Södermanlands regemente (infanteri)
Kunglig Södermanlands regemente (I 10) | |
Vapen för Södermanlands regemente tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Datum | 1634–1942 och 1957–1963 |
Land | Sverige |
Lojalitet | Krigsmakten |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Infanteri |
Del av | Milo Ö (1957–1963) |
Ingående delar | Södermanlandsbrigaden (1957–1963) |
Storlek | Regemente |
Förläggningsort | Strängnäs |
Valspråk | "Regimus neque hostis" ("Det är vi som bestämmer - inte fienden") |
Färger | Svart och gult (dock användes svart, gult och rött även under senare år, som en särskiljning till Skaraborgs regemente |
Marsch | "Södermanlands regementes marsch" |
Kända slag och krig | Trettioåriga kriget |
Årsdagar | Hötidsdag: 13 augusti 1719 (Slaget vid Stäket) |
Segernamn | Warszawa (1656) Frederiksodde (1658) Tåget över Bält (1658) Fraustadt (1706) Helsingborg (1710) Gadebusch (1712) Stäket (1719) |
Befälhavare | |
Framstående befälhavare | Gustaf Adolf von Siegroth Rutger Fuchs Gustaf Wachtmeister |
Södermanlands regemente, I 10, var ett svenskt infanteriförband inom Krigsmakten som verkade i olika former åren 1634–1942 och 1957–1963. Förbandet var förlagt till Strängnäs garnison i Södermanland.
Historik
Södermanlands regemente härstammar från de fänikor som på 1500-talet sattes upp i Södermanland. Av fänikor från Närke, Värmland och Södermanland bildades 1614 ett landsregemente som 1627 kom att delas i två smärre fältregementen, med Erik Ryning som förste regementschef. Från 1634 benämns förbandet som Södermanlands regemente och anses som landets äldsta regemente (Svea livgarde ej medräknat, som fungerade mer som en skyddsvakt till konungen och huvudstaden). Ett av de mest uppmärksammade slagen som Södermanlands regemente har utkämpat är slaget vid Stäket under stora nordiska kriget då man i närheten av Saltsjöbaden utanför Stockholm, år 1719 med 800 soldater slog tillbaka en överlägset större rysk armé på 6 000 man.[1]
Regementet övade från 1774 på Malma hed vid Malmköping och flyttades 1921 till kaserner i Strängnäs. År 1939 erhöll regementet en pansarbataljon från Göta livgarde (I 2), i samband med detta regementes nedläggning.
Genom försvarsbeslutet 1942 kom regementet år 1942 att omorganiseras till Södermanlands pansarregemente (P 3), och överfördes till det nybildade truppslaget pansartrupperna. Genom försvarsbeslutet 1958 kom regementet att år 1957 omorganiseras till pansarinfanteriregemente och återfördes till infanteriet. I samband med denna omorganisation återfick regementet sitt gamla namn Södermanlands regemente (I 10). I samband med pansartruppernas omorganisation 1963, omorganiserades regementet återigen till ett pansarregemente och överfördes till pansartrupperna med bibehållet namn, men med beteckningen P 10.
År 1944 under andra världskriget skadades ett par värnpliktiga när regementet träffades av nio sovjetiska bomber när fientliga flyg, troligen av misstag, bombade Stockholm och Strängnäs.[2]
Brigader
I samband med försvarsbeslutet 1942 då infanteriregementena satte upp fältregementen och dubbleringsregementen kom istället Södermanlands regemente att organisera en pansarbrigad. Genom försvarsbeslutet 1948 infördes brigader i hela armén vilket medförde att armén renodlades till två brigadtyper, infanteribrigader och pansarbrigader, där Södermanlands regemente kom att stå för Södermanlandsbrigaden (PB 10).[3]
Södermanlandsbrigaden
Södermanlandsbrigaden (PB 10) bildades 1949 genom att 10. pansarbrigaden omorganiserades till förbandstypen Pansarbrigad 49. Brigaden fick samtidigt namnet Södermanlandsbrigaden (PB 10). Genom försvarsbeslutet 1958 kom brigaden att omorganiseras till pansarinfanteri och fick då benämningen IB 10. 1963 kom brigaden tillsammans med regementet att åter organiseras som en pansar.
Brigaden avvecklades 1974 för att åter sättas upp 1982 fast då som en mekaniserad brigad. 1994 kom Södermanlandsbrigaden att avskiljas från regementet och blev från 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M). Brigaden avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000.
Förbandschefer
För regementschefer mellan åren 1942 och 1957, samt efter 1963, se Södermanlands regemente (pansar).
- 1813–1821: Lennart Reuterskiöld
- ????–????: ?
- 1881–1887: Axel Leijonhufvud
- 1890-1896: Carl Ludvig Henning Thulstrup
- ????–????: ?
- 1906–1910: Ernst von Bornstedt
- 1910–1921: Seth Zetterstrand
- 1921–1926: Gabriel Hedengren
- 1926–1928: Herman Låftman
- 1929–1935: Erik af Edholm
- 1935–1942: Gustaf Berggren
- 1957–1963: Fritz-Ivar Virgin
Galleri
-
Minnessten över Södermanlands regemente.
-
Kanslihuset vid Södermanlands regemente.
-
Vy från framsidan av Södermanlands regementes kaserner.
-
Vy över del av kasernetablissemanget.
-
Musikpaviljongen vid regementet.
Se även
Källor
Fotnoter
- ^ ”Södermanlands Regemente - Fälttåg - Slaget vid Södra Stäket 1719”. Hans Högman. http://www.algonet.se/~hogman/slregemente-d_krig.htm#1700-tal. Läst 6 december 2014.
- ^ Lindberg, Johan (5 september 2012). ”Gåtan: Bomber ven kring huset 1944”. Svenska Dagbladet. http://blog.svd.se/mittstockholm/2012/09/05/bomber-smallde-runt-huset-1944/. Läst 6 december 2014.
- ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 22 november 2009.
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 171-174. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. sid. 315. ISBN 91-87184-74-5
Vidare läsning
- Andersson, Björn (1990). Kongl. Södermanlands regemente: arkiv. Stockholm: Stockholms univ. Libris 9887208
- Henricson, Gunnar; Ohlsson, Nils, red (1977). Kungl. Södermanlands regemente under 350 år. Strängnäs: Utg. Libris 146174. Mall:ISBN anropad utan argument
- Henricson, Bo; Sandberg, C.V., red (2006). Södermanlands regemente 1973-2005. Strängnäs: Kungl. Södermanlands regementes officerares kamratförening. Libris 10193512. ISBN 91-631-8864-3
- Leijonhufvud, Karl K:son (1914). Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915. D. 1, 1771-1815. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1654880
- Leijonhufvud, Karl K:son (1915). Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915. D. 2, 1816-1915. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1654881
- Leijonhufvud, Karl K:son (1919). Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915. D. 3, Anteckningar om Kungl. Södermanlands regementes personal 1560-1919. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1654882
- Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 242-259. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/
- Moberg, Nils-Henrik (1977). En återblick vid 350-årsjubiléet: [Kungl. Södermanlands regemente 1627-1977]. Strängnäs: Regementet. Libris 149520
- Wahlberg, Evert (1982). Indelningsverket vid Södermanlands regemente. [Strängnäs]: [Förf.]. Libris 349750
- Wahlberg, Evert, red (1994). Södermanlands regemente: historier. [Strängnäs]: [E. Wahlberg]. Libris 7794205. ISBN 91-971383-6-3
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Södermanlands regemente (infanteri).