Särö
| Särö | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Halland |
| Län | Hallands län |
| Kommun | Kungsbacka kommun |
| Församling | Släps församling |
| Koordinater | 57°30′20″N 11°56′20″Ö / 57.50556°N 11.93889°V |
| Area | 449,55 hektar |
| Folkmängd | 3 165 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 7,04 inv./hektar |
| Grundad | 1965 (definierades som tätort) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | SÄRÖ |
| Postnummer | 429 XX |
| Riktnummer | 031 |
| Tätortskod | 4108 |
  Särös läge i Hallands län
|
|
Särö är en tätort i Kungsbacka kommun i Hallands län.
Den äldre delen av tätorten Särö ligger på halvön med samma namn och är ett villasamhälle med ett flertal sekelskiftesvillor. På Särö har många välsituerade göteborgare haft sommarvillor.
Innehåll |
Historia [redigera]
Säteriet Särö var ursprungligen kronohemman till 1651, då Hans Maclean på Gåsevadsholm bytte till sig det av kronan för att senare sälja det till befallningsmannen Markus Larsson på Vallda. Egendomen var därefter i den Wernleska familjens ägo till 1760, då superkargören Norrman övertog den i förpantning. Änkefru Otterdahl och kapten Filip Otterdahl var en senare ägare till egendomen, men genom arvslikvid kom det sedermera i landskamrer A. H. Åkermans ägo. Denne började omkring år 1900 att upplåta mark för badgäster.[2]
Ursprunget till samhället var en badanläggning, grundad 1839 av grosshandlaren i Göteborg, Anders Åkerman. Han ärvde 1830 säteriet på platsen av sin far, landssekreteraren Fredrik Åkerman. I Torbjörnviken, inte långt från Särö, fanns redan 1834 ett varmbadhus som tillkommit på initiativ av familjer i Göteborg och Kungsbacka. Delvis för badgästernas behov låg vid Klef ett enkelt värdshus. Men då Särö växte som badort, upphörde verksamheten i Torbjörnviken. Varmbadhuset flyttades till Särö helt nära bron till fastlandet och fungerade därefter som bostadshus för badgäster. Det var en långsmal envåningsbyggnad som brukade kallas "Långkatekesen" och som revs 1892. Åkerman köpte 1839 ett varmbadhus som stått vid bäcken helt nära Örgryte gamla kyrka i Göteborg. Det hade uppförts redan 1825 av ägaren till Wilhelmsbergs landeri, Gustaf Rudolph Prytz. Huset placerades vid "Skutehampnen", på öns sydöstra strand, i närheten av bron till fastlandet. Där fanns "åtta beqvämligt och propert möblerade badrum samt ett conversationsrum". Åkerman annonserade i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (8.7.1839) under första säsongen om varma bad med eller utan dusch samt gyttjebad. Några år senare fanns där två kallbadhus. Den första säsongen var badgästerna 72 stycken och året därpå 103.
Från 1904 till 1965 fanns en järnväg, Säröbanan, mellan Särö och Göteborg. Banvallen har sedermera gjorts om till cykelled, och stationshuset vid vattnet på Särö är i dag en restaurang med namnet Blomstermåla.[3]
Särö har en liten stiftelseägd kyrka, Särö kyrka, invigd 1922. Vid invigningen deltog bland andra Gustaf V som tillbringade flera somrar på Särö, boende hos familjen Keiller på villa Gövik. Kungabesöken på Särö gjorde att platsen omnämns i Sveriges Rikes Lag där det finns kungjort att rättegångsbalken är "Given Särö 18 Juli 1942". Det är den enda balk i lagen idag som inte är given Stockholms slott eller endast stadfäst av Riksdagen i och med grundlagsändringen 1974. Förutom sällskapslivet var det tennisen som lockade kungen till Särö. Några mer välkända familjer var Keiller, Broström, Wijk, Lyon, Westerberg, Lindström och Jonsson. Sedan 1901 finns det en strandpromenad runt hela ön.
På Särö finns Särö Golf Club med kansli, shop, driving range och korthålsbana. Det finns även en 9-håls långhålsbana, som ligger strax utanför "ön". Golfklubben har funnits sedan 1981 och skapades för att bevara den gröna faunan som Särö är känt för. Klubben har även en golfkrog i närheten av banan på halvön, krogen finns i den gamla doktorsvillan, eller 12:an som den också kallas. På Särö-halvön ligger Särö Västerskogs naturreservat. Kungarna Oscar II och Gustaf V besökte ofta Särö på somrarna. Under namnet "Mr G" spelade Gustaf V då tennis på tennisklubbens banor.
Natur [redigera]
De två största skogsområdena på halvön heter Västerskog och Nordanskog. Stallbergen är de tre topparna i sydost. Nedanför ligger Sandvik, och utanför finns Gövik och Kalvbukten. Ålevik heter den låglänta tungan mellan de båda skogspartierna. I väster finns halvön Kalven, och norr därom alltså Kalvbukten. Innanför bukten ligger Barlindkärret. Klippdalen delar av Nordanskog, från väst till öst. Norr om dalen finns Vargklyftan. De två kullarna längst ut i öster, heter Munkekullen (den norra) och Nunnekullen.
Kända personer bosatta på Särö [redigera]
- Leopold Schmidt, Särös ägare 1847-1877 och den som utvecklade ön som bad- och kurort
- Gösta Nystroem, tonsättare
- Emma Green, friidrottare
- Lasse Brandeby, skådespelare
- Daniel Svensson, musiker
- Fredrik Johansson, bronsmedaljör i nordisk mästerskap i bmxracing
- Ebbot Lundberg, musiker
- Märta Schéle, sångerska
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Särö 1965–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1965 | 494 | |||
| 1970 | 824 | |||
| 1975 | 1 135 | |||
| 1980 | 1 629 | |||
| 1990 | 2 355 | 407 | ||
| 1995 | 2 696 | 452 | ||
| 2000 | 2 866 | 453 | ||
| 2005 | 2 982 | 453 | ||
| 2010 | 3 165 | 450 | ||
| Anm.: Ny tätort 1965
|
||||
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Resehandbok XVIII - Västkusten och Göteborg, red. Anders Pallin, Svenska Turistföreningen, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1918 s. 157f
- ^ Blomstermåla
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Tryckta källor [redigera]
- Stackell, Lars (1975). Västkusten förr: badortsmiljöns liv och bebyggelse under 1800-talet. Stockholm: Natur & Kultur. Libris s. 147ff 8348109, s. 147ff. ISBN 91-27-00204-7
Vidare läsning [redigera]
- Heyman, Klas (1991). Särö genom tiderna: en bok om fastigheterna och familjerna på Särö. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592841. ISBN 91-7029-079-2
- Rapport över kulturhistorisk inventering inför detaljplanering av Särö, Släp socken, Kungsbacka kommun.. Halmstad: Stift. Hallands länsmus. Halmstad och Varberg. 1979. Libris 396220
- Roth, Mona S. (1964). Särösomrar: en minnesbukett. [Göteborg]: [Wasatr.]. Libris 1520754
- Stolpboden: Särö : dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Meddelande / Planeringsavdelningen, Länsstyrelsen, Halmstad, 0349-1412 ; 1987:10 Byggnadsminnen / Länsstyrelsen i Hallands län, 99-0686829-5 ; 17. Halmstad: Länsstyr.. 1987. Libris 706408
- Särö Golf Club 1981-2006: en historik. Särö: Särö Golf Club. 2006. Libris 10242963. ISBN 91-631-8968-2
- Särö Lawn-tennis klubb: en minnesskrift : S.L.T.K. 100-årsjubileum 1897-1997. Särö: Klubben. 1997. Libris 2370052
- Särö segel klubb 1924-2004: ödmjukt memorial. Särö: Särö segel klubb. 2005. Libris 10036547
- Säröbanan. TNF bok ; 23. Göteborg: Spårvägssällskapet Ringlinien i samarbete med Svenska järnvägsklubben och Trafik-nostalgiska förlaget. 2005. Libris 9893718. ISBN 91-85305-09-X
- Wallin, Johan (1970). Beskrifning öfver badorterna å Sverges vestra kust: handbok för badgäster. Stockholm: Rediviva. Libris 2109773
- Winberg, Britt-Marie (2005). ”Särö: en liten resa genom arkitekturhistorien”. Älskade hus (2005): sid. [98]-111 : ill.. Libris 10062567
Denna artikel om en plats i Västra Götalands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
|
||||||||||||||||
