Säters kommun

	Säters kommun
	Kommun
	Vapen för Säters kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Säters kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Dalarnas län
Landskap	Dalarna
Läge	60°21′N 15°45′Ö / 60.350°N 15.750°Ö
Centralort	Säter
Areal	624,53 km² (2015-01-01); 164:e största (av 290)
- land	570,33 km²
- vatten	54,2 km²
Folkmängd	11 243 (2023-12-31); 202:a största (av 290)
Befolkningstäthet	19,71 invånare/km²; 177:e högsta (av 290)
Geonames	2679832
Kommunkod	2082
Tätortsgrad (%)	66 (2015)
Antal anställda	1 225 (2014-11)
	Webbplats: www.sater.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Säters kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Säter.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Gustafs, Silvberg, Stora Skedvi och Säter. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Säters stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Silvbergs landskommun i Gustafs landskommun samtidigt som Säters landskommun uppgick i Säters stad medan Stora Skedvi landskommun förblev oförändrad.

Säters kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Säters stad samt landskommunerna Gustafs och [Stora Skedvi.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Hedemora domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Falu domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en på svart mark stående smed - klädd i röd luva, svarta byxor och skor, strumpor av guld och med ansikte och armar i guld - höjande ett blått verktyg med svart skaft mot ett en upphöjning liggande rött smidesämne.

Detta komplicerade vapen, avbildat redan 1642, fastställdes av Kungl. Maj:t på 1940-talet. Efter kommunbildningen diskuterades förändringar, men endast små förenkligar gjordes när vapnet registrerades hos PRV år 1987.

Gustafs landskommun
(1947–1970)
Silvbergs landskommun
(1951–1952)
Stora Skedvi landskommun
(1945–1970)

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Säters kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			9 812
1975			10 262
1980			10 874
1985			11 201
1990			11 896
1995			11 790
2000			11 259
2005			10 989
2010			10 840
2015			11 009
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[7]:

Geografi

Kommunens största sjö är den vid tätorten liggande Ljustern. Utöver denna finns en mängd mindre sjöar. Ett antal berg, utan alltför höga toppar, återfinns i kommunen. Mest signifikant är Bispbergs klack.

Tätorter

Det finns 5 tätorter i Säters kommun.^[8]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Säter	&&&&&&&&&&&04429.&&&&&04 429
2	Enbacka	&&&&&&&&&&&&0961.&&&&&0961
3	Mora	&&&&&&&&&&&&0817.&&&&&0817
4	Solvarbo	&&&&&&&&&&&&0301.&&&&&0301
5	Skedvi kyrkby	&&&&&&&&&&&&0407.&&&&&0407

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Maud Jones Jans
Förste vice ordförande	C	Karl-Erik Finnäs
Andre vice ordförande	KD	Daniel Erikgörs

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	C	Sune Hemmingsson	S	Hans-Göran Steneryd
Kulturnämnden	S	Annbritt Grünewald	S	Lennart Götesson
Samhällsbyggnadsnämnden	S	Håkan Karlsson	C	Marit Ragnarsson
Jävsnämnden	S	Håkan Engberg	FP	Hans-Otto Jönsson
Utbildningsnämnden	S	Mats Nilsson	C	Anders Olsson
Valnämnden	S	Lars Hjorth	M	Ulrika Åsåker

Mandatfördelning i Säters kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

17

15

5

1

3

17

15

5

3

41

87,9

33

8

1973

17

16

3

2

3

17

16

3

2

3

41

90,4

35

6

1976

17

16

3

1

4

17

16

3

4

41

91,4

35

6

1979

2

17

13

3

1

5

2

17

13

3

5

41

89,7

31

10

1982

1

18

12

2

1

7

18

12

2

7

41

90,6

32

9

1985

1

18

10

4

1

7

18

10

4

7

41

88,7

28

13

1988

18

2

11

4

1

5

18

2

11

4

5

41

83,8

24

17

1991

2

14

1

2

11

2

7

2

14

2

11

2

7

41

85,5

27

14

1994

3

17

1

10

2

1

6

3

17

10

2

6

41

85,3

25

16

1998

4

11

1

10

1

2

6

4

11

10

2

6

35

80,87

21

14

2002

2

14

1

9

3

2

4

2

14

9

3

2

4

35

76,73

20

15

2006

2

14

1

8

3

2

5

2

14

8

3

2

5

35

79,14

19

16

2010

1

16

1

7

2

1

6

16

7

2

6

35

81,21

19

16

2014

2

14

1

4

6

2

1

5

2

14

4

6

2

5

35

85,39

19

16

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning

I kommunen finns en gymnasieskola: Dahlandergymnasiet.

Se även

Lista över insjöar i Säters kommun
Naturreservat i Säters kommun
Lista över fornlämningar i Säters kommun
Personer med anknytning till Säters kommun
Silverringen. Kulturslingan genom Silverbergs och Säters bergslagområden.

Källor

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Säter.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[8] Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]