol. (Liepzig) 8:154
  38. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/heterobasidion+annosum/match/1. Läst 24 september 2012. 
  39. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  40. ^ [a b] Dyntaxa Rotticka

http://www.skogforsk.se/sv/sys/2298/2833/3072/3088/ http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/SkSk/Read/Read.do http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skogseko/Artikelregister/SkogsEko-32008/Lont-att-bekampa-rottickan/