Säter
- För andra betydelser, se Säter (olika betydelser).
| Säter | |
| Tätort Centralort |
|
|
Säters järnvägsstation
|
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Säters kommun |
| Församling | Säterbygdens församling |
| Koordinater | 60°20′47″N 15°44′48″Ö / 60.34639°N 15.74667°V |
| Area | |
| - tätort | 3,81 km² (2010) |
| - kommun | 624,51 km² (2012-01-01) |
| Folkmängd | |
| - tätort | 4 429 (2010)[1] |
| - kommun | 10 879 (2013)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 1 162 invånare/km² |
| - kommun | 17 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 6792 |
Säter är en tätort i Dalarna samt centralort i Säters kommun i Dalarnas län.
Järnvägsstationen ligger åt nordöst här och norr om den ligger Säterdalen som är ett ravinsystem som ligger nära centrum.
Av de svenska tätorter som tidigare varit städer är Säter med sina 4 500 invånare en av de minsta.
Innehåll |
Historia[redigera]
På platsen låg tidigare en kungsgård men staden Säter planlades 1630 och fick stadsprivilegium 1642. Stadens centrala delar är en av landets bäst bevarade trästäder. Säters sjukhus som öppnades 1912 var då ett av Sveriges största mentalsjukhus. Säter är även känt för Säterdalen, SÄVIK och för sitt myntverk som tillverkade så kallade klippingar. Stora triathlontävlingar arrangeras årligen på orten och år 1999 och 2004 arrangerade Säter världsmästerskapen i långdistans.
Administrativa tillhörigheter[redigera]
Säters stad, som 1642 utbrutits ur Säters socken, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades Säters socken/landskommun i stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Säters kommun med Säter som centralort.[3]
I kyrkligt hänseende hörde orten före 1952 till Säters stadsförsamling, sedan mellan 1952 och 2010 till Säters församling och orten tillhör sedan 2010 till Säterbygdens församling.[4][5]
Orten ingick till 1937 i domkretsen för Säters rådhusrätt och därefter till 1971 i Hedemora tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Säter i Hedemora tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2001 i Falu tingsrätts domsaga.[6]
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Säter 1960–2010[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 3 432 | |||
| 1965 | 3 780 | |||
| 1970 | 3 973 | |||
| 1975 | 4 297 | |||
| 1980 | 4 710 | |||
| 1990 | 5 015 | 372 | ||
| 1995 | 4 847 | 377 | ||
| 2000 | 4 479 | 378 | ||
| 2005 | 4 438 | 378 | ||
| 2010 | 4 429 | 381 | ||
Kommunikationer[redigera]
Säter ligger vid järnvägslinjen Dalabanan.
Bilder[redigera]
Se även[redigera]
- Säters socken
- Biografmuseet, Säter
- Lista över fasta fornminnen i Säter (för omfattning av detta område, se Säters stad#Sockenkod)
Referenser[redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Säter
|
||||||||||||||||
|
|||||