Särskilda operationsgruppen
| Särskilda operationsgruppen (SOG) |
|
Försvarsmaktens specialförband vapen sedan 2010
|
|
| Datum | 2011- |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Lojalitet | Försvarsmakten |
| Typ | Specialförband |
| Roll | Strid, underrättelseinhämtning och militärt stöd |
| Storlek | Hemligt |
| Föregångare | SSG och SIG |
| Del av | Försvarsmaktens insatsledning |
| Högkvarter | Karlsborgs garnison |
| Förläggningsort | Karlsborg |
| Befälhavare | |
| Nuvarande befälhavare | Hemligt |
| Nuvarande stf befälhavare | Hemligt |
| Nuvarande stabschef | Hemligt |
Särskilda operationsgruppen (SOG), är ett specialförband inom den svenska Försvarsmakten som verkat sedan år 2011. Förbandets stab är förlagd inom Karlsborgs garnison i Karlsborg i Västergötland.
Innehåll |
Historik[redigera]
Särskilda operationsgruppen bildades 2011 genom en sammanslagning av specialförbanden, Särskilda skyddsgruppen (SSG) och Särskilda inhämtningsgruppen (SIG)[1]. Embryot till Särskilda operationsgruppen går att spåra ifrån Jägarbefälsgrupperna från Livregementets husarer (K 3) och Fallskärmsjägarbefälspatrullerna från Fallskärmsjägarskolan (FJS).
Utbildning[redigera]
Grundutbildningen vid SOG är 12 månader som består av tre delar[2]:
- Grundläggande stridsutbildning
- Befattningsutbildning
- Utbildning i speciella förmågor
Efter godkänd grundutbildning placeras soldaten som operatör vid Särskilda operationsgruppen och får fortsatt specialiseringsutbildning. I varje patrull har operatören sin egen specialitet till exempel prickskytt, sjukvårdare, sprängmedelsexpert, signalist eller flygunderstöd. Operatörerna har en bredare bas än vanliga soldater, men har också ett eller två specialområden där man är exceptionellt skicklig.[1] Förutom den inviduella patrullspecialiteten finns också en innästlingspecialitet i t.ex. dykning samt en uppgiftsinriktning i strid eller underrättelseinhämtning[2][3]. SOG rekryterar yrkesofficerare, reservofficerare och rekryter med behörighet att söka specialistofficersutbildning från hela Försvarsmakten. SOG lyder direkt under överbefälhavaren[1].
Organisation[redigera]
Särskilda operationsgruppen (SOG) utgör tillsammans med Specialförbandsledningen (SFL) Försvarsmaktens specialförband (FM SF). Utöver detta finns stödjande specialförbandsenheter (FM SOF).[4] De stödjande specialförbandsenheterna är särskilt uttagna, utbildade och utrustade enheter för luft- och sjötransporter, tekniskt stöd, logistik samt sjukvård[5] till exempel Sjötransportenheten (STE), Särskilda Sambandsenheten (SSE) och sektionen för operativ teknik (SOT).
Verksamhet[redigera]
Det som övriga försvarsmakten normalt ser av specialförbanden är personskyddsinsatser i form av livvakt åt ÖB och högre chefer inom Försvarsmakten när de besöker ett insatsområde.[1] Dess mest frekventa användningsområde är dock att verka inom multinationella insatser för att lösa de primära uppgifterna strid (Direct Action), underrättelseinhämtning (Special Reconnaisance) och militärt stöd (Military Assistance).[6]
Operatörens huvuduppgifter varierar beroende på vilken del av förbandet operatören tillhör. Vissa delar av förbandet är mer inriktade på stridsuppgifter (Direct Action) och andra delar av förbandet är inriktade mot kvalificerad underrättelseinhämtning (Special Reconnaisance).[2]
Specialförbandens uppgifter är av militärstrategisk eller operativ betydelse och som inte kan lösas av konventionella förband eller vapensystem. Stridsuppgifterna kan vara att bekämpa mål som har stor betydelse för motståndaren, att frita människor som tagits till fånga eller hålls som gisslan, undsättning (Personnel Recovery) samt att genom strid inhämta tidskritiska underrättelser. Underrättelseinhämtning syftar till att ge information om verksamheter, personer eller annat som har väsentlig betydelse för strategin eller operationen. Specialförband kan också få uppgiften att ge militärt stöd genom utbildning och råd till andra länders militär, till exempel inom ramen för en multinationell fredsfrämjande insats.[6]
Förbandet upprätthåller en hög beredskap för att med kort varsel kunna sättas in för insatser inom en radie på 600 mil från Bryssel och verka i öken-, djungel-, subarktiska- eller stadsmiljöer. Förbandets insatser kommer efter förfrågan från FN eller EU, men måste sedan sanktioneras på politisk nivå.[1]
Ny lagstiftning från och med juni 2006 ger Försvarsmakten, och därmed SOG, befogenheter att understödja polisen (Nationella insatsstyrkan) vid inrikes terroristbekämpning.[7]
Heraldiskt vapen[redigera]
SOG:s vapen heraldiska vapen antogs 2011 med följande blasonering: I svart fält en sexuddig stjärna av silver i övre dexter hörn.[8] Det är framtaget av Försvarets traditionsnämnd och ska symbolisera förbandets förmåga att angripa olika problem, att arbeta med effektivitet och precision samt att verka dolt.[9]
Se även[redigera]
- Särskilda skyddsgruppen
- Särskilda inhämtningsgruppen
- Fallskärmsjägarna
- Jägarförband
- Kustjägare (Sverige)
- Flygbasjägare
- Attackdykare (Sverige)
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ [a b c d e] Försvarsmakten (10 december 2010). ”Under ytan på specialförbanden”. Pressmeddelande. Läst 14 december 2010.
- ^ [a b c] http://rekrytering.forsvarsmakten.se/borja-har/befattningar/specialforbandsoperator/
- ^ http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Specialforband/Operator-i-Sarskilda-operationsgruppen-/Fysiska-krav/
- ^ FFS 2010:9, 20 kap. 1 §.
- ^ ”Specialförband”. forsvarsmakten.se. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Specialforband/. Läst 12 februari 2012.
- ^ [a b] ”Om specialförbanden”. forsvarsmakten.se. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Specialforband/Om-speicalforbanden/. Läst 12 februari 2012.
- ^ Persson, Göran (23 februari 2006). ”Försvarsmaktens stöd till polisen vid terroristbekämpning” (PDF). Regeringen. http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/90/22/08f42579.pdf. Läst 2 april 2008.
- ^ ”Nya heraldiska vapen 2010”. Riksarkivet. http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=21784&refid=1264. Läst 16 oktober 2011.
- ^ ”Nytt heraldiskt vapen”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Specialforband/Nyheter/Nytt-heraldiskt-vapen/. Läst 16 oktober 2011.
Tryckta källor[redigera]
- Gyllenhaal, Lars (2009). Elitförband i Norden. Fischer & Co. ISBN 978-91-85183-76-0[sidnummer behövs]
- ”FFS 2010:9” (PDF). Försvarsmaktens författningssamling. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/lagrum/FFS%202010-9%20FM%20ArbO.pdf. Läst 12 februari 2012.
