Rumänien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 46°N 25°Ö / 46°N 25°Ö / 46; 25

România
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Deșteaptă-te, române!
Huvudstad
(och största stad)
Bukarest
Officiellt språk rumänska
Statsskick republik
 -  president Traian Basescu
 -  premiärminister Victor Ponta
Självständighet från Osmanska riket 
 -  Deklarerad 9 maj 1877 
 -  Erkänd 13 juli 1878 (Berlinavtalet
Area
 -  Totalt 238 400 km² [1][2](78:e)
 -  Vatten (%) 3,0 %
Befolkning
 -   års uppskattning 20 121 641 (20 okt 2011)[3] (50:e)
 -  Befolkningstäthet 84/km² (79:e)
BNP (PPP) 2010 års beräkning
 -  Totalt $284 605 milj. (2013, IMF)[4] (43.e)
 -  Per capita $13 357 (2013, IMF) [4] 
HDI (2012) 0,786[5] (56:e)
Valuta rumänsk leu (RON)
Tidszon EET (UTC+2) (Östeuropeisk tid)
Topografi
 -  Högsta punkt Moldoveanu, 2 544 m ö.h.
 -  Längsta flod Donau, 2 860 km
Nationaldag 1 december
Nationalitetsmärke RO
Landskod RO, ROU
Landsnummer 40

Rumänien (rumänska: România) är en republik i Östeuropa.[6] Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumänien är med sina 20,121 miljoner invånare (2011)[3] ett av Europas folkrikaste länder. Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947. I början av år 1990 hade kommunistregimen störtats samman i en revolution när president Nicolae Ceaușescu hade blivit arkebuserad och Rumänien blev en demokratisk republik. Rumänien är medlem av militäralliansen Nato sedan 29 mars 2004 och Europeiska unionen sedan 1 januari 2007.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rumäniens historia

I det som är det nuvarande Rumäniens territorium har många folkslag bott genom tiderna. Mellan åren 106 och 271 e.Kr. var en stor del av området en del av Romarriket, under namnet Dacia. Efter detta blev landet hem för diverse folkvandringsstammar.

Under medeltiden bildades två rumänska stater: Moldova och Valakiet, medan det mesta av Transsylvanien var ungerskt sedan 900-talet (och ända till 1919). Från 1500-talet blev Moldova och Valakiet vasaller inom det Osmanska riket. De förenades till România (Rumänien) 1862. Landet fick sin självständighet 1878.

Trots ett misslyckat inhopp i första världskriget befann sig landet på segrarnas sida efter kriget och förenades med Transsylvanien.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Rumäniens offensiv mot Nazityskland 1944-1945.

Rumänien inträdde i andra världskriget som en neutral stat, när tyskarna ockuperade Polen beviljade Rumänien asyl och skydd för polska regeringsmedlemmar. I enighet med Molotov–Ribbentrop-pakten mellan Sovjetunionen och Nazityskland skulle rumänska Bessarabien införlivas med Sovjetunionen.

Fältmarskalk Ion Antonescu hade tvingat Rumäniens kung Carol II att abdikera. Antonescu utnämnde sig själv till conducător, Rumäniens diktator och Rumänien ingick allians med Hitlers Tyskland. Antonescu skrev under tremaktspakten den 23 november 1940. Efter förlusterna mot Sovjet 1943 vände opinionen i landet mot Antonescu och sommaren 1944 avsattes han och fängslades. Den nya regimen förklarade krig mot Tyskland och Sovjetunionen intog Rumänien den 23 augusti 1944. En prosovjetisk regering tillsattes den 6 mars 1945, då Rumänien kontrollerades av Röda armén.

Rumänien efter 1945[redigera | redigera wikitext]

Ceaușescu

Efter andra världskrigets slut befann sig Röda armén i Rumänien. Röda armén återupplivade det tidigare förbjudna kommunistpartiet i landet. Under de tidiga åren utnyttjades Rumäniens resurser av SovRom-avtalen; det var nybildade sovjetisk-rumänska företag som underlättade frakt av rumänska varor till Sovjetunionen till låga priser. Kommunisterna avskaffade monarkin och utropade en kommunistisk enpartistat under ledning av Gheorghe Gheorghiu-Dej.

1965 kom Nicolae Ceaușescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11. 1967 var Rumänien den första staten i östblocket, efter Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland (se Hallstein-doktrinen).

Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under den rumänska revolutionen 1989. Efter en hastig rättegång avrättades Ceaușescu och hans hustru Elena Ceaușescu på juldagen samma år. Nationella befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu, blev den förste demokratiskt valde presidenten. Nicolae Ceaușescu hade bland annat sålt all mat i jordbruket för att verka utbetalningar på andra håll. De som fick svälta för hans handlingar var lokalbefolkningen medan han själv levde i lyx.

Jordbruket privatiserades efter Ceaușescus fall och befolkningen kunde nu tillverka mat för sitt eget intresse och inte åt staten som tidigare varit fallet. Efter en process som inleddes med ansökan om associationsavtal i november 1992 med sikte på medlemskap 2004, fick till slut Rumänien, tillsammans med Bulgarien, den 25 april 2005 ett anslutningsfördrag och blev fullvärdig medlem i EU den 1 januari 2007.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Satellitbild över landet december 2001, visar var snön breder ut sig.
Cluj Napoca.

Rumänien har en kuststräcka mot Svarta havet och genom landets mitt går östra och södra Karpaterna, som sträcker sig i en vid båge från norr till sydöst-väst. Landet är beläget i skärningen mellan Centraleuropa (Transsylvanien, Banat och Maramureș), Balkan (Valakiet och Dobrudzja), och Östeuropa (Moldova och Bukovina). FN klassificerar Rumänien som ett östeuropeiskt land geografiskt.[6]

En stor del av Rumäniens gräns mot Serbien och Bulgarien utgörs av floden Donau. Donau går sedan ihop med Prut, som utgör gräns mot Moldavien. Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat. Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2-5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtiondena. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005. Rumänien är till ytan ungefär hälften så stort som Sverige, men Rumänien har en mer än dubbelt så stor befolkning.

Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34 % berg, 33 % kuperat och 33 % lågland. Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omger Transsylvanska platån. 14 toppar når höjder över 2 000 m ö.h., det högsta når 2 544 meter över havet. I södra delen av landet övergår Karpaterna i ett backigt landskap.

Rumänien har stora temperaturväxlingar. Högsta temperatur, 44,5 grader Celsius är uppmätt den 10 augusti 1951 i Ion Sion. Lägsta temperatur, - 38,5 grader Celsius är uppmätt i Bod den 24 Januari 1942.[7]. Landet har måttlig nederbörd med även snöfall på vintern.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rumäniens ekonomi
Gammal basindustri i Galați.

Övergången från planekonomi till marknadsekonomi och ekonomiska reformer gjorde att ekonomin kom i gungning.

År 1991 hade 50 procent av jordbruket privatiserats. Då jugoslaviska krigen utbröt blev en viktig handelspartner därmed förlorad. År 1997 i samband med regeringsbytet antogs 100 nya lagar och företag fick rätt att köpa mark i Rumänien och detta hade aldrig tidigare varit möjligt. År 2000 tjänade rumänerna i genomsnitt inte mer än 900 kronor i månaden.

Av 2700 statligt ägda företag (varav 263 industrier) privatiserades hälften år 1997. Den kraftiga privatiseringen gjorde att landet led av skyhög arbetslöshet år 1999 men sedan dess har arbetslösheten sjunkit och år 2008 var den endast 3-4 %. År 2005 genomfördes skattesänkningar i landet.[8] Banden mellan IMF och Rumänien är starka.

Miljö och naturtillgångar[redigera | redigera wikitext]

En cistern för naturgas

Rumänien har stora naturtillgångar som: petroleum, naturgas, stenkol, brunkol, bly, zink, koppar, järn, uran, guld, bauxit, vattenkraft. silver, salt och skog. De vanligaste importvarorna är maskiner, mineraler, bränsle, textilvaror, livsmedel och kemiska produkter. De vanligaste exportvarorna är textilier, maskiner, metallvaror och mineraler.

Antalet sysselsatta inom näringsgrenarna är 29 % inom jord-skogsbruk, 43 % inom industri- byggnadsverk och 28 % inom tjänster-service. 1990 bildades ett miljödepartement som bara ska syssla med viktiga miljöfrågor genom att ta fram strategier för miljöskydd och återställa den ekologiska jämvikten.

Industri[redigera | redigera wikitext]

Dacia Logan har inneburit stora ökningar i export för den rumänska industrin.

Biltillverkaren Dacia licenstillverkade från 1968 Renaults personbilsmodell Renault 8 och senare Renault 12. De senaste åren har det fått ny fart genom stöd från Renault. En ny modell, Logan, har lanserats för den östeuropeiska marknaden, men säljer bra även på andra, för Dacia, nya marknader och företagets export har mångdubblats.

Levnadsstandard[redigera | redigera wikitext]

Under det tredje kvartalet 2011 var den totala månatliga genomsnittliga inkomsten 558 euro per hushåll (cirka 5 000 kr)[9]. Skillnaden mellan tätort och landsbygd är dock stor. Inkomsten är 36 procent högre i städer än på landsbygden (2009).

Omkring 10 procent av befolkningen uppskattas leva under fattigdomsgränsen[10] (2010). Av dessa lever 90 procent på landsbygden.

Hälften av befolkningen lever i "materiell fattigdom", vilket är ett mått som inte mäter inkomsten utan vilka resurser och tillgångar man har. Det är den högsta fattigdomssiffran i EU, vid sidan av Bulgarien.[11]

Tillgången till bostäder var tidigare dålig, men har förbättrats. Det är mycket dyrt att hyra och köpa bostäder, särskilt i Bukarest. I samband med att hyreslägenheter görs om till bostadsrätter har priserna ökat.

Kvaliteten på bostäderna varierar och många familjer är trångbodda. Många bostäder, särskilt på landsbygden, har problem med vattentillförsel, el och uppvärmning. Det är vanligt med elavbrott till och med i huvudstaden.[12][13] [14]

Arbetsmarknad[redigera | redigera wikitext]

Arbetslösheten i Rumänien har varit relativt låg och pendlat mellan 5-7 procent under senaste decenniet[15] och den har varit låg i Rumänien ur ett internationellt perspektiv om man jämför med andra öststater såsom Polen där arbetslösheten varit uppåt 15 procent.

Efter revolutionen bildades tusentals lokala fackföreningar, vilka efter hand slutit sig samman i federationer som organiserat studenter, pensionärer och arbetslösa. Det var osäkert om pensionssystemet skulle reformeras i samband med lånen från IMF. Systemet har emellertid skapat problem för en del samhällsgrupper i landet.

Pensionärer hade i genomsnitt en pension på 190 euro år 2010 (motsvarande 1 650 kr). Den genomsnittliga pensionsåldern år 2000 var 52 år för kvinnor och 57 för män, den liberala majoriteten i Rumänien liksom EU:s arbetsmarknadspolitik har sedan 2007 stegvis sett till att människor är i arbeten längre och längre tid och i januari 2015 blir kravet för pension (undantag förtidspension) minst 60 år för kvinnor och 65 för män[16]. Pensionssystemet hade i början av 2000-talet stora skulder.[17]

Rumänien har jämfört med Sverige en låg skatt på 16 procent för människor som arbetar[18][19]. Bolagsskatten är också 16 procent vilket gör Rumänien ett attraktivt land för utländska investerare och egenföretagare. Det har varit ett av liberalernas mål att med låg bolagsskatt, locka företag att flytta till Rumänien, låta företag växa och skapa fler jobb. Trots att arbetsgivaravgiften i Rumänien är 45 procent så är arbetslösheten inte extremt hög, år 2012 var den 7 procent[20] men arbetslösheten var år 2008 endast 3,5 procent.

I Rumänien är bidragen låga, arbetslösa får 10,5 procent i bidrag av den inkomst man haft.[21] En person som exempelvis har tjänat 5 000 kr på sitt arbete får 525 kr i bidrag under tiden som han/hon söker nytt jobb.

Sociala förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Ceaușescus starka vilja att öka befolkningen genom att förbjuda aborter och göra preventivmedel illegalt för att trygga tillgången till arbetskraft orsakade stora problem för unga i landet. Många nyfödda, handikappade barn och romer kunde inte komma ut i samhället ordentligt. Uppemot 100 000 barn emellan 0-18 år hamnade på 80-talet på institutioner och saknade utbildning och stimulans. Många led av näringsbrist och gavs blodtransfusioner. HIV-viruset blev en statshemlighet.[22][23] Under 1990-talet ändrades inte omhändertagandesystemet och inflödet till barnhem fortsatte och 50 000 barn adopterades internationellt.

År 2001 mottog Rumänien klagomål från EU, som ansåg att adoptionerna urartat handel med barn. År 2004 trädde lagen i kraft som stoppar adoptionerna.[24] [25] Mellan 2002 och 2006 reformerade regeringen omhändertagandesystemet[26]. Förändringarna gjorde det möjligt för lokala myndigheter att förhindra nedläggningar och skydda barn i behov av lämpliga placeringar i mindre boenden. Många barn, särskilt romer, saknar identitetshandlingar och många föräldralösa barn och handikappade är utfrysta ifrån sjukvårdssystemet.[27]

Hög korruption är ett växande problem i östeuropeiska länder[källa behövs], särskilt i Rumänien där det ofta förekommer att man blir tvungen att muta läkaren för att få en tid, en operation eller läraren för att barnet ska få undervisning.[källa behövs]

Romerna är en utsatt minoritet i landet. Rumänska majoriteten blir rikare på bekostnad av den romska minoriteten vilket lett till försörjningsproblem för romerna vilket i sin tur lett till den stora ström av romska tiggare till Sverige, däribland Borås. [28]

Sverige har varit väldigt tydliga med att det är Rumäniens ansvar att se till att alla medborgare får en bra försörjning i sitt hemland.[29] Enligt en artikel är "Rumäniens behandling av den romska minoriteten är ett svek mot de grundläggande värden som EU bygger på"[30] Enligt Lotta edholm för folkpartiet har Rumänska regeringen en plikt att se till att alla medborgare får gå i skolan, bor i människovärdiga bostäder och får vettiga framtidsutsikter.[31]

Ett förslag har lagts fram om indragna EU-bidrag och indragen rösträtt för Rumänien i EU ifall romerna i landet inte tas om hand.[32] Enligt folkräkningen handlar det om 600 000 personer av landets 20 miljoner invånare.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Traian Băsescu med George W. Bush.

Rumänien är en demokratisk republik med ett semipresidentiellt system. Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, Senat (senaten), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och Camera Deputaților (deputeradekammaren), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.

Landets president väljs i direkta val vart femte år (sedan 2004, tidigare vart fjärde år). Presidenten utser en premiärminister, som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.

Konstitutionen godkändes i en folkomröstning den 8 december 1991 och bygger på den femte franska republikens dito. I oktober 2003 godkändes omfattande ändringar för att anpassa den till EU-lagstiftningen. I och med valen 2008 har Rumänien en liberal regering.

Se även: Anslutningsfördraget 2005

Parlamentsvalet 2008 och regeringskrisen 2009[redigera | redigera wikitext]

Valet i Rumänien 2008 ledde till ett jämnt valresultat och en koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Liberaldemokraterna. Valdeltagandet var det lägsta sedan kommunistregimens fall.[33]

Finanskrisen 2008 tvingade Rumänien att förhandla om lån, på omkring 20 miljarder euro, med Världsbanken, Internationella valutafonden och EU. Dessas ekonomisk-politiska krav satte regeringssammanhållningen på hårda prov och i början av oktober 2009 sprack koalitionen och socialdemokraterna lämnade regeringen. Statsminister Emil Boc och hans liberaldemokratiska minoritetsregering fälldes någon vecka senare i en misstroendeomröstning. Liberaldemokraterna fick stanna kvar på sin post.[34]

Valet 2012[redigera | redigera wikitext]

Ett tidigare block högeralliansen upplöstes i januari 2011 bestående av bland annat nationalliberaldemokraterna, och de konservativa valde sedan att förhandla med socialdemokraterna och bilda ett nytt block tillsammans med dem.

Den 5 februari 2011 gick socialdemokraterna, nationalliberaldemokraterna och de konservativa samman i ett block kallat Social- liberala unionen.

I "sista sekund" gick tre borgerliga partier ihop som ett eget block. Liberaldemokraterna, nationella kristna bondepartiet och liberalkonservativa partiet "Civic Force". Men de hann inte komma in i valrörelsen ordentligt och fick 16,7  procent av rösterna. Det valresultatet upplöste blocket den 10 december 2012.

Den socialliberala unionen fick 60 procent av rösterna. Crin Antonescu, ledare för nationalliberaldemokraterna, ersatte Traian Băsescu som statschef sedan 6 juli 2012. Ledaren för de konservativa i socialliberala unionen är också jordbruksminister. Victor Ponta ledare för socialdemokraterna är landets premiärminister sedan maj 2012.

Ett ensamt politiskt vänsterparti samlade på sig 14,63 procent av rösterna i valet. Inte långt ifrån vad de tre borgerliga partierna fick tillsammans med sina 16,7 procent.[35]

Enligt folkräkningen var det 16 269 839 röstberättigande[36] (Över 18 år) och antalet röstande var 7 666 169[35], vilket ger ett uppskattat valdeltagande på 47,11 procent.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Folkräkningen 1930 var den enda för "Storrumänien" och gav 18 miljoner invånare på en yta av 295 049 km².[37][38]

Den 4 juli 2013 släpptes slutresultaten efter utredning sedan oktober 2011[39] Rumäniens befolkning var 20 121 641[3] av vilka 385 729 befann sig utomlands[40] (mindre än 12 månader) varav minst 1 407 i Sverige[40].

Det preliminära resultatet indikerade en befolkning på 19 043 767 människor vilket senare reviderades.[41]

En artikel pekar på brister i organisationen av folkräkningen och 10 % i en poll uppgav att de ej tog del av folkräkningen därför att ingen uppräknare besökte dem eller att de inte var hemma när deras hem blev besökt. Spekulationer spred sig om att personernas PIN kod skulle missbrukas för olagliga ändamål och många rumäner vägrade uppge sin PIN kod. Enligt INS talesman var det inte obligatoriskt att uppge sin PIN kod. Dock hade någon högt uppsatt av misstag sagt att PIN koden var obligatorisk. Folkräkningens personal (Uppräknare) var dåligt tränade och visste inte hur man skulle fylla i formulären.[42]

INS upptäckte att cirka 1,1 miljoner människor ej ingick i 2011 års folkräkning dvs. hade missats av folkräkningens personal, men data blev komplett med hjälp av administrativa källor som var databaser från sju offentliga institutioner, därför slutresultaten presenterar en större befolkning.[43].

Antalet personer som varit borta under en längre tid (mer än 12 månader) och ingick ej i befolkningen var 727 540 varav 2 460 i Sverige[44].

Många undrar dock varför man fick så exakt på etniciteter och fullständiga och religion vid 1992 och 2002 men inte 2011. Anledningen är för att man gjorde på samma sätt räknade med formulär och samlade in fler med databaser men på dem man gissade etnicitet. Under 2011 man inte gjorde.[45]

Majoritetsbefolkningen rumänerna utgör 88,6 procent av landets befolkning.

Den största minoriteten är ungrare. Det finns enligt officiell statistik runt 1,2 miljoner rumänska medborgare med ungerskt ursprung, vilka främst bor i Transsylvanien.

Dessutom en ukrainsk minoritet som enligt folkräkningen omfattande 50,920 [46] rumänska medborgare med ukrainskt ursprung som befolkar huvudsakligen norra Rumänien.[47]

Cirka 786 000 rumänska medborgare med tyskt ursprung var bosatta i Rumänien år 1939, en siffra som har sjunkit till 36 042 kvarvarande år 2011[46]. När Rumänien ockuperades av Sovjetunionen deporterades tyskar från Rumänien till Tyskland.[48]

De ca 350 000 Csango som är romersk-katolska registreras ofta inte som ungrare i folkräkningarna, trots att 62 000 av dem talar ungerska. Efter första världskriget fördrevs ca 350 000 ungrare från Transsylvanien. Ytterligare 100 000 ungrare fördrevs från framför allt Târgu Mureș, platsen för det beryktade "svarta mars" i mars 1990, då det initierades etniska kravaller mellan ungerska minoritetsbefolkningen och tillresta rumänska extremister. I Târgu Mureș och på andra platser i Transsylvanien har de olika minoriteternas proportioner medvetet manipulerats genom tvångsinflyttning av Moldaviska rumäner, samt en brutal religiös och språklig assimileringspolitik för andra nationaliteter.

Romerna är en annan betydande minoritet, i folkräkningen 2011 steg antalet registrerade romer till 621 573[46]. Vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare. Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursprung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet polacker i Suceava.

Etniska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information på sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20 procent av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen utgör mer än 30 procent av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska.

Folkräkningar har genomförts följande år i landet: 1866, 1887, 1899, 1912, 1930, 1941, 1948, 1956, 1966, 1977, 1992, 2002 och 2011.

Vid folkräkningen 1992 var Rumäniens befolkning 22 760 449[49][50][51][52][53] men man hade ett resultat på 22 800 000 personer ett kort tag (reviderades) pga polacker i nordöstra delen som senare inte skulle inkluderas, befolkningen 1992 med resultatsiffra 22 760 499 var som störst någonsin men sedan dess befolkningen stegvis minskat och vid den senaste folkräkningen 2011 var Rumäniens befolkning som sagt 20,121 miljoner människor.[3]

Befolkning 1941–2011[redigera | redigera wikitext]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Landets officiella språk är rumänska (ett romanskt språk i den indoeuropeiska språkfamiljen). Rumänska är närbesläktat med italienska, franska, spanska, portugisiska och katalanska. Runt 30 miljoner personer i världen talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien. Minoritetsspråken erkänns inte som officiella språk i den rumänska författningen.

En relativt stor ungersk minoritet i Transsylvanien talar både ungerska och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal karpattyskar, men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Religioner (statistik från 2009):

De flesta rumäner är medlemmar i den rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom den östortodoxa kristendomen. Katolicism och protestantism är också representerad, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare, såsom Transsylvanien som fram till 1920 var ockuperat av Ungern. De flesta ungrare är protestanter, och i majoritet bland protestanterna i Rumänien. Ett litet fåtal saxare är lutheraner. Nästan alla reformerta (kalvinister) är ungrare. Så gott som alla unitarianer är ungrare. Protestanter och romerska katoliker är av icke-rumänskt ursprung, vilka alltså kan uppgå till ca 12,2 procent av befolkningen. De cirka 260 000 romersk-katolska i Moldavien, så kallade Csángó, är ungrare eller av ungerskt ursprung. Antalet protestanter, romerska katoliker och judar har kraftigt minskat på grund av förföljelser sedan de båda världskrigen och den därpå följande kommunistdiktaturen.

I Dobrudzja, en region längs med Svarta havets strand, finns en liten muslimsk minoritet bestående av turkar och tatarer. Detta är en rest sedan Osmanska rikets regeringstid respektive migration från Krim.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Den rumänska skolan är obligatorisk i 10 år. Barnen har även möjlighet att ingå i en frivillig förskola i tidig ålder 3-6 år. Efter grundskolan kan eleverna frivilligt avlägga inträdesprov till Gymnasiet, som har ett utbud av praktiska och teoretiska linjer. Det finns över 40 högre lärosäten, däribland fem universitet och fem tekniska högskolor. Undervisningen är avgiftsfri och är en het politisk satsning även på universitetet. Landets minoriteter har möjlighet att få undervisningen på respektive modersmål. Sedan 1989 har utbildningsväsendet reformerats. Men det har gått trögt och standarden på utbildningen varierar stort i olika delar av landet; utbildningen har bättre standard i städerna jämfört med landsbygden där kvaliteten kan vara mycket låg. Rumänien deltar fullt i EU:s utbildningsprogram.[54]

Massmedia[redigera | redigera wikitext]

Rumänien har sedan 2008 en socialdemokratisk och liberal koalitionsregering. Det råder full yttrandefrihet i Rumänien idag, men före 1989 rådde ingen yttrandefrihet alls. Då fanns bara en tv-kanal som sände patriotiska program mellan kl. 20-22, skrivmaskiner var förbjudna, om man kritiserade regimen riskerade man att hamna i fängelse, och säkerhetstjänsten Securitate avlyssnade medborgarna.[källa behövs] Efter revolutionen grundades ett flertal nya tidningar, men pressen drabbades under 1990-talet av pappersbrist och prishöjningar. Det finns även fristående TV-stationer och massor av fristående radiostationer. I städerna är mediautbudet rikt medan det på landsbygden i vissa fall är begränsat på grund av radiokommunikationsstörningar och elavbrott. Minoriteterna i landet har även sina egna tidningar.[54]

Kommunikationer och turism[redigera | redigera wikitext]

Motorvägar i Rumänien

Rumäniens järnvägar omfattar 22 250 km[55], av dessa är drygt 8 585 km elektriska. En dryg tredjedel av persontransporter sker via järnväg.

Omkring 81 713 km är vägar[56].

Cirka 545 km var motorväg[57], men under 2010-talet ska 289 km av nya motorvägar byggas i landet efter att enorma satsningar på infrastrukturen gjorts.

Floden Donau är en viktig vattenväg. 1984 invigdes en 64 km lång kanal som förbinder Donau med Svarta havet och förkortar vattenvägen med 400 km. Byggprojektet är en enorm satsning i Rumänien och de senaste åren har det varit en byggboom i landet. De viktigaste hamnstäderna är Galati och Braila. Flygplatsen Otopeni utanför Bukarest är landets största. Ett statligt flygbolag "Tarom" har såväl utrikes- som inrikestrafik. Rumäniens telekommunikationer är låga. Vid 1990 fanns 2,3 miljoner telefoner, under 00-talet har denna siffra mer än fördubblats. Det har länge skett en uppbyggnad av telefonnätet i samprojekt med tyska Siemens och franska Alcatel.

År 2000 var antalet internetanvändare i Rumänien ca 600 000 till 2012 hade det ökat till 9,6 miljoner.[58]

Rumänien har stora förutsättningar för turism. Lockar gör bland annat naturen och nationalparker i Karpaterna, medeltidsstäder, slott i Transsylvanien, Donaudeltat, sandstränderna längs Svarta havet och landets särpräglade kulturer.

Vintersportturismen i Karpaterna har visat goda resultat. Bristen på god hotellstandard kvarstår trots att rumänska hotell såldes ut till privatägare vid millennieskiftet. En stor del av turisterna kommer från grannländerna, särskilt från Moldavien och Bulgarien då Rumänien är ett billigt resemål.

Vid Svarta havskusten är Mamaia en välkänd turistort.[54]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rumäniens län
St. Mikaelskyrkan i Cluj-Napoca
Kulturpalatset i Iaşi
Oradeas stadshus
Vy från Piatra Neamţ med Stefanstornet i förgrunden
Sibiu
Stadshuset i Craiova

Republiken Rumäniens territorium är indelat i 41 län (județe) som i sin tur är vidare indelade i (stor)städer (municipii), städer (oraşe) och (lands)kommuner (comune). Det finns för närvarande 320 städer (varav 103 med den högre statusen municipiu) och 2 854 kommuner.[59] Länen leds vart och ett av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest tillhör inget län utan utgör istället en separat enhet med likvärdig administrativ status som länen.

Namn Förkortning Residensstad Yta (km²)
Alba AB Alba Iulia 6 242
Arad AR Arad 7 754
Argeș AG Pitești 6 862
Bacău BC Bacău 6 621
Bihor BH Oradea 7 544
Bistrița-Năsăud BN Bistrița 5 355
Botoșani BT Botoșani 4 986
Brașov BV Brașov 5 363
Brăila BR Brăila 4 766
Buzău BZ Buzău 6 103
Caraș-Severin CS Reșița 8 514
Călărași CL Călărași 5 088
Cluj CJ Cluj-Napoca 6 674
Constanța CT Constanța 7 071
Covasna CV Sfântu Gheorghe 3 710
Dâmbovița DB Târgoviște 4 054
Dolj DJ Craiova 7 414
Galați GL Galați 4 466
Giurgiu GR Giurgiu 3 526
Gorj GJ Târgu Jiu 5 602
Harghita HR Miercurea Ciuc 6 639
Hunedoara HD Deva 7 063
Ialomița IL Slobozia 4 453
Iaşi IS Iaşi 5 476
Ilfov IF Bukarest¹ 1 583
Maramureş MM Baia Mare 6 304
Mehedinți MH Drobeta-Turnu Severin 4 933
Mureș MS Târgu Mureș 6 714
Neamț NT Piatra Neamț 5 896
Olt OT Slatina 5 498
Prahova PH Ploiești 4 716
Satu Mare SM Satu Mare 4 418
Sălaj SJ Zalău 3 864
Sibiu SB Sibiu 5 432
Suceava SV Suceava 8 553
Teleorman TR Alexandria 5 790
Timiș TM Timișoara 8 697
Tulcea TL Tulcea 8 499
Vaslui VS Vaslui 5 318
Vâlcea VL Râmnicu Vâlcea 5 765
Vrancea VN Focșani 4 857
Bukarest B Bukarest 238
¹De flesta administrativa funktioner för länet Ilfov styrs från Bukarest, men vissa myndigheter är utplacerade i städerna Buftea och Otopeni.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 65 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 47 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 70 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 56 av 186

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.oikoumene.org/en/member-churches/regions/europe/romania.html?tx_wecdiscussion%5Bsub%5D=1
  2. ^ http://www.prcc.org.pl/page/index.php?option=com_content&view=article&id=5:informacje-ogolne&catid=2:informacje-o-rumunii&lang=en&Itemid=
  3. ^ [a b c d] http://www.recensamantromania.ro/wp-content/uploads/2013/07/sR_Tab_8.xls
  4. ^ [a b] http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2012/02/weodata/weorept.aspx?sy=2013&ey=2017&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=PPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=65&pr.y=6
  5. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  6. ^ [a b] United Nations, Statistics Division; Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings Läst 27 oktober 2011.
  7. ^ http://www.mherrera.org/temp.htm
  8. ^ http://www.emergingmarkets.org/Article/1017546/Emerging-Europe-Finance-Minister-of-the-Year-2005-Ionut-Popescu-Romania.html
  9. ^ http://business-review.ro/the-median-household-income-in-romania-was-eur-558-on-h2-12478/
  10. ^ http://www.socionomen.nu/text/rumanien-sedan-finanskrisen-har-barnfattigdomen-okat-igen
  11. ^ DN 14 november 2010, Sid 22, 23 och 24
  12. ^ [1]
  13. ^ [2]
  14. ^ [3]
  15. ^ http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2012/02/weodata/weorept.aspx?sy=2000&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=LUR&grp=0&a=&pr.x=58&pr.y=7
  16. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/rumansk-pensionarsprotest_4709189.svd
  17. ^ http://www.hartford-hwp.com/archives/62/458.html
  18. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_tax_rates
  19. ^ http://www.deloitte.com/assets/Dcom-Romania/Local%20Assets/Documents/EN/Tax%20and%20Legal%20Guide/ro_Tax_Legal_Guide_Individual_Taxation_113010.pdf
  20. ^ http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2012/02/weodata/weorept.aspx?sy=2012&ey=2017&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLUR&grp=0&a=&pr.x=57&pr.y=4
  21. ^ http://ec.europa.eu/employment_social/empl_portal/SSRinEU/Your%20social%20security%20rights%20in%20Romania_en.pdf
  22. ^ http://www.ogonspegeln.se/eastaidrom.html
  23. ^ http://www.ogonspegeln.se/romania_history.html
  24. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/rumanien-stoppar-utlandsadoptioner_150839.svd
  25. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/rumanska-barnhem-forbattras_91543.svd
  26. ^ http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=1718
  27. ^ http://www.swedenabroad.com/Page____66672.aspx
  28. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/politiker-pratar-tiggeri-i-rumanien_3311502.svd
  29. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/politiker-pratar-tiggeri-i-rumanien_3311502.svd
  30. ^ http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rumanien-sviker-sitt-ansvar-for-romerna_8779168.svd
  31. ^ http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rumanien-sviker-sitt-ansvar-for-romerna_8779168.svd
  32. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=5807009
  33. ^ "Bred koalition klar i Rumänien", hd.se, 14 december 2008
  34. ^ Regeringskris i Rumänien SVT Rapport, 13 oktober 2009
  35. ^ [a b] http://en.wikipedia.org/wiki/Romanian_legislative_election,_2012
  36. ^ http://www.presseurop.eu/en/content/news-brief/3943131-basescu-sacked-census
  37. ^ http://upload.wikimedia.org/wikipedia/ro/3/3d/Recensamant1930-II-XXIV.jpg
  38. ^ http://media.ici.ro/history/eng08.htm
  39. ^ http://www.nineoclock.ro/census-ins-announces-the-first-final-results-on-july-4/
  40. ^ [a b] http://www.recensamantromania.ro/wp-content/uploads/2013/07/sR_TAB_19.xls
  41. ^ http://www.romania-actualitati.ro/the_stable_population_of_romania_is_19043767_people-43671
  42. ^ http://world-countries.net/archives/133568
  43. ^ http://www.romania-insider.com/final-census-results-add-1-mln-romanians-to-preliminary-data-over-half-a-million-rroma-under-registration-of-migrants/103244/
  44. ^ http://www.recensamantromania.ro/wp-content/uploads/2013/07/sR_TAB_20.xls
  45. ^ http://romaniademographics.wordpress.com/2013/06/29/folkrakningen-1992/
  46. ^ [a b c] http://en.wikipedia.org/wiki/Demographic_history_of_Romania#20_October_2011_census
  47. ^ "The Ukrainians: Engaging the 'Eastern Diaspora'". By Andrew Wilson. (1999). In Charles King, Neil Melvin (Eds.) Nations Abroad. Wesview Press, pp. 103–132. ISBN 0813337380
  48. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/Germans_of_Romania
  49. ^ http://www.crvp.org/book/Series04/IVA-15/appendices.htm
  50. ^ http://books.google.se/books?id=PXScAJFQFloC&pg=PA197&lpg=PA197&dq=romania+22760449&source=bl&ots=eLOLgY_mGJ&sig=xMxGhAk1OXX3w8LsXmQdLw5hfkk&hl=sv&ei=sYuiTsKmNcXk4QTVl-XLBA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5&ved=0CEEQ6AEwBA#v=onepage&q=romania%2022760449&f=false
  51. ^ http://books.google.se/books?id=sHB1kFCB4wYC&pg=PA196&lpg=PA196&dq=census+1992+22760449&source=bl&ots=KHooujdiN5&sig=2woGqLWkfdmhDSrszbKyVEJGmwI&hl=sv&sa=X&ei=g-m-UdvhEa6v4QS054CQBg&ved=0CCwQ6AEwADgK#v=onepage&q=census%201992%2022760449&f=false
  52. ^ http://www.cilevics.eu/minelres/reports/romania/Romania.htm
  53. ^ http://www.fes.hr/E-books/pdf/National%20Minoritiies%20in%20SE%20Europe/02.pdf
  54. ^ [a b c] Rumänien nr. 562 länder i fickformat UI 1992
  55. ^ http://web.archive.org/web/20090608211134/http://www.cfr.ro/jf/romana/0208/retea.htm
  56. ^ http://web.archive.org/web/20120303002532/http://www.insse.ro/cms/files/statistici/comunicate/com_anuale/transporturi/lung_cailor_transp09r.pdf
  57. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/Highways_in_Romania
  58. ^ http://www.newmediatrendwatch.com/markets-by-country/10-europe/80-romania
  59. ^ [4]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]