Rymdstyrelsen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rymdstyrelsen
Departement Utbildningsdepartementet
Organisationstyp Statlig förvaltningsmyndighet
Ledning Styrelse
Organisationsnr 202100-2585
Föregångare Statens delegation för rymdverksamhet
Generaldirektör Olle Norberg
Antal anställda 17 personer
Instruktion SFS 2007:1115 (lagen.nu)
Regleringsbrev För budgetåret 2013
Webbplats rymdstyrelsen.se
Satelliter i Rymdstyrelsens kanslientré.

Rymdstyrelsen, tidigare Statens delegation för rymdverksamhet bildad 1972, är en svensk förvaltningsmyndighet som ligger under Utbildningsdepartementet. Rymdstyrelsen ansvarar för all statligt finansierad rymdverksamhet i Sverige, nationell som internationell. Rymdstyrelsens huvuduppgift är att tillse utvecklingen av svensk forskning och utveckling (FoU) inom rymd- och fjärranalysverksamhet. Övriga uppgifter är att vara kontaktorgan för internationellt samarbete, samt att utöva kontroll av rymdverksamheten i Sverige. Vidare har Rymdstyrelsen rådgivande kommittéer inom områdena forskning, fjärranalys och industriell rymdverksamhet.

Rymdstyrelsen finansieras med anslag från Utbildningsdepartementet. Rymdstyrelsens personal består av 17 personer och kansliet är beläget i Solna.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den svenska rymdverksamheten har sin upprinnelse i raketuppskjutningarna i Nausta och senare Kronogård utanför Jokkmokk. Den första raketen sköts upp 14 augusti 1961, den sista 17 augusti 1964. Då hade i maj 1962 regeringen utsett en Rymdkommitté, som skulle utreda, vilken form ledningen av den svenska rymdverksamheten borde ha. Rymdkommittén upphörde i juli 1964 och samtidigt bildades Forskningsrådens rymdnämnd med syfte för att främja svensk rymdforskning. I juli 1964 fattades även det formella beslutet om att anlägga rymdbasen Esrange, som invigdes hösten 1966.

Den ingenjörsgrupp som drev Kronogård 1964 innehöll också en kärna av heltidsanställda ledda av Lars Rey och Lennart Lübeck (sedermera styrelseordförande i Rymdbolaget). Denna kärna fortsatte rymdverksamheten i olika organisatoriska former. En av dessa var Rymdtekniska gruppen, som 1972 var en av de två komponenterna i det som då blev Rymdbolaget. Den andra delen var Esrange, som Sverige 1972 tog över, efter att den hade varit en europeisk bas.

Riksdagen skapade 1972 Statens Delegation för Rymdverksamhet, det som nu är Rymdstyrelsen. Samtidigt skapade Svenska Rymdaktiebolaget (Rymdbolaget) som verkställande organ för Delegationen. Den var en enmannamyndighet som till stora delar representerades av Rymdbolaget.

Under 1990-talet skapade en allt tydligare ansvarsfördelning mellan de två delarna. Att ha både beställare och utförare i samma organisation visade sig inte helt lyckat. Det visade sig heller inte alltid lämpligt att Sverige i internationella sammanhang representerades av anställda på ett bolag.

Myndighetsdelen fokuserade därför allt mer på myndighetsrollen och utökades i takt med detta med fler anställda. Bolaget å sin sida fick en allt mer tydlig kommersiell roll. Från omkring 2000 är Rymdstyrelsen och Rymdbolaget två fristående enheter.

Det europeiska rymdsamarbetet har alltid haft en central plats i svensk rymdverksamhet. Sverige var en av grundarna av den nuvarande europeiska rymdorganisationen ESA (European Space Agency) liksom av dessa föregångare den europeiska rymdforskningsorganisationen ESRO (European Space Research Organisation).

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Kritik av regeringens styrning av svensk rymdverksamhet[redigera | redigera wikitext]

I en utredning som offentliggjordes den 14 februari 2013 kritiserade Riksrevisionen den svenska rymdverksamhetens styrning[1]. "Riksrevisionens övergripande slutsats är att svensk rymdverksamhet som den genomförs idag inte utnyttjas som en strategisk tillgång". Utredningen illustrerar (sid 24) att över 20 svenska myndigheter berörs av rymdverksamheten och att dessa lyder under åtta olika departement. Riksrevisionens (utredningen sid 15-16) rekommenderar en bred förankrad process med syfte att knyta ihop rymdverksamhetens olika delar. Vidare bör regeringen se över styrningen av Svenska rymdaktiebolaget och dess avkastningsmål. Slutligen bör regeringen och ansvariga myndigheter utvärdera rymdverksamheten systematiskt.

Som respons på Riksrevisionens rapport pläderade Karin Nilsdotter (Spaceport Sweden) för mer högflygande planer, såsom en utvidgning av rymdverksamheten i Kiruna med rymdturism.[2] Hon pekar på strukturella problem som först måste lösas av statsmakterna. En annan respons var en debattartikel i Ny Teknik[3] av Sven Grahn, mångårig projektledare inom Rymdbolaget, som ansåg att Rymdstyrelsens ledning under ett decennium hade felaktig kompetens för rymdbranschen. I ytterligare en artikel i Ny Teknik pläderar riksdagsledamoten Yvonne Andersson för att rymdminister Jan Björklund skall säkerställa att Sverige bidrar med ett tillförlitligt satellitsystem för miljöforskning.[4] Nu ligger bollen hos regeringen att svara på Riksrevisionens kritik och vidta eventuella åtgärder för en mer övergripande strategi för hela den svenska rymdverksamheten.

Generaldirektörer (tidigare överdirektörer, verkställande ledamot)[redigera | redigera wikitext]

Chefsperiod Namn
1972–1979 Hans Håkansson (verkställande ledamot i Statens delegation för rymdverksamhet)[5]
1979–1989 Jan Stiernstedt (överdirektör för Statens delegation för rymdverksamhet)[6]
1989–1998 Kerstin Fredga (generaldirektör)
1998–2009 Per Tegnér (generaldirektör)[7]
2009– Olle Norberg (generaldirektör)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statliga rymdinvesteringar får inte full effekt”. Riksrevisionen. http://www.riksrevisionen.se/sv/OM-RIKSREVISIONEN/Pressrum1/Nyheter1/2013/Statliga-rymdinvesteringar-far-inte-full-effekt/. Läst 27 februari 2013. Okänd parameter publishdate
  2. ^ http://www.di.se/#!/artiklar/2013/2/25/debatt-var-ar-rymdstrategin/?qr=senaste-3-m%C3%A5naderna
  3. ^ Sven Grahn; Låt rymdproffsen bestämma, Ny Teknik (2013-02-27).
  4. ^ http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3647409.ece
  5. ^ ESA: A Short History of Swedish Space Activities. Nina Wormbs and Gustav Källstrand. December 2007
  6. ^ Minnesord över Jan Stiernstedt Sydsvenskan 28 januari 2008
  7. ^ ESA: A Short History of Swedish Space Activities. Nina Wormbs and Gustav Källstrand. December 2007

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]