Rumänientyskar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Traditionella tyska områden iTransylvanien

Rumänientyskar är en etnisk grupp med tysk bakgrund i Rumänien. 1939 var antalet rumänientyskar 786 000, därefter har antalet sjunkit drastiskt till endast 36 884 rumänientyskar 2011. Anledningen till detta är fördrivning och utflyttning till främst Tyskland och Österrike. Rumänientyskar är inte en egen grupp utan består av flera olika folkgrupper, såsom siebenbürgensachsare och banattyskar. Huvudorten för rumänientyskarna var Sibiu (Hermannstadt).

Historia[redigera | redigera wikitext]

De största befolkningsgrupperna är Siebenbürgensachsarna och Banantetschwabarna (banattyskar). Siebenbürgensachsarna (Siebenbürger Sachsen) bosatte sig under 1100-talet i Siebenbürgen. Koloniseringen av Transsylvanien (Siebenbürgen) påbörjades under kung Géza II av Ungern (1141 - 1162). Orsaken till migrationen var att man skulle försvara Kungariket Ungerns sydöstra gräns. Koloniseringen fortsatte till 1200-talet slut. Majoriteten av tyskarna kom från västra Tysk-romerska riket och talade den tyska dialekten frankiska och blev allmänt kallade sachsare eftersom de var tyskar som jobbade åt Ungerns kansler.

Bosättarna kom från dagens Luxemburg, Lothringen, Elsass och områdena som då var biskopsdömena Köln, Trier och Liège. Från 1600-talet och fram till 1800-talets slut bosatte sig schwaber i området genom en bosättningspolitik organiserad av huset Habsburg. Bosättarna kom från Lothringen, Elsass, Pfalz, Franken, Schwaben, Bayern, Hessen, Böhmen, Österrike samt Luxemburg och Belgien som då var Österrikiska Nederländerna. Dessa bosättare var till största delen katoliker.

Efter första världskriget ändrades Europas gränser och Rumänien tilldelades landområden, bland annat det österrikiska kronlandet Bukovina, från Ungern dagens Siebenbürgen och Banatet och Dobrudja från Bulgarien. Rumänska trupper ockuperade det ryska Bessarabien. I de nya områden bodde 9,25 miljoner och den tyska minoriteten var den nästa största efter den ungerska. Under andra världskriget förflyttades den tyska minoriteten i dessa områdena till stora delar till Tyska riket och kvar fanns 550 000 Rumänientyskar. Cirka 64 000 Rumänientyskar kom att gå in som frivilliga i Waffen-SS. När Rumänien bytte sidan i kriget under 1944 flyttade många Rumänientyskar västerut till främsta Österrike och Tyskland.

1948 levde 345 000 ur den tyska minorieten i Rumänien. Mellan 1945–1949 deporterades mellan 70 000 och 80 000 tyskar till Sovjetunionen som tvångsarbetare. Den tyska minorieten kom genom jordreformslagen 1945 att förlora sina ägor, hus, boskap och maskiner. 75 procent av rumänientyskarna bodde på landsbygden. 1949–1962 kollektiviserades allt jordbruk i Rumänien.

Under Nicolae Ceaușescu skedde lättnader och Verband der Deutschen tilläts som en av systemets massorganisationer. Men efterhand skärptes det nationella och lättnaderna försvann och regimen motarbetade minoriteterna. Ett motstånd mot den totalitära regimen startade genom Aktionsgruppe Banat och Literarische Gruppe. Literarische Gruppe övervakades och upplöstes sedermera av Securitate. Många rumänientyskar försökte lämna landet. När den västtyska regeringen inledde friköp av rumänientyskar kunde 226 654 personer emigrera till Västtyskland från Rumänien (1967–1989). 1978 följde ett avtal mellan Västtyskland och Rumänien om att underlätta resor och familjeåterföreningar.

I samband med revolutionen i Rumänien 1989 startade en massflykt. Under de första sex månaderna efter revolutionen lämnade 111 150 med tyskt påbrå Rumänien. 1992 följde ett avtal om samarbete mellan Tyskland och Rumänien med målet att förbättra situationen för den tyskspråkiga minoriteten i Rumänien. 2013 bor cirka 36 000 tyskstämmiga i Rumänien. Bland tyskspråkig media märks Allgemeine Deutsche Zeitung für Rumänien och Hermannstädter Zeitung. Radio Romania och Televiziunea Română (TVR) producerar material för rumänientyskarna. I Timisoara finns en tyskspråkiga teater och i Arad och Timișoara finns tyskspråkiga gymnasier. Dagens minoritet har en hög ålder och de senaste decenniernas utflyttning gör att den tyska minoriteten är på väg att försvinna.

Rumänientyskarnas befolkningsutveckling
År Population ±%
1887 50 000 —-
1930 745 421 +1390.8%
1939 786 000 +5.4%
1950 421 846 −46.3%
1956 384 708 −8.8%
1966 382,595 −0.5%
1977 359 109 −6.1%
1990 200,000 −44.3%
2009 135 088 −32.5%
Efter 1930 räknas alla med tyska som modersmål.

Kända Rumänientyskar[redigera | redigera wikitext]

Huset Hohenzollern av Rumänien[redigera | redigera wikitext]

Kung Carol II.

Under tiden då Rumänien var en monarki var alla regenter av tysk börd. Monarkin varade under åren 1866 till 1947, och under tiden hade Rumänien fyra kungar.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. Dr. Gerhard Reichning, Die deutschen Vertriebenen in Zahlen, Teil 1, Bonn 1995, sida 17
  2. Die deutschen Vertreibungsverluste. Bevölkerungsbilanzen für die deutschen Vertreibungsgebiete 1939/50. Herausgeber: Statistisches Bundesamt - Wiesbaden. - Stuttgart: Verlag W. Kohlhammer, 1958 sida 46
  3. Empire, Colony, Genocide: Conquest, Occupation and Subaltern Resistance in World History av Wendy Lower, A. Dirk Moses Berghahn Books 2008, sida 389