Runö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Runö (olika betydelser).
Koordinater: 57°48′N 23°15′Ö / 57.800°N 23.250°Ö / 57.800; 23.250
Runö
Ruhnu
Kommun
Fyrtornet på Runö
Fyrtornet på Runö
Coat of Arms Ruhnu.png
Stadsvapen
Land  Estland
Län Ösels län
Koordinater 57°48′N 23°15′Ö / 57.800°N 23.250°Ö / 57.800; 23.250
Area 11,9 km²[1]
Folkmängd 56 (1 januari 2011)[1]
Befolkningstäthet 5 invånare/km²
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 930XX
Eesti ruhnu vald.png
Webbplats: http://www.ruhnu.ee
Runö 1798

Runö (estlandssvenskt uttal ru:n; estniska Ruhnu) är en estnisk ö belägen mitt i Rigabukten, med en yta av 10,7 kvadratkilometer. Ön utgör en egen kommun, Runö kommun i Ösels län (som huvudsakligen omfattar ön Ösel). Ön är känd som del av Aiboland, den estlandssvenska benämningen på de forna svenskbygderna i Estland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta kända dokumentet som berör Runö är daterat den 28 juli 1341, då biskop Johannes av Kurland i ett brev gav Runöborna rätt att "besitta sin egendom efter Svitjods rätt". Brevet är skrivet på latin och Svecia som är det ord som använts betecknade år 1341, det år brevet skrevs, Svitjod. Runöborna åtnjöt under lång tid stor autonomitet och det statsskick, d.v.s. den organisation för beslutande som fanns på ön liknade det som tidigare fanns i Svitjod. "Landet" som var det beslutande organet i Svitjod motsvarades av "Landskapet" på Runö. I "Landskapet" fanns alla gårdarna på Runö representerade av sin husbonde som om de vore stormän i Svitjod.

Kulturen, eller odlingen som runöborna föredrar att kalla den, var gammal och ålderdomlig. Jordbruket likaså. Alla runöbor bar folkdräkt, även till vardags. Några av odlingens särdrag var att historieberättandet, liksom i flera fornnordiska odlingar, var högt skattat och utvecklat. Bland männen var det berättelser (runska:jutto) från säljakter (runska:vikarjutto) som oftast berättades och broderades ut.

Klädedräkten, folkdräkten, var inte bara en dräkt, utan en garderob av olika klädesplagg att användas vid olika tillfällen och högtider men också för olika stadier i livscykeln. Allt från kolten som småbarn hade, ogifta kvinnors huvudbonad och gifta kvinnors huvudbonad. Runöborna nöjde sig inte med att ha en klädkammare för sin rika folkdräkt utan varje gård hade ett speciellt hus (kle-er-huse) där kläderna förvarades och vårdades. Dräkten hade särskilda mönster och färger.

Ett annat särdrag var det sociala sammanflättningen. Allt arbete utfördes i lag. Lagen var olika sammansatta för olika ändamål. Så var några gårdar i lag under säljakten. Dessa gårdar var i lag med andra gårdar för att dela bastu och återigen med andra gårdar för andra ändamål. På så sätt fick man ett starkt socialt sammanflätat samhälle och undvek segregation och gruppbildningar eftersom grupperna eller lagens varierade "alla var i lag med alla". Över tiden ändrades även de olika lagens sammansättning för de olika ändamålen.

Som i andra samhällen som genomsyrats av lutherska värderingar var pliktkänslan stark på Runö, att bidra till samhället och till gruppens bästa. Landskapet, det högsta beslutande organet, hade ett avgörande inflytande i de flesta frågor om vad som skedde på ön. Till skillnad från moderna västerländska samhällen där "individens frihet" i allt högre grad betonas var lagar och regler ofta till för att förhindra att individen genom sitt handlande skadade andra eller samhället och att man inte gjorde saker som begränsade andra människor möjligheter. Exempelvis så reglerade landskapet hur många djur varje gård fick ha, hur många grisar, hur många kor, hur många höns etc. På en ö, omgiven av vatten runtom, är det odlingsbara arealen given. Det går inte att odla upp mer mark. Det leder till att den avkastning som ön kan ge i bete, foder etc. är begränsad. Om någon tar sig friheten att skaffa fler djur än tillåtet så medför det att någon annan måste ha färre djur eftersom ön bara kan försörja ett begränsat antal djur. Runö kan med rätta kallas "det Pareto-optimala samhället".

Under senare tid, efter det att runöborna konverterat till Luthersk protestantism präglades värderingar och tolkningar av de omfattande regler och lagar som tillämpades på ön, av Luthersk kristen tro. Doktor Martin Luthers Lilla Katekes utgjorde en grundläggande källa till hur dessa lagar och regler skulle tolkas men också till vägledning för var och en i vardagslivet och i umgänget med andra människor.

Runöborna hade troligtvis befolkat ön sedan tidig medeltid, eller ännu tidigare, och talade en mycket ålderdomlig fornnordisk dialekt kallad "Runsk".

Sedan mellankrigstiden (1922) har Runö varit en del av Estland. Öns befolkning var helt fornnordisk och talade runska (runömål) fram till den 4 augusti 1944, då de flesta av öns invånare flydde över till Sverige undan de sovjetiska trupperna.

Runö idag[redigera | redigera wikitext]

Ön har ett drygt femtiotal invånare, varav de flesta talar estniska. Dock flyttar många svenskar till(baka) ön, som har rötter eller föräldrahem på Runö.

Den unika, närmast vikingatida bebyggelsen på ön förstördes under den sovjetiska ockupationen och idag finns bara rester kvar. En av de äldre gårdarna på ön, Korsgården, finns dock delvis bevarad. Runö gamla kyrka, Runö S:ta Magdalena kyrka är tillägnad S:ta Magdalena, uppfördes 1644 som ersättning för ett äldre kapell. Denna träkyrka, vars byggande bekostades av riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm, är den äldsta bevarade träbyggnaden i Estland. Flera andra kapell fanns tidigare på ön: vid den gamla bybebyggelsen på den västra sidan av ön samt två vid den norra respektive östra stranden av ön. En nyare kyrka i sten invigdes den 20 juli 1912, bredvid den gamla kyrkan. Den första fyren på Runö byggdes 1646.

Ön har flygförbindelse med det estniska fastlandet och båtförbindelse med Ösel och det estniska fastlandet. Svenska läses numera som främmande språk i byskolan.

Invånarantal genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

År Invånare År Invånare År Invånare
1624 113 1782 249 1908 270
1627 122 1791 240 1920 283
1663 200 1826 363 1922 271
1710 293 1842 389 1934 282
1711 80 1849 377 1939 289
1733 159 1852 383 1947 180
1739 173 1858 362 1966 213
1744 193 1881 285 1979 52
1753 185 1897 267 1991 56

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistics Estonia; Population number, area and density by administrative unit or type of settlement, 1 January Läst 24 juli 2011.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Den Andra Stranden - information, kartor, bilder, filmer och dialektinspelningar från Runö
  • Podradio från Sveriges Radio (MP3) - Under en höstvecka 1938 var Sven Jerring på Runö med inspelningstekniker och musikforskare. Han ville skildra hur de 300 Estlandssvenskarna levde i en isolerad svensk kultur som i mycket bevarats från medeltiden. Sänt 1939-03-08.