Rysslands ambassad i Stockholm
| Rysslands ambassad i Stockholm | |
 |
|
| Beskickningstyp | Ambassad |
|---|---|
| Från | Ryssland |
| Till | Sverige |
| Adress | Gjörwellsgatan 31, Marieberg, Stockholm |
| Koordinater | 59°19′33″N 18°1′0″Ö / 59.32583°N 18.01667°VKoordinater: 59°19′33″N 18°1′0″Ö / 59.32583°N 18.01667°V |
| Öppnad | 1722 |
| Beskickningschef | Igor Neverov (sedan 2009) |
| Fordonskod | DL |
Rysslands ambassad i Stockholm (även Ryska ambassaden) är den Ryska federationens beskickning i Sverige. Nuvarande (2012) ambassadör är Igor Neverov.[1] Diplomatkoden på beskickningens bilar är DL.[2]
Ryssland har ytterligare en diplomatisk representation i Sverige; Rysslands generalkonsulat i Göteborg. Den ligger vid Sankt Sigfrids plan.
Innehåll |
Historik [redigera]
Sverige har haft diplomatiska förbindelser med olika ryska statsbildningar sedan 1722. Först med det ryska tsarriket, åren 1924-1991 med Sovjetunionen och därefter med Ryska federationen.
En av de sista sovjetiska ambassadörerna var Boris Pankin. Sovjetunionens representant (först envoyé, senare ambassadör) åren 1930-1945 var världens första kvinnliga ambassadör, Aleksandra Kollontaj.
Fastighet [redigera]
Ambassaden är sedan 1972 belägen i en fastighet vid Gjörwellsgatan 31 i Marieberg på Kungsholmen i Stockholm.[3] Mellan 1936 och 1971[2] låg ambassaden på Villagatan 17.[4]
Från 1810 till 1836 hyrdes Villa Beylon i Solna av den ryske ambassadören Peter van Suchtelen.
Bilder [redigera]
-
Albert Engström porträtt av Aleksandra Kollontaj
-
Uppretade svenskar utanför den sovjetiska ambassaden på Villagatan på eftermiddagen den 16 juni 1952, strax efter att Catalinaaffären hade blivit känd.
-
Ambassadbyggnadens entré vid Gjörwellsgatan 31 i Marieberg.
-
Amdassadbyggnaden sedd från Marieberg, mars 2011.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ Utrikesdepartementet - Diplomatlistan
- ^ [a b] Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4
- ^ Agrell, Wilhelm (2006). Stockholm som spioncentral. Historiska Media. Sid. 35. ISBN 91-85377-09-0
- ^ Agrell, Wilhelm (2006). Stockholm som spioncentral. Historiska Media. Sid. 34. ISBN 91-85377-09-0
Externa länkar [redigera]
Denna artikel om internationell politik eller diplomati är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
|
|||||||||||
