Sång

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Sångröst)
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se sång (olika betydelser)
Personer som sjunger avbildade omkring 1490.

Sång är det musikaliska uttryck som skapas när någon sjunger, det vill säga använder sin röst för att åstadkomma musik, med hjälp av tonalitet och rytm. Sång används också som benämning på ett musikstycke, med sång och andra instrument.

Den röst som används vid sång kallas sångröst. Sångrösten hos en sångare befinner sig inom ett frekvensomfång, som vanligen benämns sångläge men ibland register. Register är inom vokalmusiken också ett begrepp för en viss typ av ljudproduktion.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Ofta förstärks vanligt tal när man sjunger, men sång kan även framföras utan ord, så kallad vokalis, exempelvis i form av jazzens scatsång. Sång kan framföras antingen med eller utan ackompanjemang av instrument, det senare kallas för a cappella. Sång framförs ofta i grupp tillsammans med andra musiker, som i en kör med olika stämmor, eller i en ensemble med instrumentalister som en barockensemble eller en rockgrupp. Sång kan framföras informellt, arrangerat eller improviserat. Man kan exempelvis sjunga för nöjes skull, för trevnad eller tröst, rituellt, i träningssyfte eller som yrke. Sångteknik innebär bland annat att behärska tonbildning, frasering och andning, och förmågan att tolka sånger.

Sångröst[redigera | redigera wikitext]

Sångröst är den röst som används vid sång. Sångröstens klang beror, liksom andra akustiska instruments, på förstärkta vibrationer. Stämläpparna i struphuvudet vibrerar när luft från lungorna passerar mellan dem. Ljudet förstärks och moduleras genom resonans i brösthålan (främst låga toner) och i huvudets hålrum (främst höga toner), som munhålan och bihålorna. Genom att justera lufttrycket från lungorna, stämläpparnas spänning och (i den mån det är möjligt) form och storlek hos, framför allt, huvudets resonansrum frambringar en sångare eller sångerska de toner som tillsammans bildar en sång.[1]

Exempel på sångtekniker: Bel canto, Bröströst, Falsett, Screaming, Growl, Huvudklang, Joddling, Kulning, Strupsång och Wailing.

Det finns flera sätt att träna sin sångröst. Man kan exempelvis sjunga genom ett fonationssrör där ena änden är nedsänkt i vatten. Det är en metod som tidigare använts av logopeder och syftet är att öka kontrollen över rösten.[2]

Vid bedömningar av ett sångframträdande tas ofta röstklang, röstomfång, tonsäkerhet, frasering och ornament i beaktande.

Röstläge[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanske sångaren Harry Belafonte som sjunger.
Huvudartikel: Röstläge (sång)

Ett röstläge är ett frekvensomfång (register) för en sångare. Beroende på individuella förutsättningar, skolning och träning kan en sångare sägas ha ett eller flera röstlägen. Röstläget likväl som klangfärgen kan förändras beroende på sångarens utveckling och ålder.

Den traditionella indelningen i röstläge är från hög till låg: sopran, alt, tenor, baryton och bas. Ibland, framför allt i operamusik, talar man också om mellanlägen: mezzosopran (mellan alt och sopran), tenorbaryton och basbaryton.

Röstlägen är egentligen inte förknippade med sångarens kön. I gosskörer sjunger pojkar sopran och både pojkar och vuxna män kan där sjunga altstämman. När vuxna män sjunger alt kallas de altister eller countertenorer. En del blandade körer har också kvinnliga tenorer. Manliga sopraner (falsettister och kastrater) var vanliga under barocken men falsettister förekommer också i vår tid.

I körsång är den vanliga indelningen från hög till låg: sopran, alt, tenor och bas. Om körsatsen består av fler än fyra stämmor delas oftast stämmorna in i förstasopran (sopran 1), andrasopran (sopran 2), etc., men ibland används också i körmusik beteckningarna mezzosopran, baryton, etc. vid stämdelningar.

Register[redigera | redigera wikitext]

Register är ett begrepp inom vokalmusiken som syftar på en viss typ av ljudproduktion med ett signifikativt ljudresultat som går att skilja från andra register. Begreppet används ibland också som en synonym till omfång (se ovan om Röstläge). Däremot ska register ej förväxlas med röstens läge (alltså en specifik ton inom omfånget), ej heller med tessitura (det vill säga en vokalstämmas normalläge), eftersom en och samma ton kan frambringas i olika register.[förtydliga]

Traditionellt har sångregister ofta definierats utifrån var i kroppen man upplever medsvängningar. Hur många register som finns och vad de kallas är föremål för ständig debatt inom sångundervisningen, men några begrepp som ofta används är bröströst eller modalröst, mixad röst, falsett och flöjtregister.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wade-Matthews, Max (2000). ”The Voice” (på engelska). The world encyclopedia of musical instruments. London: Lorenz. sid. 244-245. Libris 5594415. ISBN 0-7548-0570-0 
  2. ^ "Sprudlande sång med bubbel", Mitt i Musiken, Sveriges Radio, 12 januari 2012. Läst den 13 juni 2012.