Rumänien
Från Wikipedia
 |
Den här artikeln behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
| România | |||||
|
|||||
| Valspråk: inget | |||||
| Nationalsång: Deşteaptă-te, române! | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Bukarest
44° 25' N; 26° 06'E
|
||||
| Största stad | Bukarest | ||||
| Officiellt språk | rumänska | ||||
| Statsskick president premiärminister |
republik Traian Băsescu Emil Boc |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Osmanska riket 9 maj 1877 13 juli 1878 (Berlinavtalet) |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
238 319 km² (78:e) 3,0 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
21 473 628 (slutet av maj 2009) [14] (50:e) 90,2 inv/km² (79:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2009) $261 570 milj. (2009, IMF)[1] (43:e) $12 214,411 (2009, IMF)[1] |
||||
| Valuta | rumänsk leu (RON) |
||||
| Tidszon | EET (UTC+2) (Östeuropeisk tid) | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Moldoveanu 2 544 m ö.h. km² Donau 2 860 km |
||||
| Nationaldag | 1 december | ||||
| Landskod | RO, ROU | ||||
| Landsnummer | 40 | ||||
Rumänien är en republik i Östeuropa. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumänien är med sina 21,45 miljoner invånare det folkrikaste landet på Balkan (Turkiet frånräknat).
Rumäniens moderna historia har präglas av det kommunistiska styret sedan 1947. År 1989 störtades kommunistregimen i en revolution och Rumänien blev en demokratisk republik. Rumänien medlem av Europeiska unionen 2007 och militäralliansen NATO 2004. Den globala nedgången har i dagsläget försvagat ekonomin i Rumänien.
Innehåll |
[redigera] Historia
Enligt Herodotos var landet befolkad av daker, en thrakisk stam, och skyterna. Under senantiken (efter två krig mot romarna 101-102 samt 105-106 e.Kr.) blev Dakien en del av romarriket, mellan åren 106 och 271. Enligt Eutropius,[2] i Breviarium historiae Romanae, blev Dakien invaderat 106 av kejsar Trajanus legioner. Decebal blev besegrad och den dakiska befolkningen blandades med den romerska. År 271, efter germanstammarnas, däribland goternas, invasion, drog sig kejsar Aurelianus ut ur provinsen. Efter detta blev landet hem för diverse folkvandringstammar: visigoter, hunner, gepider, vandaler.
Under medeltiden bildades två stater: Moldova och Valakiet. Transsylvanien hade erövrats av Ungern på 1100-talet. Från 1500-talet och fram till mitten på 1800-talet var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket.
Efter andra världskriget blev Rumänien 1947 en del av östblocket som en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceauşescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11. Rumänien var den första staten i östblocket, förutom Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland 1967 (se Hallstein-doktrinen).
Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under en våldsam revolution mot Ceauşescu 1989. Efter en hastig rättegång avrättades Ceauşescu och hans hustru Elena Ceauşescu på juldagen samma år. Nationella befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu, blev den första demokratiskt valda presidenten.
Åren som följde på revolutionen blev oroliga och dramatiska med flera våldsamma uppror och upprepade regeringskriser. Under 1990-talet hamnade landet i en svår ekonomisk kris och de problem som skapats av den gamla regimen var svårlösta. Efter en process som inleddes med ansökan om associationsavtal 1993 blev Rumänien medlem i EU den 1 januari 2007 tillsammans med Bulgarien.
[redigera] Geografi
Rumänien har en kuststräcka mot Svarta havet och genom landets mitt går östra och södra Karpaterna. Landet är beläget i skärningen mellan Centraleuropa (Transsylvanien, Banat och Maramureş), Balkan (Valakiet och Dobrudzja), och Östeuropa (Moldova och Bukovina).
En stor del av Rumäniens gräns mot Serbien och Bulgarien utgörs av Donau. Donau går sedan ihop med Prut, som utgör gräns mot Moldavien. Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat. Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2-5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtiondena. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005.
Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34 % berg, 33 % kuperat och 33 % lågland. Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omger Transsylvanska platån. 14 toppar når höjder över 2 000 m.ö.h., det högsta når 2 544 meter över havet. I södra delen av landet övergår Karpaterna i ett backigt landskap.
[redigera] Städer i Rumänien
De tio folkrikaste städerna den 1 januari 2009:[3]
| # | Stad | Befolkning | Län (judeţ) |
|---|---|---|---|
| 1. | Bukarest | 1 944 367 | Bukarest |
| 2. | Timişoara | 311 586 | Timiş |
| 3. | Iaşi | 308 843 | Iaşi |
| 4. | Cluj-Napoca | 306 474 | Cluj |
| 5. | Constanţa | 302 171 | Constanţa |
| 6. | Craiova | 298 928 | Dolj |
| 7. | Galaţi | 291 354 | Galaţi |
| 8. | Braşov | 278 048 | Braşov |
| 9. | Ploieşti | 229 285 | Prahova |
| 10. | Brăila | 212 501 | Brăila |
[redigera] Ekonomi
- Huvudartikel: Rumäniens ekonomi
Den omfattande samhällsomvandlingen efter kommunistregimens fall 1989 ledde till att ekonomin gick kraftigt nedåt. Den förlust när staten kollapsade och jobben försvann. De jugoslaviska krigen inverkade hårt på marknaden och belastade Rumänien. Den nya regeringen stod nu inför ett omfattande uppdrag: att skapa nya priser, liberalisering, strukturer för en livskraftig marknad (affärsbanker, ekonomiska frizoner, etc.). 1990 utfördes en jordreform där en tredjedel av landets mark privatiserades. År 1991 hade 50 procent av jordbruket privatiserats. Arbetet med etablering av privata företag hade gått framåt, statliga företag har blivit aktiebolag. [4] Få framsteg på privatiseringen hade gjorts sedan en lag om privatisering av stora statliga företag antogs i augusti 1991. Under 1992 var Nationalprodukten, BNP - köpkraft motsvarande - $ 63,4 miljarder (1992 est). En överblick visade att Rumäniens infrastruktur hade försämrats mycket sedan 1989 på grund av minskade offentliga investeringar. I städerna hade flera rapporterade fall av störningar för uppvärmning och vattentjänster kommit in. [5] Regimens svårigheter att avhända sig det kommando över ekonomin som fanns under kommunismen ledde till att ekonomin hade kollapsat helt 1993-94. Detta erkändes också. Jordbruksproduktionen återhämtade sig dock under 1993 från torkan 1992. En långsam och smärtsam process för omställning till en mer öppen ekonomi fortsatte under 1995. [6] Under början på den andra halvan av 1990-talet började Rumänien få en mer marknadsanpassad ekonomi i samband med att en ny regering tog plats 1996. I Bukarest hade också en framgångsrik process i att minska sin inflation till 25 % som var mindre än hälften av 1994: as, medan arbetslösheten minskade till 9 % i den privata sektorn och anställandet flera arbetstagare gått framåt. Rumänien hamnade mycket mera tillsammans med övriga Central-och Östeuropa i omstruktureringsprocessen av ekonomierna och började alltmer närma sig EU. Dock fanns det många åtgärder från rumänsk sida kvar. [7]
Den nya regeringen som valdes i november 1996 lovade att påskynda ekonomiska reformer, omstruktureringar och privatiseringar införas skattemässiga och monetär åtstramningar, minska statens roll i ekonomin och öppna Rumänien för utländska investeringarna påskyndades. [8] Rumänien försökte 1997 reformera hela det ekonomiska planet vilket såg ut att lyckas ända till dess då skulderna skulle tillbakabetalas till IMF. Omfattningen blev så påfrestande för ekonomin så den kollapsade 1997. [9] Rumänien fortsatte sitt arbete 1998. Ett byte av IMF: s standby-avtal (skjöts upp på grund av bristen på framstegen inom strukturreformerna), En stor skuld betalningar till IMF, och budgeten hölls då under sträng kontroll i samband med den pågående processen avbröts 1997. För att motverka en till kollaps. [10] Fast under augusti 1999 inleddes ett nytt samarbete process med IMF på ett lån av 547 miljoner dollar. Regeringens prioriteringar: var att få förnyade IMF: s utlåningar, skärpa finanspolitiken, påskynda privatiseringen och omstruktureringen av olönsamma företag. Fast reformen misslyckades och År 1999 blev ett fall för ekonomin med en tillbakaväxt på -4.8% av det totala BNP-värdet tillföljd av de skulderna till IMF och ekonomin kollapsade igen. [11] Under 2001 föll levnadsstandarden. Lönerna hade fallit med 40 % och korruptionen ökat. Sedan år 2000 blev Rumänien kandidatland för EU och ett särskilt program för återuppbyggnad och utveckling av landets ekonomi förkortat E/BRD påbörjades. En ekonomisk framtoning och återhämtning förväntades i stort genom EU: s nya exportmarknader. En regering som valdes i november 2000 hade lovat att främja ekonomiska reformerna.[12] Perioden oktober 2001 fram till mars 2003 - gav en viktig möjlighet för kraftig privatisering lagstiftningsreformer, minska underskottet och att stävja inflationen. Regeringen har tidigare inte haft möjlighet att fullt ut genomföra IMF avtal. [13] Det nya IMF Standby-avtalet, som undertecknades 2001, ledde till de makroekonomiska vinster i hindrade utländska investeringarna. [14] Rumänien hade under perioden avslutat IMF avtalet 2001-2003 med nya vinster. Fast IMF gav sig inte utan erböd ännu nytt avtal för 2004 på ett lån av 367 miljoner dollar. Dock så verkade de rumänska myndigheterna inte ha som avsikt att dra nytta av detta avtal, utan hoppades på nya vinster genom EU:s exportmarkander. Rumänien anslöt sig till den Europeiska unionen 1 januari 2007. Rumänien: s starka BNP-tillväxten dämpades märkbart under det sista kvartalet 2008 då landet började känna effekterna av den globala nedgången på finansmarknaderna och handel, och tillväxten blev betydligt svagare under 2009. [15] EU har uppmärksammat Rumänien på att man inte tillräckligt snabbt har lyckats motverka korruption och ekonomisk brottslighet på hög nivå.[16]
Rumäniens ekonomi är en av de hårdast drabbade i EU. Landets handels underskott minskade med mer än 60 procent under första halvåret i år, men inte på grund av att exporten tagit fart, utan för att företagskonkurser och arbetslöshet minskat konsumtionen. [15]
[redigera] Naturtillgångar
Rumäniens naturtillgångar är petroleum, naturgas, stenkol, brunkol, bly, zink, koppar, järn, uran, guld och bauxit. De vanligaste importvarorna är maskiner, mineraler, bränsle, textilvaror och kemiska produkter. De vanligaste exportvarorna är textilier, maskiner, metallvaror och mineraler.
[redigera] Industri
Biltillverkaren Dacia har de senaste åren fått ny fart genom ägaren Renault. En ny billig och modern modell, Logan, har lanserats för främst den östeuropeiska marknaden, men även börjat säljas i Sverige under 2009. Renault har en tradition i Rumänien då Dacia-modellen under kommunisttiden från början 1968 var Renaults personbilsmodell Renault 8 och senare Renault 12.
[redigera] Rumänien under finanskrisen 2008-2009
Rumäniens ekonomi skakades av finanskrisen 2008-2009.[förtydliga] Börsen i Bukarest föll med cirka 69,8 % under 2008, vilket är ett av de värst drabbade i världen.[17]
Rumäniens ekonomi är en av de hårdast drabbade i EU. Landets handelsunderskott minskade med mer än 60 procent under första halvåret 2009, men inte på grund av att exporten tog fart, utan för att företagskonkurser och arbetslöshet minskat konsumtionen. [16]
Den konjukturnedgång har drabbat hela EU-27 vilket lett till ovinster i EU:s exportmarkander. Importen översteg exporten och tillväxten blev nedkyld. Rumänien gick i maj 2009 med om ett IMF-samarbete om ett 24-månaders standby-avtal till ett belopp av 17,1 miljarder dollar (12,95 miljarder euro av ett totalt 20 miljarder euro finansiella stödpaket). Prioriteringarna är att dämpa effekterna av krisen detta inkluderar extra utgifter för att förstärka det sociala skyddsnätet. Från bankernas sida är situtationen god. De är enade i en gemensam ekonomisk plan och regeringen skulle kunna angripa dirket om det skulle uppstå problem. Fast med stöd och hjälp från IMF har man spått upp att även 2010 kommer att bli ett mycket svårt år. [17]
[redigera] Levnadsstandard
Under det första kvartalet 2009, var den totala månatliga genomsnittliga inkomsten, i nominella termer, 2268 lei per hushåll (vilket motsvarar 5 465 kr) och 780 lei per person (vilket motsvarar 1 879 kr). 2009 var den totala genomsnittliga inkomsten per hushåll i städer 36,4% högre än för hushållen på landsbygden. Omkring 30 procent av befolkningen uppskattas leva under fattigdomsgränsen. Av dessa är 10 procent av befolkningen i tätorter och resten på landsbygden vilket är ett av de största fattigdomen i Europa. Tillgången till bostäder var tidigare dålig, men har förbättrats. Det är mycket dyrt att hyra och köpa bostäder, särskilt i Bukarest. I samband med att hyreslägenheter säljs ut till privat ägande har priserna ökat. Kvaliteten på bostäderna varierar och många familjer är trångbodda. Många bostäder, särskilt på landsbygden, har problem med vattentillförsel, el och uppvärmning. Det är vanligt med elavbrott till och med i huvudstaden.
[redigera] Politik
Rumänien är en demokratisk republik med ett semi-presidentiellt system. Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, Senat (senaten), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och Camera Deputaţilor (deputeradekammaren), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.
Landets president väljs i direkta val vart femte år (sedan 2004, tidigare vart fjärde år). Presidenten utser en premiärminister, som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.
Konstitutionen godkändes i en folkomröstning den 8 december 1991 och bygger på den femte franska republikens. I oktober 2003 godkändes omfattande ändringar för att anpassa den till EU-lagstiftningen.
- Se även: Anslutningsfördraget 2005
[redigera] Parlamentsvalet 2008
Valet i Rumänien 2008 ledde till ett jämt valresultat och en koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Liberaldemokraterna. Valdeltagandet var det lägsta sedan kommunistregimens fall.[18]
Finanskrisen 2008–2009 tvingade Rumänien att förhandla om lån, på omkring 20 miljarder euro, med Världsbanken, Internationella valutafonden och EU. Dessas ekonomisk-politiska krav satte regeringssammanhållningen på hårda prov och i början av oktober lämnade socialdemokraterna regeringen. Statsminister Emil Boc och hans minoritetsregering fälldes någon vecka senare i en misstroendeomröstning. [19]
[redigera] Demografi
[redigera] Etnicitet
Etniska grupper (statistik från 2009):
- Rumäner 89,5%
- Ungrare 6,6%
- Romer 2,5%
- Ukrainare 0,3%
- Tyskar 0,3%
- Ryssar 0,2%
- Turkar och tatarer 0,2%
- Övriga 0,4%
Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursrpung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet polacker i Suceava.
Vissa grupper hävdar att antalet romer i Rumänien är fler än vad som anges i den officiella statistiken, då vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare. Romerna kallas ofta i Rumänien ţigani (tzigany), jämför zigenare.
Etniska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information i sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20% av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen uppnår mer än 30% av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska.
[redigera] Språk
Landets officiella språk är rumänska (ett romanskt språk i den indoeuropeiska språkfamiljen). Rumänska är närbesläktat med italienska, franska, spanska, portugisiska och katalanska. Runt 26 miljoner personer talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien.
En relativt stor ungersk minoritet i Transsylvanien talar både ungerska och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal karpattyskar, men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall.
[redigera] Religion
Religioner (statistik från 2009):
- Rumänsk-ortodoxa - 86,8%
- Protestanter - 7,5%
- Romersk-katolska - 4,7%
- Pingstvänner - 1,5%
- Uniater - 0,9%
De flesta rumäner är medlemmar i den rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom östortodoxa kristendomen. Katolicismen och protestantismen är också representerade, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare.
I Dobrudzja, en region längs med Svarta havets strand, finns en liten muslimsk minoritet bestående av turkar och tatarer. Detta är en rest sedan Osmanska rikets regeringstid respektive migration från Krim.
[redigera] Administrativ indelning
- Huvudartikel: Rumäniens län
Image:|
Republiken Rumäniens territorium är indelat i 41 län (judeţe) som i sin tur är vidare indelade i (stor)städer (municipii), städer (oraşe) och (lands)kommuner (comune). Det finns för närvarande 320 städer (varav 103 med den högre statusen municipiu) och 2 854 kommuner.[20] Länen leds vart och ett av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest tillhör inget län utan utgör istället en separat enhet med likvärdig administrativ status som länen.
- ¹De flesta administrativa funktioner för länet Ilfov styrs från Bukarest, men vissa myndigheter är utplacerade i städerna Buftea och Otopeni.
[redigera] Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 65 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 47 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 70 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 62 av 179 |
[redigera] Referenser
- ^ [a b] ”Preliminär statistik per år 2008 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/01/weodata/weorept.aspx?sy=2009&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=968&s=PPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=36&pr.y=7. Läst 19 december 2008.
- ^ Encyclopædia Britannica, Eleventh Edition
- ^ Institutul National de Statistica, Romania; Populatia Stabila la 1.01.2009 (excelfil)
- ^ [1]
- ^ [2]
- ^ [3]
- ^ [4]
- ^ [5]
- ^ [6]
- ^ [7]
- ^ [8]
- ^ [9]
- ^ [10]
- ^ [11]
- ^ [12]
- ^ "Gult kort för Rumänien och Bulgarien", Corren.se, 4 februari 2008
- ^ ”Årets bästa och värsta börser”. Dagens Industri. 2008-12-30. http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\12\30\317849§ionid=BorsMarknad. Läst 24/8 2009.
- ^ "Bred koalition klar i Rumänien", hd.se, 14 december 2008
- ^ Regeringskris i Rumänien SVT Rapport, 13 oktober 2009
- ^ [13]
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Rumänien.
