Rudolf Kasztner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rudolf Kasztner
Född 1906
Kolozsvár, Ungern
Död 15 mars 1957
Tel Aviv, Israel
Andra namn Rezső Kasztner, Rudolf Kastner, Israel Kasztner

Rudolf Kasztner, född 1906 i Kolozsvár, död den 15 mars 1957 i Tel Aviv, var en ungersk-judisk journalist och advokat. Under andra världskrigets senare del hjälpte han judar att fly från det tysk-ockuperade Ungern. Kasztner mördades sedan en israelisk domstol hade anklagat honom för samarbete med nazisterna.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget var Kasztner en av ledarna för Bistånds- och räddningskommittén i Budapest, en sionistisk sammanslutning som hjälpte judar att fly från det tysk-ockuperade Ungern 1944–1945.[1] Mellan den 14 maj och den 8 juli 1944 deporterades 437 402 judiska män, kvinnor och barn från Ungern till Auschwitz.[2] Kasztner fick i uppgift att förhandla med Adolf Eichmann, som ledde organiserandet av deportationerna till Auschwitz. Kasztner och Eichmann ingick ett avtal, vilket innebar att 1 684 judar skulle transporteras per tåg till det neutrala Schweiz mot en kostnad av 1 000 dollar per person. Kasztner betalade summan i kontanter, juveler och guld med Kurt Becher som mellanhand. Den 30 juni 1944 avgick det så kallade Kasztner-tåget från Budapest, men, trots Eichmanns försäkringar, var dess destination koncentrationslägret Bergen-Belsen, där judarna internerades.[3] En del av dem anlände dock till Schweiz i augusti och de övriga i december. Omkring 1 670 judar räddades.[4] Kasztner anklagades dock för att ha gynnat sina egna anhöriga och släktingar samt att ha underlättat deportationerna för nazisterna.[5]

Efter andra världskriget emigrerade Kasztner till den nyskapade staten Israel, där han år 1952 blev talesman vid Handels- och näringsministeriet. Senare samma år publicerade Malchiel Gruenwald, skriftställare och högerorienterad aktivist, en pamflett, i vilken han anklagade Kasztner för att ha kollaborerat med nazisterna och tillsammans med Kurt Becher ha skott sig på beslagtagen judisk egendom. Gruenwald ställdes år 1953 inför rätta för förtal och efter en rättegång på två år blev han frikänd. I sitt domslut anförde domaren Benjamin Halevi att Kasztner, genom att köpslå med nazisterna, hade "sålt sin själ till djävulen".[6]

Strax efter midnatt den 4 mars 1957 sköts Kasztner av tre gärningsmän utanför sin bostad i Tel Aviv; han avled 11 dagar senare, den 15 mars.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Cesarani 2005, s. 209
  2. ^ Kershaw 2012, s. 64
  3. ^ Braham 2010, s. 210
  4. ^ Löb 2008, s. 198–200
  5. ^ Fischel 2000, s. 144
  6. ^ Orr 1994, s. 91
  7. ^ Braham 2010, s. 213

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braham, Randolph L. (2000) (på engelska). The Politics of Genocide: the Holocaust in Hungary. Detroit, Michigan: Wayne State University Press. ISBN 0-8143-2690-0 
  • Cesarani, David (2005). Adolf Eichmann: byråkrat och massmördare. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-20118-1 
  • Fischel, Jack (2010) (på engelska). Historical Dictionary of the Holocaust. Lanham, Maryland: Scarecrow Press. ISBN 978-0-8108-6774-1 
  • Kershaw, Alex (2012). Raoul Wallenbergs sista dagar. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-13101-9 
  • Löb, Ladislaus (2008) (på engelska). Rezső Kasztner: the Daring Rescue of Hungarian Jews: A Survivor's Account. London: Jonathan Cape. ISBN 0-224-07792-9 
  • Orr, Akiva (1994) (på engelska). Israel: Politics, Myths and Identity Crises. London: Pluto Press. ISBN 0-7453-0767-1 
  • Safrian, Hans (2010) (på engelska). Eichmann's Men. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-61726-0