Rutger Macklean
Rutger Macklean | |
Friherre Rutger Macklean. | |
Information | |
---|---|
Född | 27 juli 1742 Bohuslän |
Död | 14 januari 1816 (73 år) Svaneholms slott, Skåne |
I tjänst för | Sverige |
Försvarsgren | Infanteriet |
Tjänstetid | ca. 1760 - ca. 1775 |
Grad | Major |
Enhet | Kungliga Kalmar regemente |
Utmärkelser | Minnespenning över Macklean slagen år 1800 |
Övrigt | Politiker Ledamot Vetenskapsakademien Ledamot Lantbruksakademien Kammarherre |
Rutger Macklean, född 27 juli 1742 i Bohuslän, död 14 januari 1816 på Svaneholms slott, var en svensk friherre, militär, politiker och skiftesreformist.
Rutger Mackleans släkt i Sverige går tillbaka till en storköpman i Göteborg i början av 1600-talet. Hans far Rutger Macklier (efternamnet ändrades 1783) var en officer i Karl XII:s armé som efter nederlaget vid Poltava 1709 tvingades i fångenskap i Sibirien. Även hans bror Gustaf Macklean var hög officer. Modern var friherrinnan Fredrika Wilhelmina Coijet till Pågerup, dotter till grevinnan Hedvig Charlotta Cronhielm af Flosta. Han uppkallades efter sin farmors far, Rutger von Ascheberg.
Biografi
Han studerade i unga år juridik och blev därefter officer vid flera olika regementen. Som kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina och senare hos drottning Sofia Magdalena var han väl sedd i hovlivet. Han arresterades för uppror mot Gustav III 1789.
Macklean var verksam i riksdagen 1786, 1789 och 1809, då han bidrog till den nya konstitutionen. Men det är framför allt som reformatör inom lantbruket som Macklean är känd. 1782 ärvde han det stora godset Svaneholm i Skåne och kom här att verka resten av sitt liv. Under andra hälften av 1700-talet spreds i Europa fysiokratismen, det vill säga tankarna att ett lands välstånd låg i markens bördighet, att jordbruket var den viktigaste näringen i ett land. Efter att ha hämtat inspiration från England, Skottland, Holland och Danmark satte han därför i gång att förbättra godset, som var i bedrövligt tillstånd. Speciellt i Danmark skedde i slutet av 1700-talet en liknande jordbruksreform som den på Svaneholm, de så kallade Bernstorf- och Reventlowernas jordbrukssystem.
Svaneholms egendom var på ca 7000 tunnland fördelade på fyra byar där gårdarna låg samlade i bygator och där varje gårds ägor var insprängda tillsammans med andra gårdars. Macklean lät uppmäta godset och bryta upp gårdarnas ägor i 75 hemmansdelar på vardera 40 tunnland. Bönderna tvingades sedan att flytta ut till nybyggda gårdar, vilka lades i mitten av respektive markstycken. Även själva slottets jordar delades upp på fem ”farmer”.
Vid nybygget av bondgårdarnas ekonomilängor ersattes det traditionella korsvirket av en helt ny byggnadsmetod. Husens väggar ”göts” upp av lera med intrampad halm. Metoden spreds snabbt under benämningen ”maklerade hus”. När till exempel herrgården Rönneholm strax invid Malmö uppfördes under 1790-talet användes denna teknik till och med i herrgårdens tjocka väggar.
Macklean förändrade inte enbart godsegendomens struktur utan även sina underställdas arbetssituationer och sociala förmåner. Han avskaffade böndernas arbetsplikt, så kallade dagsverken, på godset. I stället fick bönderna betala arrende med pengar. Han införde nya jordbruksredskap och undervisade bönderna i odling med växelbruk som gav större avkastningar. Macklean lät även starta två folkskolor i området. En av lärarna sändes på Mackleans bekostnad till en av Europas ledande pedagoger, Pestalozzi, en elev till Rousseau. [1]
Trots att arrendet till en början sattes mycket lågt var bönderna och också andra jordägare negativa till nymodigheterna. Hälften av bönderna lämnade sina hem. Minskade intäkter satte godsägaren i tillfälliga ekonomiska svårigheter men det nya systemet visade sig fungera mycket bra. Godsets befolkning fördubblades på 25 år från 1785. Snart följde andra efter och i början av 1800-talet infördes allmänna regler om så kallat enskifte. Enligt borgmästare Carl Christian Halling i Malmö, död 1851, påskyndades dock denna reform också på grund av politiska orsaker. Ett bondeupplopp i Löddeköpinge 1803, det stora bondeupproret i Skåne 1811 och närheten till revolutionens Frankrike gjorde bönderna till en maktfaktor. Genom enskiftet splittrade myndigheterna effektivt den gamla bygemenskapen som fordrats vid samodling av åkrarna.
Macklean valdes in i Vetenskapsakademien och blev hedersledamot i Lantbruksakademien, båda 1812. Hans Lärobok i landtbruket för Skurups socken gavs ut 1844 av Johan Rabbén.
År 1993 visade Sveriges Television en serie i fyra avsnitt med namnet Macklean om hans liv.
Källor
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
Vidare läsning
- Skansjö, Sten (2000). ”Mannen som styckade byarna”. Populär historia 2000:4,: sid. 22-[27] : färgill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/rutger-macklean-%E2%80%93-mannen-som-styckade-byarna/. Libris 3128819
- Waller, Sture M.; Macklean Rutger (1953). Rutger Macklean och 1809-1810 års riksdag: en studie över hans politiska verksamhet och åsikter mot idéhistorisk bakgrund. Skrifter / utgivna av Fahlbeckska stiftelsen, 99-0270682-7 ; 39. Lund: Gleerup. Libris 1202062
- Weibull, Lauritz. Rutger Macklean. Scandia 1957.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Rutger Macklean.