Rumänien

Wikipedia

**România**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: Deşteaptă-te, române!

Huvudstad	Bukarest 44° 25' N; 26° 06'E
Största stad	Bukarest
Officiellt språk	rumänska
Statsskick president premiärminister	republik Traian Băsescu Călin Popescu-Tăriceanu
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Osmanska riket 9 maj 1877 13 juli 1878 (Berlinavtalet)
Yta • Totalt • Vatten	238 391 km² (78:e) 3,0 %
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	21 698 181 (50:e) 91,0 inv/km² (79:e)
BNP (PPP) • Totalt 2008 • Per capita	$264 milj (44:e) $12 285
Valuta	rumänsk leu (`RON`)
Tidszon	EET (UTC+2)
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Moldoveanu 2 544 m ö.h. km² Donau 2 860 km
Nationaldag	1 december
Landskod	RO, ROU
Landsnummer	`+40`

Rumänien är en republik i skärningen mellan Centraleuropa (Transsylvanien, Banat och Maramureş), Balkan (Valakiet och Dobrudzja) och Östeuropa (Moldova och Bukovina). Landet gränsar mot Ukraina och Moldavien i nordöst, Ungern i väst och Serbien och Bulgarien i söder längs med floden Donau. Rumänien har en kuststräcka mot Svarta havet och östra och södra Karpaterna går genom landets mitt. Rumänien är medlem i Europeiska unionen sedan 2007 och i militäralliansen Nato sedan 2004.

Innehåll

1 Historia
2 Geografi
- 2.1 Städer i Rumänien
3 Politik
- 3.1 Regional och lokal förvaltning
4 Demografi
5 Industri
6 Ekonomi
7 Sociala förhållanden
8 Idrott
9 Externa länkar

[redigera] Historia

Huvudartikel: Rumäniens historia

Konungariket Rumänien, 1939

Under antiken var provinsen Dakien (efter två krig mot romarna 101-102 samt 105-106 e. Kr) en del av romarriket. När romarna lämnade Dakien år 271 fanns det tre regioner med ett rumänskt-/latinskttalande folk: Moldavien, Valakiet och Transylvanien. Detta folk var resultatet av sammanblandningen mellan dakerna och de romerska kolonisatörerna, vilket i sin tur är förfäderna till dagens rumäner.

Under medeltiden bildades två stater: Moldova och Valakiet, medan i Transylvanien, som hade erövrats av Ungern på 1100-talet, fanns en rumänsk majoritet. Från 1500-talet och fram till självständigheten år 1878 var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket.

Efter andra världskriget blev Rumänien en del av östblocket som en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceauşescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik, han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11. Rumänien var den första staten i östblocket, förutom Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland 1967 (se Hallstein-doktrinen).

Ceauşescus storslagna planer och skrytbyggen med "folkpalatset" i Bukarest i topp stod i kontrast till den stora fattigdom där befolkningen levde i ekonomisk och social misär.^{[källa behövs]} Precis som i övriga satellitstater genomfördes årliga propagandaföreställningar vid större nationella firanden.^{[källa behövs]} Den beryktade säkerhetstjänsten, Securitate, kontrollerade och förföljde medborgarna.^{[källa behövs]}

Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under en våldsam revolution mot diktatorn Ceauşescu 1989. Efter en hastig rättegång avrättades Nicolae och hans hustru Elena Ceauşescu på juldagen samma år. Det är omdiskuterat huruvida det verkligen var en revolution eller om det i själva verket var en statskupp, organiserad av Ceauşescus motståndare inom kommunistpartiet. Nationalla befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu valdes till landets första president.

Åren som följde på revolutionen blev oroliga och dramatiska med flera våldsamma uppror och upprepade regeringskriser. Under 1990-talet hamnade landet i en svår ekonomisk kris och de problem som skapats av den gamla regimen var svårlösta. Rumänien är fortfarande ekonomiskt sett på efterkälken jämfört med övriga Europa men de senaste åren har Rumänien visat goda tillväxtsiffror.

Rumänien gick med i NATO 2004, och i EU 2007.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Rumäniens geografi

En stor del av Rumäniens gräns mot Serbien och Bulgarien utgörs av Donau. Donau går sedan ihop med Prut, som utgör gränsen mot Moldova. Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat.

Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2-5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtionden. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005.

Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34% berg, 33% backigt och 33% lågland.

Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omger transsylvanska platån. 14 toppar når höjder över 2 000 m.ö.h., det högsta når 2 544 meter över havet. I södra delen av landet övergår Karpaterna i ett backigt landskap.

Karta över Rumänien

[redigera] Städer i Rumänien

#	Stad	Befolkning	Region
1.	Bukarest	2 082 334	Bukarest
2.	Iaşi	320 888	Iaşi
3.	Cluj-Napoca	317 953	Cluj
4.	Timişoara	317 660	Timiş
5.	Constanţa	310 471	Constanţa
6.	Craiova	302 601	Dolj
7.	Galaţi	298 861	Galaţi
8.	Braşov	284 595	Braşov
9.	Ploieşti	232 527	Prahova
10.	Brăila	216 292	Brăila
11.	Oradea	206 616	Bihor
12.	Bacău	175 500	Bacău
13.	Arad	172 827	Arad

Källa: National Institute of Statistics, 2002 Census

Populära turistmål är Bukarest, Constanţa, Timişoara, Sibiu och Braşov.

[redigera] Politik

Huvudartikel: Rumäniens politik

Rumänien är en demokratisk republik med ett semi-presidentiellt system. Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, Senat (senaten), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och Camera Deputaţilor (deputeradekammaren), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.

Landets president väljs i direkta val vart femte år. Fram till 2005 gällde vart fjärde år. Presidenten utser en premiärminister, som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.

[redigera] Regional och lokal förvaltning

Republiken Rumäniens territorium är indelat i regioner och kommuner. Det finns 2.686 kommuner.

Rumänien är uppdelat i 41 regioner (judeţi), som var och en leds av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest utgör en egen region.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Rumäniens demografi

[redigera] Etnicitet

Etniska grupper (statistik från 2003):

Rumäner 92,1%
Ungrare 3,6%
Romer 2,5%
Ukrainare 0,5%
Tyskar 0,3%
Ryssar 0,2%
Turkar och tatarer 0,2%
Albaner 0,1%
Övriga 0,5%

Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursrpung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet polacker i Suceava.

Vissa grupper hävdar att antalet romer i Rumänien är fler än vad som anges i den officiella statistiken, då vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare. Romerna kallas ofta i Rumänien ţigani (tzigany), jämför zigenare.

Etniska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information i sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20% av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen uppnår mer än 30% av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska.

[redigera] Språk

Landets officiella språk är rumänska (ett romanskt språk i den indoeuropeiska språkfamiljen). Rumänska är närbesläktat med italienska, franska, spanska, portugisiska och katalanska. Runt 26 miljoner personer talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien.

En relativt stor ungersk minoritet i Transsylvanien talar både ungerska och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal karpattyskar, men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall.

[redigera] Religion

Religioner (statistik från 2002):

Rumänsk-ortodoxa - 86,7%
Romersk-katolska - 4,6%
Protestanter - 3,7%
Pingstvänner - 1,5%
Uniater - 0,9%

De flesta rumäner är medlemmar i den rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom östortodoxa kristendomen. Katolicismen och protestantismen är också representerade, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare.

I Dobruja, en region längs med Svarta havets strand, finns en liten muslimsk minoritet bestående av turkar och tatarer. Detta är en rest sedan Osmanska rikets regeringstid respektive migration från Krim.

[redigera] Industri

Biltillverkaren Dacia har de senaste åren fått ny fart genom ägaren Renault. En ny billig och modern modell har lanserats för främst den östeuropeiska marknaden. Renault har en tradition i Rumänien då Dacia-modellen under kommunisttiden från början var Renaults personbilsmodell Renault 12.

[redigera] Ekonomi

Rumänien är främst ett jordbrukarland och industri land. Ekonomin baseras huvudsakligen på jordbruk och industri, det odlas främst frukt, grönsaker, vin och tobak i landet. Industrin gör frammgångar genom biltillverkaren Dacia och Rumäniens goda naturtillgångar. Rumänien är på god väg mot att bli mer och mer ett industriland, 11,5 % av landets BNP baseras på Jordbruk och 37,5 % baseras på industri samt 50% av BNP på tjänster och övrigt.

De vanligaste import varorna är: maskiner, mineraler, bränsle, textilvaror och kemiska produkter. De vanligaste export varorna är: textiler, kläder, maskiner, metallvaror och mineraler.

Rumäniens naturtillgångar är: olja, naturgas, stenkol, brunkol, bly, zink, koppar, järn, uran, guld och bauxit.

Total BNP år 2008: 264 miljarder USD
BNP per capita år 2008: 12 285 USD
BNP tillväxt år 2008: 5,4 %
Inflation 2007: 6,6 %
Arbetslöshet 2007: 5 %
Export 2008: 93 miljarder USD
Import 2008: 123 miljarder USD

[redigera] Sociala förhållanden

Levnadsförhållanderna var mycket dåliga i slutet av kommunisttiden, men situationen förbättrades inte mycket under 1990-talet. Tvärtom så sjönk levnadsstandaren kraftigt pågrund av stor arbetslöshet och stigande priser. unde senare år levde ännu 2004 var fjärde rumän under fattigdomsgränsen på 46 euro per månad, och medellivslängden var bland de lägsta i Östeuropa. Det statliga sociala försäkringsystemet har relativt bred täckning men resurserna är ytterst små. Reformer av systemen har inleds och 1999 privatiserades sjukförsäkringen som betalas in av arbetsgivare och anställda.

Pensionsystemet är i djup kris.

Rumänien har 6 miljoner pensionärer jämfört med 4,3 miljoner löntagare, bl a därför att många avskedas under 1990-talet fick förtidspension. Nuvarande låga pensionsålder ska stegvis höjas framm till 2015 då den blir 60 år för kvinnor och 65 för män. Många av landets romer saknar identitetshandlingar och är därför utestängda från de sociala bidragssystemen. Den statliga sjukvården är kostnadsfri men vårdsystemet är eftersatt och har försämmrats under senare år p g a svår resursbrist och underbetald personal. I många fall betalar patienter "under bordet" för att få behandling. Den allmäna hälsonivån är låg, bl a till följd av dålig uppvärmning av bostäder, ensidig konst, miljöförorenigar och brist på läkemedel. Ett förbud mot aborter som diktatron Ceausescu införde på 1970-talet för att befolkningen skulle öka ledde till många oönskade barn och hög mödradödlighet. Under de år som aborter var förbjudna beräknas mer än 100 000 kvinnor ha dött av olagliga aborter, medan uppemot 200 000 barn placerades på stora institutioner där de oftast utsattes för grov vanvård. Aborter blev åter tillåtna 1989. Antalet barn som vistades på institutioner år 1999 var 112 000 barn, siffran hadde senare skalats av till 77 844 barn år 2000 genom ett reform program. År 2001 stängdes 34 barnhem och 31 var på väg att stängas, även internationella adoptioner blev förbjudna, innan dess hadde 30 000 barn redan adopteras. År 2002 och frammåt fortsatte reformerna och 49 848 barn kvar på 940 institutioner 2002. År 2003 fanns det 37 491 barn kvar, varav 84 st kvarvarande stora institutioner som en gång var "Ceausescus dödsfägelser", och 54 stora barnhem stängdes medans det totalt fanns 776 barnhem kvar i landet och 120 stora kvarvarande barnhem. 2004 var det 32 679 barn och EU kom fram med en ny lag att internationella adoptioner endas får ske i undantag, 503 undantag gordes 2004. 2005 var det 28 786 barn på institutioner i Rumänien, så siffrorna minskar med ca 4 000 barn per år genom årliga reformprogram som regeringen drar igång, men strax innan EU-inträdet 2006 uptäckate man tusentals "nya barn på institutioner" som chockade många journalister som åkte till Rumänien för att kolla barnens läge. Dom barnen lider fortfarande och nya chockbilder sändes ut i framför allt Europa över dom föräldrarlösa barnen. Man visade även att barnhandeln inte har brutits ner än trots att Rumänska regeringen påstod det. År 2008 4 februari gav EU Rumänien gult kort.

[redigera] Idrott

Rumäniens fotbollslandslag har deltagit i VM i fotboll och EM i fotboll flera gånger. Under 1980-talet tillhörde FC Steaua Bukarest europatoppen och vann Europacupen för mästarlag 1986. Bland kända fotbollspelare från landet kan nämnas Gheorghe Hagi. Rumänien är även framgångsrikt inom friidrott. Inom gymnastiken har man haft en av de största i Nadia Comaneci.