Säffle kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Säffle kommun
Kommun
Säffle kommunhus
Säffle kommunhus
Säffle vapen.svg
Land  Sverige
Län Värmlands län
Landskap Värmland och Dalsland
Domsaga Värmlands domsaga
Läge 59°8′0″N 12°56′0″Ö / 59.13333°N 12.93333°Ö / 59.13333; 12.93333Koordinater: 59°8′0″N 12°56′0″Ö / 59.13333°N 12.93333°Ö / 59.13333; 12.93333
Centralort Säffle
Areal 2 497,51 km² (2013-01-01)[1]
37:e största (av 290)
 - land 1 220,78 km²
 - vatten 1 276,73 km²
Folkmängd 15 331 (2014-06-30)[2]
145:e största (av 290)
Befolkningstäthet 12,56 invånare/km²[2][1]
217:e högsta (av 290)
Kommunkod 1785
Säffle Municipality in Värmland County.png
Webbplats: www.saffle.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Socknar inom kommunen.
Kommuner i Värmlands län före 1970-talet

Säffle kommun är en kommun i Värmlands län. Kommunen gränsar i sydväst till Åmåls kommun. Centralort är staden Säffle.

Kommunen ligger vid Vänern som har Europas största sötvattensskärgård.

I kommunen finns ett stort antal kända fornlämningar, Svanskogsbanan med museijärnväg och dressintrafik samt grunden av den medeltida Ämmeskogs kyrka. Den sistnämnda ligger på Dalboredden i Dalsland.

5 km söder om Säffle tätort ligger Säffle flygplats, som ägs av Säffle Kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Botilsäter, Bro, By, Eskilsäter, Gillberga, Huggenäs, Kila, Långserud, Millesvik, Svanskog, Södra Ny, Tveta och Ölserud. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

1882 utbröts ur By landskommun Säffle köping som 1943 införlivade By landskommun. 1951 bildade köpingen tillsammans med Tveta landskommun Säffle stad.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar av landskommunerna och Värmlandsnäs landskommun bildades.

Säffle kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Säffle stad samt landskommunerna Värmlandsnäs, Gillberga och Svanskog.[3]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Arvika tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Säffle kommunvapen

Blasonering: Av guld och blått medelst en vågskura delad sköld, i vars övre fält en uppstigande blå örn med röd näbb och tunga.

Säffle kommunvapen fastställdes av Kungl. Maj:t 1949 för Säffle köping och fördes från 1951 av Säffle stad. Det blå undre fältet syftar på Säffle kanal och örnen är ur Värmlands vapen. Efter kommunbildningen registrades vapnet oförändrat 1974 för Säffle kommun. Svanskogs vapen från 1948 och Värmlandsnäs från 1957 blev ogiltiga.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Säffle Kommun 1810–2010
År Invånare
1810
  
14 500
1820
  
15 772
1830
  
17 831
1840
  
20 046
1850
  
22 424
1860
  
24 107
1870
  
24 652
1880
  
23 962
1890
  
21 017
1900
  
19 319
1910
  
18 695
1920
  
18 519
1930
  
19 520
1940
  
19 444
1950
  
19 012
1960
  
19 750
1970
  
20 234
1980
  
18 985
1990
  
17 979
2000
  
16 639
2010
  
15 547
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.



  • Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ingrid Einevik Centerpartiet
Halvar Petterson 2005
  Daniel Bäckström 2005 Centerpartiet

Mandatfördelning i Säffle kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD SJVV C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 19 18 5 1 4
2 19 18 5 4
49 87,2
44
1973 2 19 18 4 1 5
2 19 18 4 5
49 90,4
42 7
1976 1 19 18 4 1 6
19 18 4 6
49 90,5
37 12
1979 2 20 15 4 1 7
2 20 15 4 7
49 89,0
32 17
1982 1 22 14 2 1 9
22 14 2 9
49 89,5
36 13
1985 1 21 13 4 1 9
21 13 4 9
49 88,1
34 15
1988 2 21 2 13 4 1 6
2 21 2 13 4 6
49 82,7
34 15
1991 2 17 1 3 11 3 3 9
2 17 3 11 3 3 9
49 84,1
32 17
1994 2 21 2 13 3 1 7
2 21 2 13 3 7
49 83,4
28 21
1998 4 18 2 13 2 3 7
4 18 2 13 2 3 7
49 78,50
28 21
2002 1 9 2 21 2 2 4
9 2 21 2 2 4
41 79,73
26 15
2006 1 11 1 1 5 15 1 2 4
11 5 15 2 4
41 78,15
21 20
2010 12 1 2 6 12 1 1 6
12 2 6 12 6
41 79,44
21 20
2014 1 10 1 6 6 10 1 1 5
10 6 6 10 5
41 82,41
22 19
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Orter[redigera | redigera wikitext]

Nr Tät- och småorter Folkmängd
1 Säffle 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal9 156
2 Svaneholm &&&&&&&&&&&&0530.&&&&&0530
3 Värmlandsbro &&&&&&&&&&&&0514.&&&&&0514
4 Nysäter &&&&&&&&&&&&0157.&&&&&0157
5 Sillingsfors &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075
6 Långserud &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050


Värmlandsnäs[redigera | redigera wikitext]

Värmlandsnäs, även kallat "Näset", är en stor del av Säffle kommun. Området som sträcker sig ut som en stor halvö ut i Vänern är ett betydelsefullt område för kommunens näringsliv. Den största delen av all svinproduktion i Värmland sker inom detta område. Även kommunens turistnäring berörs av området som hyser många fornlämningar. Näset har inte mindre än fyra hamnar, som är utmärkta på kartan: Örö hamn, Ekkôrns hamn, Gaperhults hamn och Ekenäs hamn. Ekenäs hamn är den enda av dessa fyra som fungerar som gästhamn för sjöfolket på Vänern. Hamnen har nybyggda bryggor, café, vattendepåer, WC/dusch, camping, sjöbodar, iläggningsramp för båtar och sist, men inte minst turbåten till Lurö.

Värmlandsnäs består av Ekenäs, Eskilsäter, Millesvik, Gaperhult, Hult, Rosenborg, Bäcken, Knappa, Rud, Ölserud, Grimbråten, Finserud, Torserud, Örrud, Kvaldersrud, Råglanda, Öcken, Nolby, Sund, S:a Skane, S:a Averstad m.m.

Några populära besöksmål på Värmlandsnäs är först och främst turbåten till Lurö, som utgår från Ekenäs. Andra välbesökta sevärdheter är alla de fornminneslämningar som finns utspridda på hela Värmlandsnäs. Båtfolket brukar föredra segling genom Millesviks skärgård, som bland båtfolket anses som en av Vänerns finaste.

Badmöjligheterna är många och bra på Värmlandsnäs. Dock är endast en av dem alla driven med kommunalt underhåll och det är badplatsen vid Ekenäs. Det som gör just badplatserna på Värmlandsnäs populära bland barnfamiljerna är att de flesta är väldigt långgrunda och barnvänliga. Badplatsen vid Ekenäs har sandbotten och man kan näst intill vandra ut till öarna i närheten. Andra populära badplatser är Ekôrns badplats och badplatsen vid Örud.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Säffle har fyra vänorter:[5]

Finland Mäntyharju, Finland
Estland Antsla, Estland
Norge Hol, Norge
Tyskland Hagenow, Tyskland

Tidigare fanns även ett vänortsavtal med Tørring-Uldums kommun i Danmark, men i och med den danska kommunreformen 2007 har samarbetet de facto avslutats.

Kommunen har sedan år 2008 också ett partnerskapssamarbete med Telavi kommun i Georgien.[5]

Kända personer med anknytning till kommunen[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ [a b] ”Vänorter och partnerskapskommuner”. 27 maj 2010. http://www.saffle.se/sv/politik-forvaltning/vanorter/. Läst 31 juli 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]