Russifiering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Russifiering eller förryskning syftar dels till officiella och inofficiella politiska målsättningar i Ryssland och Sovjetunionen, med avseende på den nationella konstitutionen kontra minoritets- och lokala folk som ursprungligen kom från de geografiska områden som nationen inbegrep. Dels i sin mest smala betydelse, avses att betona det ryska språket på bekostnad av andra språk.

De två huvudriktningarna av russifieringen är politik och kultur. Somliga menar att tvångsförflyttningar av folkgrupper till fördel för den ryska befolkningsgruppen också är en slags russifiering. I politik innebär det delvis att utse ryssar till högre ämbeten och tjänster. I kulturen avses det att ryska språket dominerar i den offentliga sektorn.

Som en konsekvens av den kulturella russifieringen, började en hel del minoritetsspråk, som tatariska och vitryska, uppfattas som vulgära och obildade, och oanvändbara som undervisningsspråk.

Efter revolutionen 1917 etablerade de intellektuella i flera Centralasiatiska länder och Tatarstan, nya språkregler för sina respektive minoritetsspråk. I flera fall började de byta ut det arabiska alfabetet med anpassade version av det latinska alfabetet under påverkan från det turkiska alfabetet. Under Stalins styre blev dessa utbytta mot anpassade versioner av det kyrilliska alfabetet. Så skedde även när Moldavien skildes från Rumänien efter andra världskriget.

I Sovjetunionen publicerades nästan undantagslöst alla vetenskapliga tidskrifter och böcker på ryska. Detta hämmade utvecklingen av modern teknik och vetenskaplig terminologi på folkspråken kraftigt, vilket sänkte deras status ytterligare.

En form av russifiering är att använda det officiella kyrilliska alfabetet för språk som ursprungligen använde latinskt, så t ex tatariska och karelska.

Se även[redigera | redigera wikitext]