Rudyard Kipling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rudyard Kipling Nobelpristagare
Rudyard Kipling (1865-1936)
Rudyard Kipling (1865-1936)
Född Joseph Rudyard Kipling
30 december 1865
Bombay, Maharashtra, Indien
Död 18 januari 1936 (70 år)
Middlesex Hospital, London, England, Storbritannien
Yrke Författare, poet, journalist
Nationalitet Brittisk
Språk Engelska
Genrer Novell, Roman, Barnlitteratur, Poesi, Reselitteratur, Science fiction
Ämnen Indien
Framstående verk Djungelboken
Havets hjältar
Just så-historier
Kim
Framstående priser Nobelpriset i litteratur (1907)
Make/maka Carrie Balestier
Influerade Robert A. Heinlein, Jorge Luis Borges, H. Rider Haggard

Joseph Rudyard Kipling, född 30 december 1865 i Bombay i Maharashtra, död 18 januari 1936 på Middlesex Hospital i London,[1] var en brittisk författare och poet, mest känd för sina skildringar av britternas kolonialvälde i Indien och sina berättelser för barn, särskilt boken Djungelboken. 1907 fick han nobelpriset i litteratur som den förste brittiske pristagaren. Han var vid tillfället 41 år gammal, vilket gör honom till den yngste mottagaren av detta pris genom tiderna. Flera av hans verk har filmatiserats, såsom Havets hjältar, Djungelboken, Mannen som ville bli kung och Gunga Din (efter en dikt). Han erbjöds både det brittiska Poet Laureate-positionen och att bli adlad. Hans nuvarande litterära ställning är omtvistad, på grund av hans numera otidsenligt positiva syn på imperialismen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kipling föddes i Bombay i Indien som son till (John) Lockwood Kipling och Alice Kipling (född MacDonald). Fadern var rektor och professor i arkitektonisk skulptur vid en skola i Bombay. Han hade en yngre syster, som också hette Alice men kallades "Trix" (född 1868). Rudyard Kipling fick sitt namn efter sjön Rudyard i Staffordshire, där föräldrarna träffades. Hans kusin Stanley Baldwin var Storbritanniens premiärminister under tre perioder mellan 1923 och 1937, medan hans mostrar, systrarna MacDonald, alla gifte sig med berömda män. Hans tidiga barndom ägde rum på flera språk, inklusive portugisiska och hindi, något som sedan påverkade hans författarskap, där språk och identitet är stora frågor.

1871 sändes han och hans syster till England där han bodde hos en familj som tog hand om barn vars familjer bodde i Indien, kapten och fru Halloway, nära Portsmouth. Han noterar i sin biografi att vistelsen där var hemsk och att den troligen gjorde att han blev författare. 1877 kom dock modern och hämtade barnen från paret Halloway.

Kipling fick 1878 börja i en internatskola, United Services College, som var tänkt att förbereda pojkar för ett liv i brittiska armén. Han trivdes inte under sin första tid där, men snart träffade han Florence Garrard, som bodde tillsammans med hans syster Trix. Florence blev förebilden för rollfiguren Maisie i hans debutroman, The light that failed, 1891.

Eftersom paret Kipling misstänkte att deras son inte skulle klara att komma in på universitetet på ett stipendium, och de inte hade råd att bekosta skolgången, fick han flytta till föräldrarna i Lahore i nuvarande Pakistan. Han seglade den 20 september 1882 och anlände till Bombay den 18 oktober, där han tog tåget till Lahore. Han har senare beskrivit det som att återkomsten tvättade bort det mesta av hans brittiska uppfostran. Tack vare fadern, fick han jobb som biträdande redaktör på en lokaltidning, the Civil & Military Gazette. Efter ett par års hårt arbete, där han fick skriva mycket, gav han 1886 ut några verser under namnet Departmental Ditties. När det kom en ny redaktör till tidningen fick Kipling utökade arbetsuppgifter: han förväntades skriva noveller. Mellan november 1886 och juni 1887 bidrog han med 39 noveller i tidningen. De flesta av dem fick plats i hans första prosa-bok, Plain Tales from the Hills (1888), som gavs ut när han var blott 22 år.

Under arbetet reste han runt i Indien som korrespondent. I november 1887 blev han förflyttad till en systertidning, The Pioneer, i Allahabad, som hade mycket större spridning. Han fortsatte dock att skriva mycket, och under 1888 publicerade han sex novellsamlingar med sammanlagt 41 noveller. Dessutom skrev han många skisser som samlades i bokform. 1889 fick han dock sparken från tidningen, efter en dispyt, och med pengarna från rättigheterna och ett avgångsvederlag tog han ett års ledighet. Den 9 mars 1889 började han sin resa genom Japan, Kina och Nordamerika till England. Under sin långa rundresa i USA skrev han ett flertal reseskildringar som publicerades samma år, och han träffade dessutom Mark Twain som han blev mycket imponerad av. När han sedan anlände till London fick han ett hjärtligt mottagande.

Under sina år i London gav han ut sin första roman, The Light that Failed, som publicerades 1891. 1892, vid 26 års ålder, gifte han sig med Caroline Balestier. Med henne fick han tre barn: Josephine, Elsie och John.

Han mest kända dikt från denna tid är troligtvis The Ballad of East and West som börjar med de ofta citerade orden: "Åh, öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två". Kipling blev också känd för dikten om sex frågor, ur Just så-historier:

"I keep six honest serving men
They taught me all I knew
I call them What and Where and When
And How and Why and Who"

År 1894 utkom hans mest kända verk; Djungelboken (The Jungle Book).

Den vite mannens börda[redigera | redigera wikitext]

En annan känd dikt är "Den vite mannens börda" (The White Man's Burden). Denna dikt publicerades 1899 i tidskriften McClure's som ett stöd för USA:s erövring av Filippinerna. Här är tredje sista strofen översatt:

Tag upp den vite mannens börda –
och skörda vad han alltid får:
hån från dem ni bättrar,
hat från dem ni skyddar,
skri från skaror ni tillmötes går.
O, långsamt! hän mot ljuset:
"Varför för ni oss från träldom,
från vårt älskade egyptiska mörker?"

Delvis på grund av liknande åsikter, har Kiplings skrifter blivit mindre lästa sedan Storbritannien givit upp sina forna kolonier.

Nobelpris[redigera | redigera wikitext]

År 1907, när hans anseende var dalande på grund av hans imperialistiska hållning, fick han nobelpriset i litteratur. Han var då ännu inte fyllda 42 år; den yngste av alla pristagare någonsin. Han var också den förste engelskspråkige nobelpristagaren. Motiveringen löd:

I betraktande av den iakttagelseförmåga, den ursprungliga inbillningskraften samt den manliga styrka i uppfattning och skildringskonst, som utmärka denna författares skapelser.
— Svenska akademien[2]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Kipling, cirka 1892
Omslag till förstaupplagan av Djungelboken
  • Plain Tales from the Hills (1888)
    • Höglandsbilder från Hindustan (översättning Albert Montgomery, Fahlcrantz, 1891)
    • Höglandsbilder (översättning Gertrud Örnulf, B. Wahlström, 1913)
    • Berättelser från högländerna i Indien (översättning John Torkelson, Världslitteraturen, 1928)
    • Höglandsbilder (översättning Nils Holmberg, Natur och kultur, 1945) [Ingår i Modern världslitteratur, 13]
  • Soldiers Three (1888)
    • Soldathistorier (översättning Karl Hedberg, Beijer, 1897)
  • The Story of the Gadsbys (1888)
    • Herrskapet Gadsbys historia och andra berättelser från Indien (översättning Hans Cavallin, Beijer, 1897)
  • Wee Willie Winkie and Other Child Stories (1888)
    • Wi Willi Winki och andra berättelser från Indien (översättning Hans Cavallin, Beijer, 1897)
  • The Light that Failed (roman, 1891)
    • Mörker: en lifsbild (översättning Anna Geete, Beijer, 1897)
    • Då ljuset försvann (anonym översättning?, Svithiod, 1907)
    • Då ljuset svek (översättning Oscar Nachman, Holmquist, 1912)
    • Ljuset som försvann (översättning D. M. Hector, Nordiska förlaget, 1915)
    • Då ljuset försvann (översättning Ejnar Neymark, 1929)
    • Ljuset som försvann (översättning Edvin Björk, dikterna tolkade av Ernst C:son Bredberg, Saxon & Lindström, 1959)
  • The Naulahka: a story of West and East (1892)
    • Gokral Sitaruns klenod: en historia från östan och vestan (tillsammans med Wolcott Balestier) (översättning Anna Geete, Beijer, 1898)
  • Barrack-Room Ballads (1892)
    • Soldatsånger och andra dikter (översättning Edvin Tengström, Skoglund, 1899)
  • Many Inventions (1893)
    • Många konster: berättelser (översättning Karl Hedberg, Beijer, 1898)
  • The Jungle Book (1894)
  • The Second Jungle Book (1895)
    • Djungelboken (översättning Hanna Flygare, Norstedt, 1896) (även översättning av The jungle book)
    • Den andra djungelboken (översättning Sten Granlund, Nordiska förlaget, 1911)
    • Andra djungelboken (översättning Tom Wilson, Björck & Börjesson, 1915)
    • Andra djungelboken (översättning A. G:son Söllberg, Baltiska förlaget, 1929)
    • Andra djungelboken (översättning Britt G. Hallqvist, Bonnier, 1952)
    • Djungelboken (övers. av Tom Wilson, rev. av Stig Kassman, dikterna nyövers. av Lennart Berglund, Svensk läraretidning, 1968)
  • Captains Courageous (roman, 1896) ”Captains Courageous by Rudyard Kipling” (på engelska). Project Gutenberg. http://www.gutenberg.org/dirs/etext00/cptcr11.txt. 
    • Hafvets hjältar: berättelse från de stora bankarne (översättning Mauritz Boheman, Geber, 1897)
    • Havets söner (översättning Oscar Nachman, Holmquist, 1912)
    • Havets hjältar eller bland käcka sjömän (översättning Hugo Gyllander, Svensk läraretidning, 1917) (Barnbiblioteket Saga, 65)
    • På de stora bankarna: roman (anonym översättning?, Nutiden, 1917)
    • Havets hjältar: berättelse från Newfoundlandsbankarna (översättning Hugo Gyllander och Mauritz Boheman, Bonnier, 1936)
    • Havets hjältar (översättning Hans G. Westerlund, Bonnier, 1954)
    • Havets hjältar (fritt berättad av Nils-Ivar Sundberg och Lisa Österlund, Liber, 1968)
    • Havets hjältar (översättning Gösta Zetterlund, Niloe, 1988)
  • The seven seas (dikter, 1896)
  • The Day's Work (1898)
    • Dagens arbete: nya berättelser (översättning Mauritz Boheman, Geber, 1898-1899)
    • Dagens arbete: berättelser (anonym översättning?, Bonnier, 1936)
  • A Fleet in Being (1898)
    • Under örlogsflagg (anonym översättning?, Geber, 1899)
  • Stalky & Co. (1899)
    • Fiffikus & Co: minnen från skoltiden (översättning Pontus Dahlander, Geber, 1899)
    • Stalky & Co. (översättning Ernst Grafström, Holmquist, 1912)
    • Stalky & C:o (översättning Viktor Olsson, Världslitteraturens förlag, 1928)
  • Kim (roman, 1901)
    • Kim, hela världens lilla vän: berättelse från Indien (översättning Ezaline Boheman, Geber, 1901)
    • Kim, hela världens lilla vän (översättning Tom Wilson, Åhlén & Åkerlund, 1919)
    • Kim, hela världens lilla vän: berättelse från Indien (översättning Ezaline Boheman, ny bearbetning av Dan Byström, Geber, 1933)
    • Kim: hela världens lille vän (översättning Ragnhild Hallén, Lindqvist, 1953)
    • Kim (översättning Britt-Marie Bergström, Bonnier, 1957)
  • Just So Stories for Little Children (1902)
    • Just så-historier för små barn (översättning Hanna Flygare, Geber, 1902)
    • Just så-historier för små barn (översättning Hanna Flygare, ny bearbetning av Dan Byström, Geber, 1933)
    • Just-so stories (översättning Daniel Andreæ, Natur och kultur, 1945) [Ingår i Modern världslitteratur, 13]
    • Just så-historier (översättning Britt G. Hallqvist, Natur och kultur, 1953)
  • Puck of Pook's Hill (1906)
    • Puck från Pukberget (översättning Hanna Flygare, Geber, 1906)
    • Puck från Pukberget (översättning Jadwiga P. Westrup, Natur och kultur, 1986)
  • Rewards and Fairies (1910)
    • Gengångare och feer (Puck och hans vänner) (översättning Hanna Flygare, dikterna öfversatta af Olavus Wold, Geber, 1911)
  • Sea Warfare (1916)
    • U-båtsbragder (översättning Sten Granlund, Richard Melander, Hjalmar Lundberg & Gösta Olzon, 1916)
    • Sjökrig (översättning Richard Melander, Hjalmar Lundberg & Gösta Olzon, 1917)
  • Thy Servant a Dog (1930)
    • Din tjänare hunden (översättning Louis Renner, Bonnier, 1931)
  • Something of Myself (1937) ”A Project Gutenberg of Australia eBook” (på engelska) (TXT). Project Gutenberg Australia. http://gutenberg.net.au/ebooks04/0400691.txt. 

Novellsamlingar m.m.[redigera | redigera wikitext]

  • Mannen som ville bli kung och andra berättelser från Indien (översättning Hans Cavallin, Beijer, 1897)
  • Zodiakens barn och andra berättelser (anonym översättning, Hierta, 1898)
  • Emirens predikan och andra berättelser från Indien (översättning Hans Cavallin, Beijer, 1898)
  • Krigshistorier från Syd-Amerika (översättning Gustaf och O. A. Stridsberg, Geber, 1900)
  • Från fjärran Östern: resebilder (översättning Gustaf Stridsberg, Geber, 1901)
  • Utan tråd, jämte flera berättelser (översättning Hanna Flygare, Geber, 1903)
  • Ett Sahibskrig och andra berättelser (anonym översättning, Johnson, 1903)
  • Fången jämte flera berättelser (översättning Hanna Flygare, Geber, 1905)
  • Deras lands flagga (anonym översättning?, 1906)
  • I Indiens urskog (bearbetning för ungdom av Alex. Redlich, översättning från tyskan av Johannes Granlund, Ad. Johnson, 1907)
  • Berättelser från Indien (översättning Hans Cavallin, Beijer, 1907-1909)
  • Med automobil ; Elefantbarnet: två berättelser (anonym översättning?, Svithiod, 1909)
  • Märkliga berättelser från Indien (anonym översättning?, Ljus, 1910)
  • Lif och rörelse: berättelser (översättning Hanna Flygare, Geber, 1910)
  • Miss Youghals ridknekt och andra berättelser (översättning O. Nakman [Oscar Nachman], Holmquist, 1912)
  • Under Indiens sol (översättning A. Berg (Adil Bergström), Holmqvist, 1916)
  • Stridsmän och färdmän: ur Rudyard Kiplings diktning (till svenska av Eirik Hornborg, Schildt, 1927)
  • Dana Das tjänsteande och andra berättelser (översättning Viktor Olsson, Världslitteraturen, 1928)
  • Rikki-tikki-tavi och andra djurberättelser (översättning Beppe Wolgers, Natur och Kultur, 1955)
  • Elefantpojken ("Toomai of the elephants") (översättning och bearbetning av Gallie Åkerhielm, B. Wahlström, 1960)
  • Världens bästa historia ("The finest story in the world") (översättning Ingrid Maria Ingemark, Samspråk, 1987)
  • Den nyfikna elefantungen: en berättelse om hur elefanterna fick sina långa snablar ("The elephant's child") (översättning Karin Larsson, Pegas, 1990)
  • Katten som gick för sig själv ("The cat that walked by himself") (översättning Helen L. Lilja, Opal, 1992)

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Kiplings dikt "Brooklandsvägen" blev översatt till svenska av signaturen Olavus och tonsatt av Dan Andersson. Visan har sedan blivit insjungen av flera svenska artister som Hootenanny Singers, Magnus Lindberg & Basse Wickman och Perssons Pack.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The Times, 18 januari 1936, s.12
  2. ^ ”Pristagarna”. Svenska Akademien. http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset_i_litteratur/pristagarna. Läst 2011-10-13. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]