Södermanlands län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser av Södermanland och Södemanlands län, se Södermanland (olika betydelser).
Södermanlands län
Län
Södermanland vapen.svg
Södermanlands läns vapen
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Närke
Läge 58°46′16″N 16°52′10″Ö / 58.77111°N 16.86944°Ö / 58.77111; 16.86944Koordinater: 58°46′16″N 16°52′10″Ö / 58.77111°N 16.86944°Ö / 58.77111; 16.86944
Residensstad Nyköping
Area Rankad 18:e
 - Totalt 6 060 km²
Folkmängd Rankad 12:e
 - Totalt 280 066 (2014-09-30)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 46,2 invånare/km²
Inrättat 1634
Landsting Södermanlands läns landsting
Landshövding Liselott Hagberg
Länsbokstav D
Länskod 04
SverigesLän2007Södermanland.svg
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Gränsmarkering Södermanlands län–Stockholms län från 1935
Kommuner i Södermanlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Vid kommunreformen på 1970-talet överfördes hela Hölö, Enhörna samt del av Mariefreds stad (Taxinge församling) till Stockholms län.
Länets kommuner idag.

Södermanlands län är ett av Sveriges län, beläget i landskapet Södermanland i östra Svealand. Länets residensstad är Nyköping.

Södermanlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Länet utgör en del av landskapet med samma namn med en mindre del av landskapets befolkning. Även andra smärre avvikelser i avgränsningarna förekommer. En liten del av Vingåkers kommun tillhör Närkes landskap.

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

De största tätorterna i länet enligt SCB 2010:

# Tätort Folkmängd
1 Eskilstuna 64 679
2 Nyköping 29 891
3 Katrineholm 21 993
4 Strängnäs 12 856
5 Oxelösund 10 870
6 Torshälla 7 612
7 Flen 6 229
8 Gnesta 5 562
9 Trosa 5 027
10 Vingåker 4 282

Residensstaden är i fet stil

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Södermanlands län 1970–2012
År Invånare
1970
  
248 412
1975
  
251 913
1980
  
252 536
1985
  
249 701
1990
  
255 636
1995
  
258 700
2000
  
256 033
2005
  
261 895
2010
  
270 738
2012
  
274 723
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



År 1800 återfanns 7 procent av länets befolkning i städerna. År 1900 hade siffran stigit till 17 procent fördelad på sex städer och köpingen Malmköping. År 1969 var 13 procent av länets befolkning bosatt utanför tätorterna.[2]

Länsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en upprest svart grip med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.

Länsstyrelsen har sedan gammalt använt Södermanlands landskapsvapen och detta bruk stadfästes 1940, trots att enheterna inte geografiskt överensstämmer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Länets historia går tillbaka till 1683[ifrågasatt uppgift] då Södermanlands län skapades av de tre tidigare slottslänen Nyköpings län, Gripsholms län och Eskilstunahus län. Denna regionsindelning har än idag sina spår i det Södermanländska bank- och tidningsväsendet. Sörmlands Sparbank (huvudkontor i Katrineholm) korresponderar exakt med det tidigare Nyköpings län medan Eskilstuna Rekarne Sparbank finns inom ramarna för det gamla Eskilstunahus län. Detta gäller också länets två stora dagstidningar, vars utgivingsområden också korresponderar med de gamla länens gränser; Södermanlands Nyheter ges endast ut i tidigare Nyköpings län och Eskilstuna-Kuriren enbart täcker det gamla Eskilstunahus län.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska majoriteter i Södermanlands län[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. 10 november 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  2. ^ Ivar Schnell, Vägvisare genom Södermanland. En studiehandbok i hembygdskunskap. Sörmlands museum. Nyköping 1981, s. 121
  3. ^ 2008 avbröt Miljöpartiet och Folkpartiet majoritetssamarbetet med Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna för att sedan bilda majoritet tillsammans med Socialdemokraterna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]