Rutger Fredrik Hochschild

Från Wikipedia
Rutger Fredrik Hochschild
Född16 mars 1752[1]
Jakob och Johannes, Sverige
Död11 oktober 1806[1] (54 år)
Jakob och Johannes, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare
BarnCarl Hochschild (f. 1785)
Anna Gustava Hochschild (f. 1789)
SläktingarGabriel Poppius
Redigera Wikidata

Rutger Fredrik Hochschild, född den 16 mars 1752 i Stockholm (Jakobs församling), död den 11 oktober 1806 i Stockholm (Jakobs församling) var en svensk ämbetsman och memoarförfattare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hochschild påbörjade studier vid Uppsala universitet 1759. Han blev extra notarie i slottsrätten 1767, vice notarie vid Stockholms rådhusrätt 1770, ordinarie notarie där 1771 och protokollförare hos börs-, bro- och hamnbyggnadsdeputationen som ombesörjde många omfattande offentliga byggnadsarbeten i huvudstaden. Hochschild blev andre stadsnotarie 1776 och stadsnotarie 1780. Han utnämndes till stadssekreterare 1782, expeditionssekreterare 1790. Hochschild utnämndes till sekreterare vid änkedrottning Sofia Magdalenas hovexpedition 1792. Han blev av konungen utsedd att biträda överståthållaren friherre Hans Henric von Essen i civila ärenden 1795-97.

Hochschild är framförallt känd som memoarförfattare, där han i viss mån har en särställning. Den gustavianska tidens memoarer är i regel skrivna av adelsmän. Hochschild representerar däremot den borgerliga ämbetsmannaklassen och hans skrifter speglar åsikterna inom dessa kretsar. De är flärdfria och något torra, men visar att författaren varit både väl underrättad och omdömesgill.

Redan tidigt började han föra dagbok och påbörjade en samlad memoarframställning. Arbetet med memoarerna avbröts 1786 och utgörs därefter av anteckningar i dagboksform. Hochschild hade en bred bekantskapskrets och han byggde sina anteckningar även på underlag från andra med inflytelserik ställning, exempelvis Carl Sparre, Fredrik Sparre, överståthållaren Hans Henric von Essen, Elis Schröderheim och biskop Johan Gustaf Flodin.

Hochshilds memoarer och dagboksanteckningar omfattar tiden 1771–1801 och utgavs i samlad form av Henrik Schück 1908–09 på Hugo Gebers förlag.

Hans föräldrar var rådmannen Johan Henrik Hochschild och Fredrika Catharina Hanstén. Han gifte sig 1782 med Johanna Gustava Rehn (1753–1795), dotter till hovintendenten Jean Eric Rehn och Anna Christina Rungren. Med henne fick han bland andra Carl Hochschild och Anna Gustava Hochschild, gift med statsrådet Gabriel Poppius.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Rutger Fredrik Hochschilds memoarer. Utgivna av Henrik Schück. Del 1—3. Stockholm, Hugo Gebers förlag, 1908—09. Del 1) 1908. VIII, 246 sidor Del 2) 1909. 255 sidor Del 3) 1909. 346 sidor
  • Några blad af Rutger Fredrik Hochschilds anteckningar (Armfeltska konspirationen) med förord. Utgivna av hans sonson Carl Fredrik Lotharius Hochschild, Norstedts 1897, 90 sid

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Riksarkivet, Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 19 (1971-1973), sid 174
  • Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 153.
  • Daniel Almqvist – En drottnings arkiv: Hans Järtas o G Löwenhielms papper samt andra handlingar i en privatsamling (1948), sid 58-91
  • Bertil Boethius – Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719—1815 (1943) Norstedt, 667 sid
  • Ulla Johanson – Stockholms magistrats- och rådhusrätts arkiv 1720 —1849 (1970)
  • Henrik Schück – inledning till memoarutgåvan (1908-09) Hugo Gebers förlag

Noter[redigera | redigera wikitext]