Rydöbruk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 56°57′35″N 13°8′15″Ö / 56.95972°N 13.13750°Ö / 56.95972; 13.13750
Rydöbruk
Tätort
Rydöbruks kapell
Rydöbruks kapell
Land  Sverige
Landskap Halland, Småland
Län Hallands län
Kommun Hylte kommun
Församling Torups församling
Koordinater 56°57′35″N 13°8′15″Ö / 56.95972°N 13.13750°Ö / 56.95972; 13.13750
Area 113,74 hektar
Folkmängd 388 (2010)[1]
Befolkningstäthet 3,41 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Rydöbruk
Postnummer 314 XX
Riktnummer 0345
Tätortskod 4068
Rydöbruks läge i Hallands län.
Red pog.svg
Rydöbruks läge i Hallands län.
SverigesLän2007Halland.svg

Rydöbruk är en tätort i Hylte kommun i Hallands län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Landskapsgränsen mellan Halland och Småland går rakt igenom orten. Ett tio meter högt flyttblock intill gamla riksväg 26 (Nissastigen) mitt i samhället anger var gränsen går.

Rydöbruk är Hallands äldsta brukssamhälle. En järnmanufaktur anlades intill Nissan 1742. Grundare var David Haberman som även ägde Ettarps säteri och glasbruk och som ärvt hemmanet Ryd vid Knystafallen i Nissan. Han ansökte om privilegie att starta ett järnmanufaktur i Ryd. Tillstånd gavs i januari 1742 för verket såsom en efterföljare till stålbruket i Gammalsbo i Torups socken. Verket i Rydö previlegierades för två kniphammare, tråddrageri och manufaktursmide av bland annat saxar, sågblad och städ. Stångjärnet skulle skaffas från Nissafors bruk och stålet från Wedevåg. En kanal anlades vid Nissan och en ö bildades. Vid besiktning 1750 fanns 10 byggnader uppförda. De först mästersmederna kom inflyttade från Wedevåg. År 1748 sålde David Haberman bruket i Rydö och flera hemman till Jonas Sommer i Laholm.
Av produktionen dominerade järn-och ståltråden. Man tillverkade även knivar, saxar, förtenta låsar och fönstebeslag. Även grövre smide som fyrfat, spadar, hackor och yxor tillverkades i Rydö. Den bruksanläggning som Haberman skapade fortlevde på platsen i 120 år.

Samhället fick sin första stora industri när Rydö Bruks AB grundlades 1897 – moderna fabriker för tillverkning av sulfitmassa och papper.[2] Tillgång på vattenkraft, virke och järnvägstransporter gav förutsättningarna och från starten hade industrin cirka 300 anställda.[3]

Järnvägen Halmstad–Torup blev färdig 1874 medan sträckan Järnvägslinjen Halmstad–Nässjö i sin helhet blev färdig först 1882. Järnvägen från Torup till Rydöbruk, 3,5 km, öppnade 1898 inför byggandet av Rydöbruks sulfitfabrik. År 1909 förlängdes banan till Hyltebruk och kom därmed att kallas Järnvägslinjen Torup–Hyltebruk.

Under första världskrigsåren lades papperstillverkningen ned men sulfitmassaproduktionen fortsatte. Strax efter andra världskriget upphörde också massaproduktionen till förmån för motsvarande industri i grannsamhället Hyltebruk. Flera mindre industrier etablerade sig i de gamla bruksbyggnaderna och bidrog till utvecklingen av samhället under 1950-, 60- och 70-talen. Numera är Rydöbruk ett villasamhälle med en kvarvarande industriell arbetsgivare, M2 retail solutions, ett specialsnickeri som tillverkar bland annat butiksinredningar.

Service[redigera | redigera wikitext]

På orten finns en låg- och mellanstadieskola kallad Rydöbruks skola, en golfbana och ett ridhus och samhället präglas av den bruksmiljö som byggdes upp under början av 1900-talet. Rydöbruks missionshus skyddas som byggnadsminne. Rydöbruks kapell byggdes 1922. Samhället ligger också längs järnvägslinjen Torup–Hyltebruk, som utnyttjas för godstransporter till och från tidningspappersbruket i Hyltebruk.

I Rydöbruk ligger en 18-håls golfbana[4] och här har Hylte ryttarförening[5] sin ridsportanläggning i Rydö Gård.

År 1990 togs ett nytt kraftverk i drift, Hylte kraftverk.[6] Fallhöjden anges till 63 meter och produktionen till 100 GWh.

Vid naturreservatet Lintalund[7] kan man få en skymt av hur äldre tiders kulturlandskap såg ut.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Rydöbruk 1960–2010[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
679
1965
  
657
1970
  
650
1975
  
601
1980
  
554
1990
  
428 114
1995
  
408 114
2000
  
380 114
2005
  
385 114
2010
  
388 114

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Hammarskiöld, P: Från obygd till bruksbygd, Hylte Bruks Aktiebolag, 1957, sid. 211.
  3. ^ Hildingsson, L: Pionjärtid – en bok om arbetarrörelsen i Hylte, ABF Syd Halland, 1989, sid. 8.
  4. ^ Rydö Golfklubb
  5. ^ Hylte Ryttarförening
  6. ^ Hylte kraftverk
  7. ^ Lintalunds Naturreservat
  8. ^ Statistiska centralbyrån – ”Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]