Rudolf Meidner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Rudolf Alfred Meidner, född 23 juni 1914 i Breslau, Tyskland (nuvarande Wrocław i Polen), död 9 december 2005Lidingö, Stockholms län, var en svensk ekonom.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till juris doktor Alfred Meidner och Elise Bandmann. Föräldrarna flyttade med sina barn till Sverige efter Riksdagshusbranden i Berlin 1933 för att undkomma förföljelsen av judar. Meidner gifte sig 1937 med Ella Jörgenssen och blev svensk medborgare 1943.

För en bredare publik är han känd för sitt förslag om löntagarfonder och en lönepolitik som innebar att exportföretagen skulle vara löneledande.

Gärning[redigera | redigera wikitext]

Rudolf Meidner blev filosofie kandidat i Stockholm 1937, och disputeradede 1954 med Svensk arbetsmarknad vid full sysselsättning. Åren däremellan var han bl.a. amanuens vid Konjunkturinstitutet och anställd vid Ervaco.

Han började arbeta för LO 1945 och 1954 utsågs han till chef för utredningsavdelningen. Där stannade han fram till 1966 då han blev föreståndare vid Stockholms universitets Institut för arbetsmarknadsfrågor. Mycket av tiden gick åt till administration och Rudolf vantrivdes, vilket gjorde att han 1971 återvände till LO som fri forskare.

Tillsammans med Gösta Rehn var Meidner upphovsman till den solidariska lönepolitiken, dvs. den lönepolitiska modell som drevs av LO från 1950-talets början till slutet av 1980-talet, och som var ett av fundamenten för den svenska modellen på arbetsmarknaden.

Präglad av sin ungdoms upplevelser hade Meidner en närmast marxistisk politisk åskådning. Han ansåg att det privata ägandet "var en pistol riktad mot arbetarrörelsens tinning".[1] Apropå Löntagarfonder hävdade Meidner:

Vi vill beröva kapitalägarna deras makt, som de utövar just i kraft av sitt ägande. All erfarenhet visar att det inte räcker med inflytande och kontroll. Ägandet spelar en avgörande roll. Jag vill hänvisa till Marx och Wigforss: vi kan i grunden inte förändra samhället utan att också ändra på ägandet.
— LO:s tidning Fackföreningsrörelsen 1975

Efter att Allan Larsson lanserat idén om löntagarfonder, utarbetade Meidner tillsammans med Anna Hedborg det förslag som LO-kongressen ställde sig bakom 1976. Löntagarfonderna presenterades av LO-tidningen med rubriken Med fonderna tar vi över successivt.[2] Verklighetens löntagarfonder gick inte så långt som Meidners ursprungliga förslag. De fick statligt och inte fackligt huvudmannaskap[3], vilket Meidner var mycket besviken över. Han kallade fonderna för "en ynklig råtta".[4] Som en sorts kompensation för detta erhöll han 1983, några veckor innan det nedbantade fondförslaget antogs, professors namn av regeringen Olof Palme.[5]

Han fortsatte arbeta efter sin pensionering 1979, bland annat på Arbetslivsinstitutet, vid Vetenskapscentrum i Berlin och som gästprofessor i Wisconsin, USA.

Han var verksam i den offentliga debatten med artiklar och böcker ända fram till sin död, bl.a. i frågan om arbetslösheten som han betraktade som det moderna samhällets värsta gissel. Han var också aktiv i motståndet mot svenskt EU-medlemskap och anslutning till EMU.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Spelet om löntagarfonder (2005).
  • Manifest för full sysselsättning (1999)
  • Modell Schweden : Erfolge, Schwächen und Zukunftsperspektiven der Schwedischen Gewerkschaftsbewegung / Rudolf Meidner (1994)
  • The rise and fall of the Swedish model (1994)
  • Managing modern capitalism : industrial renewal and workplace democracy in the United States and Western Europe (1991)
  • Modell Schweden : Erfahrungen einer Wohlfahrtsgesellschaft (1985)
  • I arbetets tjänst (1984)
  • Hotad sektor? : medbestämmande och effektivitet i kommunal verksamhet (1982)
  • Om löntagarfonder (1981)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Berggren s. 528
  2. ^ LO-Tidningen nr. 6, 1978
  3. ^ Nationalencyklopedin, bd. 12, s. 572
  4. ^ DN 9/12 2005
  5. ^ Berggren s. 628

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Ekdahl: Mot en tredje väg - En biografi över Rudolf Meidner. Del 1 Facklig expert och demokratisk socialist, Arkiv förlag 2001, Del 2 Tysk flykting och svensk modell, Arkiv förlag 2005
  • Göran Greider: Rudolf Meidner - Skärvor ur ett nittonhundratalsliv. Atlas Bokförlag 1997. ISBN 91-89044-03-7
  • Henrik Berggren: Underbara dagar framför oss - en biografi över Olof Palme. Norstedts 2010

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]